Vad vill de svenska partierna göra i Europaparlamentet?
Uppdaterad: 2024-06-04
NyhetFackförbundet ST har ställt egna frågor till alla riksdagspartiers toppkandidater inför EU-valet 2024. Här kan du ta del av deras svar, som en hjälp att bestämma vad du ska rösta på den 9 juni.
EU-valet 2024: Det här vill partierna
1. Vilken är den viktigaste frågan för statligt anställda i Sverige som du kommer arbeta med om du blir invald i Europaparlamentet?
Vi vill verka för ett grönt och fritt Europa, där vi håller gränsen mot demokratifientliga krafter och mot överstatlig klåfingrighet. En röst på Centerpartiet är också en röst som levererar konkreta resultat för en bättre miljö och för att motverka klimatförändringar. Centerpartiet vill se ett öppet Europa där det är lätt att resa, arbeta och studera i andra medlemsländer. Samtidigt kommer vi fortsatt stå upp för den svenska arbetsmarknadsmodellen så att arbetsvillkor och lönebildning beslutas så nära som möjligt den det berör. Allt detta sammantaget är viktiga EU-frågor för svenska statsanställda som vi ser fram emot att fortsätta arbeta med.
Kristdemokraterna vill stoppa EU:s klåfingrighet på arbetsmarknadsområdet. Det är den viktigaste frågan för både statsanställda tjänstemän och alla andra arbetare.
Vi vill stärka den fria rörligheten i EU. Allt fler människor väljer att röra sig mellan olika länder: föds i ett land, studerar i ett annat, arbetar i ett tredje och njuter av pensionen i ett fjärde. Liberalerna tror på ett Europa där rörligheten mellan länderna är gränslös, där det är enkelt att röra sig utan att hindras av administrativt krångel och stela regelverk. Det finns fortfarande många hinder vid flytt inom EU. I Sverige är en av grundbultarna i tillvaron – personnumret – dessvärre svåråtkomligt för inflyttade EU-medborgare. Liberalerna vill att ett europeiskt socialförsäkringsnummer införs som ska gälla vid sidan av det nationella personnumret.
De viktigaste frågorna är demokratin, naturen och klimatet. Med en demokrati på tillbakagång i flera EU-länder, natur som förstörs och klimatförändringar som eskalerar, står vi inför stora utmaningar som innebär drastiska förändringar om vi inte lyckas möta dem. Dessa tre frågor hänger för oss ihop som de allra viktigaste. Synen på hur demokrati värnas och behovet av stabila regelverk är oerhört angelägna frågor som fler människor behöver inse vikten av och känna igen tecken på när de hotas. Små steg som riskerar att ta utvecklingen i fel riktning behöver uppmärksammas. Detta sammantaget av stor vikt för offentliganställdas roll och funktion.
Moderaterna vill se ett fritt och säkert Europa, för framtida generationer. Den viktigaste frågan är att slå vakt om vår säkerhet, som hotas av både Putin och den organiserade brottsligheten.
För svenska anställda tror vi också det är särskilt viktigt att freda vår arbetsmarknad från ytterligare EU-lagstiftning på lönebildningsområdet. Europas länder har arbetsmarknader som fungerar på olika sätt. Därför behöver de också regleras på olika sätt, vilket gör att gemensamma EU-lösningar är fel väg att gå.
Jag kommer att kämpa för bättre arbetsvillkor och rättigheter för alla arbetstagare - oavsett vem som är deras arbetsgivare. Att skapa mer ordning och reda på arbetsmarknaden är helt nödvändigt. Vi ser idag hur människor utnyttjas på ett helt gräsligt sätt i Sverige och runt om i EU till följd av den utbredda arbetslivskriminaliteten.
Statsanställda spelar en central roll när det gäller att bevara tilliten för samhället, och för demokratin. Därför handlar det också om att stå upp mot högerpopulister, för vi vet att när de får bestämma riskerar statsanställdas oberoende och trygghet på arbetet när myndigheter politiseras.
