Distansarbete behöver regleras i kollektivavtal
Publicerad: 2026-04-28
Flexibilitet blir centralt i framtidens arbetsliv, där fokus ligger på resultat snarare än plats. Distansarbete är nu en självklar del av arbetslivet och behöver därför regleras i kollektivavtal, slår Fackförbundet ST fast i en ny rapport.
Distansarbete här för att stanna
Fackförbundet STs arbetsmiljöundersökning 2026 visar att distansarbete är normaliserat i många statliga verksamheter. Andelen som inte ser några nackdelar med distansarbete har ökat sedan 2020 och ligger nu på 44 procent. Fördelar som lyfts är mindre restid, enklare vardag och bättre möjligheter till fokuserat arbete, medan minskad social gemenskap och gränsdragning mellan arbete och fritid utgör de största utmaningarna.
Kontoret fortsätter samtidigt att spela en viktig roll för samarbete, gemenskap och en god arbetsmiljö, oavsett hur arbetet organiseras i övrigt. Noterbart är även att möjligheten till distansarbete särskilt lyfts fram av personer med funktionsnedsättning.
Genom att reglera distansarbete i kollektivavtal kan villkoren anpassas efter verksamhetens behov och säkerställa flexibilitet, tydlighet och rättvisa. Rapporten visar att det centrala för medlemmarna inte är distansarbete i sig, utan den flexibilitet det möjliggör, att kunna anpassa arbetsplats och arbetstid efter arbetsuppgifter och livssituation, samtidigt som en god arbetsmiljö säkerställs oavsett var arbetet utförs.
Fackförbundet STs arbetsmiljöundersökning 2026 genomfördes mellan den 13 januari och 7 februari 2026 bland förbundets yrkesverksamma medlemmar. Undersökningen skickades till drygt 62 000 medlemmar, varav 22 765 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 37 procent. Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Fackförbundet ST.
Fackförbundet STs rapport om distansarbete, kontoret och ett inkluderande arbetsliv
Här nedan kan du ladda ner och ta del av arbetsmiljöundersökningens andra delrapport, om distansarbete.
Varför är Fackförbundet ST positiva till distansarbete?
– Det är en självklar del av det moderna arbetslivet där vad du levererar är viktigare än var. Flexibilitet är nyckelordet i framtidens arbetsliv, och det måste vi anpassa oss till. Dessutom har distansarbetet blivit ett sätt att skapa nödvändig återhämtning, som är svårt att ersätta på annat sätt om man är heltidsanställd och mitt i livet. Distansarbete bidrar till att fler orkar jobba längre, vilket kommer att krävas av oss i framtiden. Dessutom är våra medlemmar mycket positiva till distansarbete, vilket såklart är en förutsättning för att vi ska driva frågan.
Varför ska distansarbete regleras i kollektivavtal?
– Därför att det kan förena behovet av flexibilitet med trygghet och likabehandling. I dag ser det väldigt olika ut, och ofta är det godtyckliga regler som beslutats långt ifrån verksamheten, där man vet vad som fungerar. Dessutom blir det orättvist och ofta otydligt vad som gäller. Genom kollektivavtal kan vi skapa gemensamma ramar för större flexibilitet och undvika att distansarbete bli en förmån för vissa och ett undantag för andra. Dessutom behöver vi reglera arbetsmiljöansvaret vid distansarbete.
Men alla kan ju inte jobba på distans?
– Nej, det stämmer. Många av våra medlemmar som arbetar i så kallade kontaktyrken har svårare att arbeta på distans. Men även de skulle gynnas av en flexiblare syn på arbetstid. Det är också en anledning till att detta bör regleras i kollektivavtal. Det handlar inte längre om att jobba hemma eller på kontoret, det är själva flexibiliteten som efterfrågas både från våra medlemmar och i det moderna arbetslivet. Det handlar om möjligheten att anpassa arbetsplats och arbetstid efter arbetsuppgifter, livssituation och individuella förutsättningar. Därför är måste vi också fortsätta säkerställa god arbetsmiljö på våra kontor.
