Nya regler för säkerhetsprövningar litet steg i rätt riktning
Publicerad: 2025-04-14
Pressmeddelande Fackförbundet ST ser i stora drag positivt på förslaget till ny lagstiftning för säkerhetsprövningar av anställda. Förbundet menar dock att förslaget fortfarande saknar viktiga tydliggöranden kring hur prövningar av personers lämplighet ska göras, vilka faktorer som ska få spela in i bedömningen, och framför allt hur ett beslut om säkerhetsklassning ska överprövas.
- Vi menar att ett beslut om säkerhetsklassning ska kunna överprövas i en domstol, istället för i en nämnd som förslaget ser ut nu. En förhandling enligt rättegångsbalken är den bästa regleringen för att bedöma muntlig bevisning, vilket vi ser som nödvändigt, säger Joakim Lindqvist, förbundsjurist på Fackförbundet ST.
Fackförbundet ST har kunnat skönja en attitydförändring hos statliga arbetsgivare, där arbetsgivare i större utsträckning tillämpar säkerhetsklassningar, och i ett fåtal fall kan misstänkas använda dem för att göra sig av med anställda av andra skäl än säkerhetsmässiga. Det är en mycket oroande utveckling, vilket gör att behovet av att tydliggöra reglerna kring säkerhetsprövningar är stort. Idag är sista dagen för att svara på remissen på utredningens förslag, och ST är i grunden positiva till förslaget men anser att det har brister på viktiga punkter.
- En viktig del handlar till exempel om hur dubbelt medborgarskap ska hanteras, där vi anser att det behöver finnas enhetliga och tydliga regler för hur vad som ska anses vara försvårande och förmildrande omständigheter, menar Joakim Lindqvist.
Enligt förslaget ska i vissa fall motivering till beslut kunna utelämnas, vilket Fackförbundet ST är mycket kritiskt till. Förbundet vill också ha möjlighet för den som omfattas av ett beslut att själv välja sitt rättsliga ombud, vilket det nuvarande förslaget inte tillåter.
- Vanligen handlar säkerhetsprövningsbeslut främst om en individs personliga lämplighet för en tjänst, och i undantagsfall om saker som rör Sveriges säkerhet. Därför menar vi att regelverket inte ska inskränka öppenhet och insyn mer än nödvändigt, för att förtroendet för och tilliten till besluten ska bli höga. Det bör vara utgångsläget i ett demokratiskt samhälle, säger Joakim Lindqvist.
