Är hårdare straff verkligen lösningen på offentliganställdas utsatthet ?
Publicerad: 2024-01-23
Blogg I en ny utredning säger sig regeringen vilja minska offentliganställdas utsatthet för hot och våld genom hårdare straff. Samtidigt måste en av de värst drabbade myndigheterna, Kriminalvården, införa åtgärder som ökar risken för hot och våld, för att möta regerings nya krav.
Förra veckan kom utredningen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1), som regeringen beställt. På pressträffen i samband med att utredningen presenterades, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M):
Vi kan helt enkelt inte acceptera att medarbetare i våra myndigheter utsätt för våld, hot, trakasserier eller påtryckningar på grund av sitt uppdrag som offentliga beslutsfattare.
Det är ord som vi på Fackförbundet ST kan skriva under på. Det är den enda rimliga ambitionen och en viktig principiell hållning eftersom hot- och våldsrelaterade situationer i många fall får stora konsekvenser för dem som utsätts. Men tyvärr ser vi att många av våra medlemmar ändå blir utsatta för hot och våld. I vår senaste arbetsmiljöundersökning uppgav hela 34 procent av våra medlemmar att det förekommer hot och våld på deras arbetsplatser.
För att minimera antalet situationer där medarbetare utsätts för hot eller våld behövs ett systematiskt arbetsmiljöarbete och tillräckliga resurser. Frågan är om politiken ger den offentliga förvaltningen rätt förutsättningar för det?
Dubbelbeläggningar inom kriminalvården ökar risken för hot och våld
Låt oss se hur det ser ut inom till exempel Kriminalvården, en av de myndigheter där våra medlemmar känner sig som mest utsatta. På anstalterna är det framförallt ensamarbete och dubbelbeläggning i cellerna som ökar risken för att hotfulla situationer uppstår.
Såväl justitieminister Gunnar Strömmer som Kriminalvården själva uppger att dubbelbeläggningar är det nya normala för att klara regeringens direktiv om fler intagna på våra anstalter. Det innebär fler intagna på mindre yta och lägre bemanningsgrad på anstalterna, vilket i sin tur kommer leda till att personalen inom Kriminalvården löper större risk att utsättas för hot och våld.
Kriminalvårdens lösningar går inte i linje med rättspolitiken
I Kriminalvårdens kapacitetsrapport, som publicerades nyligen, föreslår myndigheten flera olika lösningar på bristande bemanning, till exempel längre inlåsning under dygnsvilan för klass ett och två anstalter, för att inte utsätta personalen för säkerhetshot. När anstalten i Salberga gjorde just detta och införde tillfälliga inlåsningsrutiner sommaren 2022, fick de kritik av bland annat Justitieombudsmannen (JO).
Redan i dag testar den svenska kriminalvården gränsen för vad som kan anses humant när man dubbelbelägger celler som är så små som sex kvadratmeter – är ytan mindre räknas det som tortyr enligt Europakonventionen.
Ett annat förslag som förs fram i kapacitetsrapporten är att minska de vårdande insatserna, för att ha möjlighet att härbärgera fler intagna på anstalterna. Enligt Kriminalvården själva förväntas det leda till att fler återfaller i brott. Det ligger inte i linje med den nya rättspolitiken, och är heller inte önskvärt överhuvudtaget.
Kriminalvården har redan i dag svårt att hitta rätt bemanning och få personal att stanna på myndigheten. Det gör knappast arbetsplatsen mer attraktiv när myndigheten tar till lösningar som försämrar de anställdas arbetssituation och ökar risken för hot och våld.
Strömmers ord är nakna
I skenet av detta känns Strömmers ord nakna. Vi håller visserligen med Strömmer i sak, men om förutsättningarna för att ge våra medlemmar en bra arbetsmiljö bara försämras så spelar de höjda straffen för hot och våld mot tjänstemän mindre roll. Det som behövs är tillräckliga resurser och tillräckligt många anställda i offentlig verksamhet som i sin tur gör att vi minimerar antalet hotfulla situationer.
Vi på Fackförbundet ST vill se att de anställda får bättre förutsättningar och samtidigt säkerställa att Sverige lever upp till de mänskliga rättigheterna när det gäller dygnsvila och cellyta per intagen etcetera. Men den nuvarande politiken leder till att det blir tvärtom, och att Sverige får svårt att möta Europakonventionens krav.
Regeringens förslag om hårdare straff för att minska offentliganställdas utsatthet för hot och våld låter därför mest som symbolpolitik, om man samtidigt vidtar åtgärder som i förlängningen ökar risken för detsamma.
Martina Cras, utredare Fackförbundet ST