Ge de anställda makt över jobbet
Publicerad: 2023-06-15
Blogg Vad är det som får oss att vilja jobba (ja, bortsett från att vi har räkningar som måste betalas)? Vilka är våra drivkrafter och vad spelar det för roll om anställda ges större möjlighet att påverka hur arbetets utförs, när det utförs och var någonstans en jobbar? Det är ingen liten fråga. Om dessa drivkrafter tillfredsställs kan det på sikt leda till högre kvalitet, produktivitet och innovation i arbetet.
Enligt forskning finns det fyra viktiga drivkrafter för att människor ska utföra ett bra jobb: autonomi, kompetens, tillhörighet och mening.
Autonomi innebär att man har frihet och inflytande över sitt arbete, utan att känna sig kontrollerad eller begränsad av andra. Till exempel kan man få välja sina arbetsmetoder, planera sin tid och ta egna beslut.
Kompetens innebär att man känner sig skicklig och utvecklas i sitt arbete, samt får gensvar och erkännande för sina prestationer.
Tillhörighet innebär att man har goda relationer och samarbete med sina kollegor och chefer, samt känner sig respekterad och värderad som en del av arbetsgruppen.
Mening innebär att man har ett tydligt syfte och mål med sitt arbete, samt att man bidrar till något större och viktigt för organisationen eller samhället. De här drivkrafterna är alltså avgörande för med vilken kvalitet arbetet utförs på.
Att anställda får större inflytande över sitt arbete skulle givetvis inte vara svaret på alla dessa (mänskliga) behov men likväl skulle arbetslivet garanterat både bli mer stimulerande för individen och hållbart på lång sikt.
Har samhället verkligen råd att öka individens inflytande över arbetet?
På den frågan skulle jag drista mig till att svara ja. På en övergripande samhällelig nivå skulle ökad egenmakt över jobbet leda till en rad fördelar. Här är några:
- Förbättrad hälsa och välbefinnande: Genom att öka individens inflytande kan hälsan förbättras och välbefinnandet öka hos arbetstagarna. En bättre arbetslivsbalans, större egenmakt och mindre stress kan minska risken för arbetsrelaterade sjukdomar och utbrändhet. Det kan leda till minskad sjukfrånvaro och därmed lägre kostnader för hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom kan friskare och mer välmående individer vara mer produktiva och engagerade, vilket i sin tur gynnar företag och samhällsekonomin som helhet.
- Ökad innovation och kreativitet: Genom att ge anställda mer tid för att själva avgöra hur, var och när jobbet görs skapas rum för den viktiga återhämtningen och utrymme även för personliga intressen. Något som sammantaget stimulera innovation och kreativitet. När människor har möjlighet att ägna sig åt sina passioner och intressen utanför arbetet kan de få nya idéer och perspektiv som kan gynna både deras arbetsuppgifter och samhällsekonomin. Ökad innovation kan leda till nya produkter, processer och affärsmöjligheter, vilket kan bidra till ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft.
Vad vinner arbetsgivare?
Det finns flera fördelar för staten som arbetsgivare att öka anställdas inflytande och möjlighet att påverka arbetets innehåll. Några av dem är:
- Det kan bidra till ökad produktivitet och kvalitet. Genom att fatta egna välgrundade beslut runt sin arbetssituation kan de anställda vara mer fokuserade, motiverade och kreativa. De kan också minska risken för stress, utbrändhet och sjukfrånvaro.
- Det kan förbättra arbetsmiljön och arbetsglädjen. Genom att ha mer makt över sin egen återhämtning, fritid och familj kan de anställda känna sig mer nöjda och balanserade. De kan också ha bättre relationer med sina kollegor och chefer. En arbetsgivare som vill gå längre för att försäkra sig om alla dessa fördelar kan även fundera på om inte en arbetstidsförkortning skulle ge ett ännu bättre utfall. En rapport från 2019 visade att en fyra dagars arbetsvecka i Nya Zeeland ledde till lägre stressnivåer och högre engagemang.
- Det kan öka attraktiviteten och konkurrenskraften som arbetsgivare. Genom att erbjuda ett ansenligt inflytande i jobbet kan staten locka och behålla kompetenta medarbetare. De kan också visa att de värnar om de anställdas välbefinnande och samhällsansvar.
- Det kan främja jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen. För att förstärka och skapa ett ännu mera stabilt fundament är ju förstås att även ta steg emot att sänka anställdas arbetstid. Genom att ge de anställda mer flexibilitet och valmöjligheter kan staten underlätta för olika livssituationer och behov. De kan också skapa en mer rättvis fördelning av arbete och omsorg mellan könen. En forskningsrapport från 2021 visade att en kortare arbetsvecka på Island ledde till ökad jämlikhet mellan kvinnor och män.
Anställd med egenmakt
De allra flesta anställda skulle få en bättre arbetssituation om de fick större makt över sitt arbete. Det vill säga möjlighet att själva avgöra, utifrån sin kompetens, erfarenhet och expertis, hur arbetsuppgiften bäst löses, på vilken plats de utför arbetet bäst men också när de arbetar allra mest produktivt.
Det skulle även bidra till en bättre balans mellan arbete och fritid för de anställda. Genom att ha mer tid för familj, vänner, hobbys och personlig utveckling kan de anställda öka sitt välbefinnande och sin livskvalitet. Detta kan i sin tur leda till högre arbetsglädje, lojalitet och engagemang. De anställda kan också vara mer nöjda med sitt arbete och sin arbetsgivare, vilket kan öka arbetsgivarens attraktivitet och konkurrenskraft.
Dessutom är det inte osannolikt att anställda med högt inflytande skulle skapa en bättre arbetsmiljön och mer autentiska relationer på arbetsplatsen. Upplevelsen av egenmakt bidrar utan tvekan till att anställda får mer energi, engagemang och samarbetsvilja. Det främjar ett positivt arbetsklimat, en god kommunikation och ett starkt teamarbete.
Att välkomna distansarbete, se över arbetstidsnormen och öka vårt inflytande över jobbet är jag övertygad om skulle gynna både individer och samhället på flera sätt. Det skulle bidra till att skapa en arbetsmarknad för alla, där människor har möjlighet att arbeta, utvecklas, ta hand om sig själva och andra, och njuta av livet.
Inger Ehn Knobblock, utredare Fackförbundet ST