I rapporten ”Otillräcklig stat” konstateras att balansen mellan myndigheternas uppdrag och de förutsättningar de får genom de ekonomiska anslagen, i många fall inte går ihop. Problemen syns inom såväl rättskipningen, som i högskoleutbildningen, och i museisektorn. Dessutom brister den direkta servicen till medborgarna.

– Allt fler av våra medlemmar i statlig tjänst uppger att de inte hinner utföra alla sina arbetsuppgifter, utan får dagligen prioritera bort vissa saker. Det fungerar ett tag, men i längden är det ohållbart för statsförvaltningen att låtsas att effektiviseringarna är framgångsrika. Vi har nått vägs ände, en del saker förblir ogjorda, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

I Fackförbundet STs medlemsundersökning framkom att var fjärde medarbetare i staten måste prioritera bort viktiga arbetsuppgifter varje vecka, och var tionde uppgav att de tvingas göra det varje dag.

I fyra fallstudier granskas nu vilka konsekvenser det får för olika myndigheters kärnverksamhet.

Inom domstolsväsendet visar det sig att många domstolar aldrig når sitt mål när det gäller omloppstiden för handläggning. Värst är det för hovrätterna som inte något enskilt år under den undersökta perioden uppnått målet för brottmål. Resultatet blir längre väntan på att rättegång kan genomföras. Utifrån domstolarnas förutsättningar är målen för handläggningstiderna orealistiska.

Inom utbildningssektorn ansvarar staten för den största delen av den högre utbildningen. Här har under lång tid riktats kritik mot resurstilldelningssystemet, som enligt akademin själva är en av huvudorsakerna till att den lärarledda undervisningstiden i Sverige ligger långt under snittet för Europa (11 timmar mot 17 i Europa). Många lärosäten uppger till exempel att de saknar förutsättningar för att bedriva högkvalitativ utbildning.

Inom museisektorn lyckas man klara att upprätthålla det publika arbetet med utställningar, men bland andra Statens historiska museer konstaterar att de mål som är uppsatta för att omhänderta inflöde av nytt material och säkerställa samlingarnas långsiktiga bevarande inte uppnås med nuvarande resurser.

I kontakten med medborgarna har digitaliseringen av många myndigheters kontaktytor inneburit att kostnaderna har kunnat kapas, till priset av sämre tillgänglighet för personer som behöver icke-digital kontakt. Fackförbundet ST menar att roten till alla dessa problem är det årliga sparbeting – produktivitetsavdraget – som alla myndigheter åläggs att följa.

– Skrota de generella besparingarna i staten. Statens styrning av myndigheterna präglas i för stor utsträckning av ekonomiska mål. Vi behöver istället säkerställa att det är de demokratiskt beslutade uppdragen, rättssäkerheten och likabehandlingen som prioriteras högst, säger Britta Lejon.

Metoden att genom generella besparingar ”tvinga” fram effektiviseringar har granskats av bland annat Riksrevisionen, som menade att systemet fungerar.

– Men när granskningar görs, till exempel av Riksrevisionen, så är det främst det ekonomiska utfallet av effektiviseringarna man granskar. Det blir då ett självuppfyllande sätt att undersöka om de generella besparingarna gör nytta – ”vi sparar - alltså sparar vi”. Vi menar att det måste finnas en grundläggande balans mellan uppdrag och förutsättningar, och den balansen saknas idag på många håll, säger Björn Hallberg, utredare på Fackförbundet ST som tagit fram rapporten ”Otillräckligt stat”.

Läs mer om rapporten "Otillräcklig stat"

Läs även rapporten "Urholkad stat – om produktivitetsavdraget i statlig sektor"

I rapporten ”Otillräcklig stat” konstateras att balansen mellan myndigheternas uppdrag och de förutsättningar de får genom de ekonomiska anslagen, i många fall inte går ihop. Problemen syns inom såväl rättskipningen, som i högskoleutbildningen, och i museisektorn. Dessutom brister den direkta servicen till medborgarna.

– Allt fler av våra medlemmar i statlig tjänst uppger att de inte hinner utföra alla sina arbetsuppgifter, utan får dagligen prioritera bort vissa saker. Det fungerar ett tag, men i längden är det ohållbart för statsförvaltningen att låtsas att effektiviseringarna är framgångsrika. Vi har nått vägs ände, en del saker förblir ogjorda, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

I Fackförbundet STs medlemsundersökning framkom att var fjärde medarbetare i staten måste prioritera bort viktiga arbetsuppgifter varje vecka, och var tionde uppgav att de tvingas göra det varje dag.

I fyra fallstudier granskas nu vilka konsekvenser det får för olika myndigheters kärnverksamhet.

Inom domstolsväsendet visar det sig att många domstolar aldrig når sitt mål när det gäller omloppstiden för handläggning. Värst är det för hovrätterna som inte något enskilt år under den undersökta perioden uppnått målet för brottmål. Resultatet blir längre väntan på att rättegång kan genomföras. Utifrån domstolarnas förutsättningar är målen för handläggningstiderna orealistiska.

Inom utbildningssektorn ansvarar staten för den största delen av den högre utbildningen. Här har under lång tid riktats kritik mot resurstilldelningssystemet, som enligt akademin själva är en av huvudorsakerna till att den lärarledda undervisningstiden i Sverige ligger långt under snittet för Europa (11 timmar mot 17 i Europa). Många lärosäten uppger till exempel att de saknar förutsättningar för att bedriva högkvalitativ utbildning.

Inom museisektorn lyckas man klara att upprätthålla det publika arbetet med utställningar, men bland andra Statens historiska museer konstaterar att de mål som är uppsatta för att omhänderta inflöde av nytt material och säkerställa samlingarnas långsiktiga bevarande inte uppnås med nuvarande resurser.

I kontakten med medborgarna har digitaliseringen av många myndigheters kontaktytor inneburit att kostnaderna har kunnat kapas, till priset av sämre tillgänglighet för personer som behöver icke-digital kontakt. Fackförbundet ST menar att roten till alla dessa problem är det årliga sparbeting – produktivitetsavdraget – som alla myndigheter åläggs att följa.

– Skrota de generella besparingarna i staten. Statens styrning av myndigheterna präglas i för stor utsträckning av ekonomiska mål. Vi behöver istället säkerställa att det är de demokratiskt beslutade uppdragen, rättssäkerheten och likabehandlingen som prioriteras högst, säger Britta Lejon.

Metoden att genom generella besparingar ”tvinga” fram effektiviseringar har granskats av bland annat Riksrevisionen, som menade att systemet fungerar.

– Men när granskningar görs, till exempel av Riksrevisionen, så är det främst det ekonomiska utfallet av effektiviseringarna man granskar. Det blir då ett självuppfyllande sätt att undersöka om de generella besparingarna gör nytta – ”vi sparar - alltså sparar vi”. Vi menar att det måste finnas en grundläggande balans mellan uppdrag och förutsättningar, och den balansen saknas idag på många håll, säger Björn Hallberg, utredare på Fackförbundet ST som tagit fram rapporten ”Otillräckligt stat”.

Läs mer om rapporten "Otillräcklig stat"

Läs även rapporten "Urholkad stat – om produktivitetsavdraget i statlig sektor"