En angiverilag hotar tilliten till det offentliga
Uppdaterad: 2023-09-11
Blogg På söndag den 10:e september samlades vi tillsammans med stora delar av fackföreningsrörelsen på Söder i Stockholm i en manifestation för att visa vårt motstånd mot angiverilagen. Varför är förslaget om en angiveriskyldighet för offentliganställda ett riktigt dåligt förslag?
Britta Lejons första fackliga uppdrag var som skyddsombud. Hon har därefter haft många olika uppdrag. Britta lämnade, tillfälligt, STs styrelse 1998 för att bli statsråd och därefter riksdagsledamot. Hennes fackliga hjärtefrågor är löne- och anställningsfrågor, att de statliga arbetsplatserna får framtidstro samt den fackliga rätten till organisering.
I Sverige har vi en hög grad av tillit mellan människor och även från medborgare gentemot det allmänna. Internationella mätningar rankar Sverige i toppen vad det gäller tilliten mellan människor. Det är en tillgång för oss alla vars betydelse inte kan mätas i pengar. Regeringens förslag om att införa anmälningsplikt för offentligt anställda riskerar att underminera förtroendet gentemot statligt anställda och deras uppdrag. Lagförslaget innebär att anställda inom det offentliga ska ha en skyldighet att anmäla papperslösa när de varit i kontakt med dessa. Det signalerar en början på ett nytt samhällskontrakt där våra gemensamma institutioner och offentligt anställda riskerar att uppfattas enbart som regeringens förlängda arm, vars syfte är att övervaka och rapportera om enskilda individer.
Den svenska förvaltningsmodellen är decentraliserad. Det finns en tydlig separation mellan regeringen och myndigheterna. Statligt anställda har självklart en skyldighet att utföra den uppgift de är satta att göra. För den som arbetar på exempelvis Livsmedelsverket är det Livsmedelslagen som styr vilka kontroller som bör göras och vad den som är livsmedelsinspektör är skyldig att rapportera. I den rollen är det inte aktuellt att genomföra hastighetskontroller på vägarna för att kontrollera att folk inte kör för fort. Det ligger i sakens natur.
Vi menar att så ska det fortsatt vara. De som arbetar inom det offentliga med att se till att migrationslagen följs ska göra det, men det innebär inte att alla ska göra det.
Lagen kan leda till en tillitskris
Just nu är det oklart i vilken grad anmälningsplikten kommer att påverka statligt anställda med tanke på att utredningen förväntas vara klar i september 2024. Även om statligt anställda inte förväntas drabbas av lagstiftningen i samma omfattning som exempelvis läkare, lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare, riskerar lagstiftningen att indirekt påverka samtliga anställda inom staten. Vi menar att en lag som denna riskerar att leda till en tillitskris gentemot all offentlig verksamhet. På sikt skadas förtroendet för vår demokrati.
Vi ser en stor risk att vi med denna lag tar ett stort steg mot ett samhälle präglat av angiveri och misstroende, där människor ställs mot varandra.
Förtroendet för staten är extra viktigt nu
I en tid där vi har ett pågående krig i vårt närområde är det viktigare än någonsin att samhället upprätthåller medborgarnas förtroende för staten. Pandemin visade att detta är möjligt även i tider av stora påfrestningar.Trots bristande kunskapsunderlag lyckades ansvariga myndigheter förmedla sitt budskap till medborgarna som i hög utsträckning förhöll sig till myndigheternas riktlinjer. Detta fungerade eftersom vi har ett samhälle med högt förtroende för våra myndigheter och dess anställda. Låt oss bevara detta även i fortsättningen.
Detta är bakgrunden till fackföreningsrörelsens motstånd mot angiverilagen. Jag hoppas att vi blir många som samlas till manifestationen på söndag!
Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST