Retoriken kring tjänstemannaansvaret kan stå oss dyrt

Det är varken en utländsk aktör eller utomparlamentariskt ytterkantsparti som sprider den här bilden. Det är det regeringsbärande partiet i Sverige.

Moderaterna har den senaste tiden gång på gång antytt i sin kommunikation att statligt anställda inte kan utkrävas på ansvar. De vill därför återinföra tjänstemannaansvaret som avskaffades av den dåvarande Socialdemokratiska regeringen år 1976. 

Det finns ett mått av sanning i påståendet. Ämbetsmannaansvaret avskaffades på 70-talet. Det Moderaterna aktivt undviker att nämna är att den dåvarande lagstiftningen ersattes med omfattande regelverk där tjänstemannaansvar kan utkrävas ur ett straffrättslig, arbetsrättslig, offentligrättslig och skadeståndsrättsligt perspektiv. Det innebär alltså att statligt anställda redan idag kan bli avskedade, drabbas av disciplinära åtgärder eller till och med dömas till fängelse när felaktigheter begås. 

Felaktig bild av tjänstemannaansvaret

Kommunikationen kring tjänstemannaansvaret är troligtvis ett retoriskt knep som handlar om att bredda sin väljarbas genom att tilltala grupper som redan har ett lågt förtroende för staten. SOM-institutet undersökning från år 2022 visar att väljare som står till höger på den politiska skalan har blivit alltmer kritiska till den offentliga förvaltningen. Genom att Moderaterna spär på den bilden kan de tilltala grupper som redan är skeptiska till det offentliga. 

Det är inte bara i Moderaternas egna kanaler som budskapet om att det inte finns ett tjänstemannaansvar sprids. Statsministern nämnde det även i sin regeringsförklaring till svenska folket när han sa att han ville införa ett tjänstemannaansvar. Som att det vore något nytt. 

Det är därför inte heller förvånande att även etablerade medier har omfamnat bilden av att anställda inom staten inte kan hållas till svars. I DN:s podcast "Älskade Politik" uttryckte en erfaren reporter att offentligt anställda varken kan bli avskedade, avstängda, dömda till böter eller fängelse.  Det är ju trots allt i linje med statsministerns resonemang.

Ett gemensamt intresse att värna om staten

Det finns inget som talar för att statligt anställda systematiskt driver sina egna agendor på arbetet. Konsekvenserna av att sprida en sådan bild är att det i stället underminerar förtroendet för myndigheterna och dess anställda. Det finns redan ett stort problem med hot och våld riktat mot statligt anställda. Genom att statsministern och hans parti sprider felaktigheter finns det en risk att situationen blir ännu värre.

Det är mycket möjligt att det finns brister som bör åtgärdas inom ramen för dagens tjänstemannaansvar. I så fall bör vi diskutera de specifika bristerna i lagstiftningen. För att kunna föra en konstruktiv diskussion om dessa brister måste partierna dock hålla sig till fakta. Annars bidrar det enbart till ökad misstänksamhet gentemot en hel sektor som har till uppdrag att arbeta för medborgarna och demokratin. När förtroendet för staten och dess anställda luckras upp finns en risk att icke-demokratiska krafter får fotfäste i samhället. 

Både Fackförbundet ST och regeringen delar ett gemensamt mål i att säkerställa att medborgarna har ett högt förtroende för staten. För oss handlar det om att det finns tillit till våra medlemmar och deras arbete i demokratins tjänst. För regeringen handlar det om att upprätthålla legitimiteten för statsförvaltningen – samma förvaltning som är en förutsättning för att regeringen ska kunna genomföra sin politik och där statsministern har det yttersta ansvaret.

Shervin Vahedi, utredare Fackförbundet ST