Produktivitetsavdraget gör det igen – ännu ett nödår väntar för statsanställda
Publicerad: 2023-04-18
Blogg När något låter för bra för att vara sant är det ofta för bra för att vara sant. Det är innehållet i vårpropositionen ett livs levande exempel på. Den historiskt höga uppräkningen av förvaltningsanslagen 2024 som där aviserades kommer – paradoxalt nog – inte innebära att förutsättningarna för statligt anställda blir bättre. Snarare tvärtom.
I måndags lade regeringen fram vårändringsbudgeten - innehållandes ändringar till årets budget - liksom den ekonomiska vårpropositionen - med riktlinjer för nästkommande budgetår – för riksdagen. Det går till att börja med att säga mycket om vårändringsbudgeten. Som att hårt ansträngda Kriminalvården inte ens får hälften av det tillskott de bett regeringen om. Eller, som många bedömare kommenterat, att den innehöll anmärkningsvärt få ändringar. Men allra mest intressant för statsförvaltningen som helhet, och för gemene statligt anställda, var nog ändå det som framkom i vårpropositionen.
Uppräkningen blir historiskt hög 2024
Där offentliggjordes nämligen hur pris- och löneomräkningen för förvaltningsanslagen kommer att se ut nästkommande år. På ren svenska innebär det att vi fick veta hur mycket myndigheternas pengapåsar för löner, lokaler och andra verksamhetsutgifter kommer att växa 2024. Och, det är faktiskt ingen liten förändring som sker. De samlade förvaltningsanslagen kommer nästa år att växa med hela 22,2 miljarder.
Det kan jämföras med 2023 års uppräkning som landade i en ökning om 6,9 miljarder. Eller året dessförinnan, då det rörde sig om blott 1,7 miljarder. Faktum är att uppräkningen aldrig tidigare, sedan pris- och löneomräkningsmodellen infördes på mitten av 90-talet, varit såhär hög. Så, vad är det som har hänt? Har regeringen äntligen hörsammat de statligt anställdas böner och gett myndigheterna de tillskott det behöver?
Inte så höga tillskott – förklaringen stavas inflation
Det är inga aktiva politiska beslut som har fattats, utan pris- och löneomräkningen sker helt automatiskt. Förklaringen är att uppräkningen regleras av en rad index, och nu har inflationen slagit genom i flera av dessa. För budgetåret 2023 räknades exempelvis den delen av myndigheternas anslag som gäller lokalkostnader upp med 1,97 procent. I år har siffran rusat till 7,6 procent. En liknande utveckling har skett för indexet som gäller myndigheternas övriga förvaltningskostnader, som resor och kontorsmaterial.
Att myndigheternas pengapåsar växer får inte misstas för att det väntar goda tider för de anställda i förvaltningen. De tillskott som görs tack vare att indexen för hyreskostnader och övriga förvaltningskostnader räknats upp kommer ju att gå till – just det – ökade omkostnader. Och det är precis det som är tanken med pris- och löneomräkningen, att anslagen ska räknas upp för att hänga med i prisutvecklingen. Men, det är inte hela sanningen. Vad gäller uppräkningen av anslagen för myndigheternas lönekostnader – som utgör runt två tredjedelar av de totala förvaltningsanslagen – gäller nämligen en annan logik.
Anslagen kommer inte täcka ökade lönekostnader
Anslagen för myndigheternas lönekostnader räknas bara upp med 1,09 procent under nästkommande år. Den som följt årets avtalsrörelse inser snabbt att den procentsatsen inte kommer räcka långt. Den som dessutom följt Fackförbundet STs kommunikation de senaste åren vet också att den låga uppräkningen är helt normal, liksom vad den beror på. Nämligen, på produktivitetsavdraget. Produktivitetsavdraget kommer 2024, likt det gjort alla år sedan pris- och löneomräkningen infördes, äta upp en stor del av uppräkningen för anslagen för lönekostnader.
2024 gör produktivitetsavdraget att 1,84 procent dras bort från uppräkningen av anslagen för lönekostnaderna. De pengar som avdraget äter upp ska myndigheterna hämta hem genom effektiviseringar i verksamheterna. Eller, det är åtminstone tanken. Problemet, som vi upprepat gång efter annan, är att det inte blir så i praktiken. Modellen bygger nämligen på orealistiska antaganden om vilka effektiviseringsvinster statliga verksamheter kan uppnå. Det får till effekt till att de anslag som myndigheterna går miste om istället måste hämtas hem genom besparingar.
Färre tvingas göra mer så länge modellen inte ändras
Det kommer således inte spela någon roll att inflationen orsakar en historiskt hög uppräkning 2024. Faktum är att uppräkningen kan bli hur hög som helst, men så länge pris- och löneomräkningsmodellen är konstruerad som den är idag - innehållandes ett produktivitetsavdrag - kommer uppräkningen aldrig bli tillräckligt hög för att täcka de ökade omkostnaderna. Så länge modellen inte förändras kommer därför statens anställda för var år som går få ställa in sig på att få det lite, lite sämre. Så även 2024.
Björn Hallberg, utredare Fackförbundet ST