Den andra delrapportens övergripande resultat
Allt färre anställda i statlig verksamhet ser nackdelar med distansarbete
Andelen medlemmar som inte ser några nackdelar alls med distansarbete har ökat stadigt sedan 2020 och uppgår nu till 44 procent. Även för cheferna blir det allt svårare att hitta några negativa inslag.
Många lyfter fördelar
De fem procentuellt största fördelarna med distansarbete enligt STs medlemmar är minskad restid (86 procent), att man kan arbeta mer fokuserat (80 procent), att det är lättare att få ihop livspusslet (74 procent), samt att man arbetar mer effektivt (70 procent) och självständigt (69 procent).
När medlemmarna får beskriva fritt lyfts dessa i störst utsträckning:
- Minskad stress och bättre återhämtning– särskilt kopplat till ljudnivåer, kontorslandskap och pendling.
- Bättre fysisk och psykisk hälsa – mer sömn, mindre värk, bättre möjlighet till rörelse, friskvård och rehab.
- Högre effektivitet och fokus– färre avbrott, tyst miljö, bättre ergonomi och teknik.
- Förbättrat livspussel och ökad inkludering – avgörande för personer med barn, funktionsnedsättning, kronisk sjukdom eller långt pendlingsavstånd.
- Frihet, tillit och attraktiv arbetsgivare – distansarbete ses som ett uttryck för förtroende och modernt ledarskap.
Vissa ser nackdelar
De fem procentuellt största fördelarna med distansarbete enligt STs medlemmar är minskad social sammanhållning (34 procent), bristande tillgång till kollegor (24 procent), att man har svårt att skilja på arbete och fritid (18 procent), brist på arbetsredskap/ergonomi (16 procent), och sämre arbetsmiljö (12 procent).
Avgörande för många med funktionsnedsättning
Distansarbete har stor betydelse för tillgängligheten till arbetsmarknaden. Två av fem personer med funktionsnedsättning uppger att den är helt avgörande för att klara arbetet, vilket är en viktig slutsats för denna grupp som i många fall står långt ifrån arbetsmarknaden. Att distansarbete stärker denna grupp är viktigt för dessa individer och för samhället.
Myndigheterna som toppar listan
De tio myndigheter där flest jobbar på distans minst en dag i veckan:
- e-hälsomyndigheten 97 %
- Naturvårdsverket 96 %
- Arbetsmiljöverket 94 %
- Bolagsverket 93 %
- Tillväxtverket 93 %
- Pensionsmyndigeheten 92 %
- Skolverket 92 %
- Socialstyrelsen 91 %
- SCB 90 %
- Svenska Kraftnät 90 %
Kontoren och fysisk arbetsmiljö påverkar
Samtidigt visar resultaten att kontorens utformning är avgörande. Många använder distansarbete som en kompensatorisk strategi för att hantera brister i den fysiska arbetsmiljön, särskilt i öppna och aktivitetsbaserade kontor där buller, bristande sekretess och begränsade möjligheter till individuella anpassningar försvårar koncentrerat och rättssäkert arbete.
Arbetsmiljö på arbetsplatser med statligt uppdrag: Det här kräver Fackförbundet ST
- Distansarbete ska regleras i kollektivavtal, för att säkerställa långsiktig flexibilitet, likabehandling och förutsägbarhet.
- Flexibilitet i var och hur arbetet utförs ska vara utgångspunkt, med hänsyn till arbetsuppgifter och individuella behov, inte generella närvarokrav.
- Distansarbete ska erkännas som en arbetsmiljö- och tillgänglighetsåtgärd, inte som en tillfällig förmån.
- Kontorens utformning ska anpassas efter arbetsuppgifternas krav, med tillräckliga möjligheter till arbetsro, sekretess och individuella anpassningar.
- Arbetsmiljöansvaret ska vara likvärdigt oavsett arbetsplats, inklusive ergonomi, utrustning och organisatoriska förutsättningar.
