Publicerad: 2026-06-12
För hög arbetsbelastning och organisatoriska brister bidrar till en hög stressnivå hos sex av tio statligt anställda. Särskilt stort är problemet hos personer med en funktionsnedsättning. Det visar Fackförbundet STs senaste arbetsmiljöundersökning.
Fackförbundet STs rapport om stress och hög arbetsbelastning inom staten bygger på arbetsmiljöundersökningen som genomfördes mellan den 13 januari och 7 februari 2026 bland förbundets yrkesverksamma medlemmar. Undersökningen skickades till drygt 62 000 medlemmar, varav 22 765 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 37 procent. Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Fackförbundet ST.
Arbetsmiljöundersökningen presenteras i fyra olika delrapporter med olika teman.
Delrapport 1: Hot, våld och otillåten påverkan
Delrapport 2: Distansarbete
Delrapport 3: Tystnadskultur och tjänstemannarollen
Delrapport 4: Stress och hög arbetsbelastning inom staten
Här kan du ladda ner och ta del av rapporten i sin helhet.
Fackförbundet STs arbetsmiljöundersökning 2026 visar ett arbetsliv präglat av hög stress och tung arbetsbelastning. Sex av tio uppger att de ofta känner arbetsrelaterad stress, och drygt hälften har en hög eller mycket hög arbetsbelastning.
Den pressade situationen märks i vardagen. Många hoppar över raster och arbetar övertid för att hinna med sina uppgifter, ofta på grund av underbemanning och brister i organiseringen. Övertiden är därmed i stor utsträckning ett resultat av strukturella problem snarare än individuella val. Samtidigt är det vanligt att arbeta trots sjukdom eller att återgå innan man är fullt återställd.
Undersökningen visar också tydliga skillnader mellan grupper. Kvinnor, särskilt i åldrarna 30–39 år, rapporterar högre stressnivåer än män i motsvarande åldersgrupp.
Allra störst är problemet bland personer med funktionsnedsättning, främst osynlig funktionsnedsättning. I den gruppen är det sju av tio som ofta upplever stress.
Samtidigt går utvecklingen inom digitalisering och AI snabbt. Användningen har ökat kraftigt sedan 2024, men införs ofta utan medarbetarnas inflytande. Få har kunnat påverka besluten eller fått utbildning, vilket innebär en risk att arbetsmiljön förändras utan deras delaktighet.
Att synen på arbetsmiljö förändras. Det är inte en sidofråga, utan avgörande för verksamheternas kvalitet och legitimitet. Ett arbetsliv som sliter ut människor är i längden ett ineffektivt arbetsliv.
Att balansen mellan krav och resurser återställas. Bemanningen behöver motsvara uppdraget och arbetet ska rymmas inom ordinarie arbetstid. Övertid är ett tecken på brister i organisationen. Det är inte ett uttryck för engagemang.
Stärkt inflytande. Medarbetare och fackliga företrädare ska vara en självklar del av hur arbete organiseras och förändras, inte minst när ny teknik och AI införs. Tekniken måste bidra till bättre förutsättningar, inte högre tempo.
Ett arbetsliv som fungerar för alla. Jämställdhet och tillgänglighet måste vara en integrerad del av arbetsmiljöarbetet. Ett system som inte fungerar för alla fungerar i grunden inte.
Långsiktighet. Ständiga omorganisationer, otydlig styrning och kortsiktiga effektiviseringskrav skapar en arbetsmiljö där det blir svårt att göra ett bra jobb. Stabilitet, tydlighet och tillit är avgörande.
Publicerad: 2026-06-12
För hög arbetsbelastning och organisatoriska brister bidrar till en hög stressnivå hos sex av tio statligt anställda. Särskilt stort är problemet hos personer med en funktionsnedsättning. Det visar Fackförbundet STs senaste arbetsmiljöundersökning.
Fackförbundet STs rapport om stress och hög arbetsbelastning inom staten bygger på arbetsmiljöundersökningen som genomfördes mellan den 13 januari och 7 februari 2026 bland förbundets yrkesverksamma medlemmar. Undersökningen skickades till drygt 62 000 medlemmar, varav 22 765 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 37 procent. Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Fackförbundet ST.
Arbetsmiljöundersökningen presenteras i fyra olika delrapporter med olika teman.
Delrapport 1: Hot, våld och otillåten påverkan
Delrapport 2: Distansarbete
Delrapport 3: Tystnadskultur och tjänstemannarollen
Delrapport 4: Stress och hög arbetsbelastning inom staten
Här kan du ladda ner och ta del av rapporten i sin helhet.
Fackförbundet STs arbetsmiljöundersökning 2026 visar ett arbetsliv präglat av hög stress och tung arbetsbelastning. Sex av tio uppger att de ofta känner arbetsrelaterad stress, och drygt hälften har en hög eller mycket hög arbetsbelastning.
Den pressade situationen märks i vardagen. Många hoppar över raster och arbetar övertid för att hinna med sina uppgifter, ofta på grund av underbemanning och brister i organiseringen. Övertiden är därmed i stor utsträckning ett resultat av strukturella problem snarare än individuella val. Samtidigt är det vanligt att arbeta trots sjukdom eller att återgå innan man är fullt återställd.
Undersökningen visar också tydliga skillnader mellan grupper. Kvinnor, särskilt i åldrarna 30–39 år, rapporterar högre stressnivåer än män i motsvarande åldersgrupp.
Allra störst är problemet bland personer med funktionsnedsättning, främst osynlig funktionsnedsättning. I den gruppen är det sju av tio som ofta upplever stress.
Samtidigt går utvecklingen inom digitalisering och AI snabbt. Användningen har ökat kraftigt sedan 2024, men införs ofta utan medarbetarnas inflytande. Få har kunnat påverka besluten eller fått utbildning, vilket innebär en risk att arbetsmiljön förändras utan deras delaktighet.
Att synen på arbetsmiljö förändras. Det är inte en sidofråga, utan avgörande för verksamheternas kvalitet och legitimitet. Ett arbetsliv som sliter ut människor är i längden ett ineffektivt arbetsliv.
Att balansen mellan krav och resurser återställas. Bemanningen behöver motsvara uppdraget och arbetet ska rymmas inom ordinarie arbetstid. Övertid är ett tecken på brister i organisationen. Det är inte ett uttryck för engagemang.
Stärkt inflytande. Medarbetare och fackliga företrädare ska vara en självklar del av hur arbete organiseras och förändras, inte minst när ny teknik och AI införs. Tekniken måste bidra till bättre förutsättningar, inte högre tempo.
Ett arbetsliv som fungerar för alla. Jämställdhet och tillgänglighet måste vara en integrerad del av arbetsmiljöarbetet. Ett system som inte fungerar för alla fungerar i grunden inte.
Långsiktighet. Ständiga omorganisationer, otydlig styrning och kortsiktiga effektiviseringskrav skapar en arbetsmiljö där det blir svårt att göra ett bra jobb. Stabilitet, tydlighet och tillit är avgörande.