Vi gör inte skillnad på anställda i stat, kommun, region eller i privata företag. Vi arbetar för att alla svenska löntagare ska ha goda arbetsvillkor och en trygg arbetsmiljö. Vi vill också se till att besluten som påverkar svenska löntagare fattas i Sverige, inte i Bryssel. Som ett led i det arbetet är det viktigt för oss att värna och stärka den svenska modellen där parterna förhandlar om villkoren på svensk arbetsmarknad.
Vänsterpartiet anser att frågor som rör arbetsmiljö och anställningstrygghet bör beslutas av medlemsländerna, inte på EU-nivå. Vi kommer att se till att inga svenska statsanställda får försämrade villkor på grund av beslut som fattas i EU. Däremot är vi öppna för lagstiftning på miniminivå som skyddar svenska statsanställda och alla andra arbetstagare. Vi är för arbetstidsförkortning, starkare anställningstrygghet och en stärkning av facken i hela EU.
2. Hur skulle du arbeta i Europaparlamentet för att öka svenska statligt anställdas inflytande över frågor som de berörs av i sin yrkesroll?
Jag skulle fortsätta arbeta för att lyfta det svenska perspektivet löpande med mina kollegor i EU-institutionerna och uppmärksamma dem på hur den svenska arbetsmarknadsmodellen ser ut och vad den innebär för svenska statsanställda. Många EU-länder tror att de kan lösa sociala problem genom att ta en genväg via EU, men grundarbetet måste göras på nationell nivå först.
Jag skulle också verka för ett starkare, friare och öppnare EU. Rekordmånga svenskar är idag positivt inställda till EU-samarbetet och vi måste ta vara på det genom att försvara unionen varje dag mot de som vill förgöra den, både inifrån och utifrån.
Genom att fortsätta försvara den svenska arbetsmarknadsmodellen, med arbetares rätt till organisering och goda arbetsvillkor som självklara delar. Den värnas bäst utan ytterligare EU-direktiv på området.
Liberalerna är pådrivande för att det svenska inflytandet ska öka i EU. Tack vare EU-samarbetet kan alla i EU resa, jobba, plugga och leva i hela Europa. Liberalerna arbetar aktivt för att genomföra en stark liberal politik inom unionen och att Sverige ska gå med i Euron. Vill vi vara med och påverka i EU behöver vi delta i EU-samarbetet fullt ut.
Öka insynen i EU:s institutioner och stärka samarbetet mellan EU:s institutioner och de som jobbar inom bland annat myndigheter inom medlemsländerna. Kraven på kontroll och transparens måste också skärpas.
Vi har löpande kontakt med olika sektorer i Sverige, för att få höra deras synpunkter och perspektiv. Svenska statsanställda borde också uppmuntras att söka sig till att arbeta i EU:s olika institutioner och myndigheter, så att vi tillsammans kan öka det svenska inflytandet inom EU.
Vi socialdemokrater kommer alltid att sätta arbetstagarnas intressen främst. Så har vi arbetat i över hundra år, och vi är fast beslutna att fortsätta så. Konkret handlar det om att vi i varje diskussion, förhandling och beslut kommer att agera för att stärka arbetstagarnas ställning - oavsett om det rör arbetsmiljö, fackliga rättigheter, plånboksfrågor eller annat. I EU-sammanhang gäller det bl.a. att slå vakt om den svenska arbetsmarknadsmodellen där parterna i huvudsak ansvarar för villkoren, och kämpa för att det ska vara möjligt att avvika från lagstiftningen genom kollektivavtal. Jag kommer som parlamentariker ha ett nära samarbete med LO/TCO/Saco:s Brysselkontor.
Vi agerar kraftfullt för att minska EU:s makt över sociala frågor. Man ska vara medveten om att EU:s ökade inflytande över sociala frågor per automatik minskar svenska löntagares inflytande över detsamma. EU:s förslag om minimilöner är ett bra exempel på hur utökad makt för EU leder till minskad makt för svenska löntagare.
Vänsterpartiet i EU har ett tätt samarbete med fackliga representanter i Bryssel. Vi jobbar för ökad transparens och ökat samarbete så att svenska statsanställdas inflytande hörs och syns i Bryssels korridorer. Vi jobbar hela tiden med örat mot marken för att vara det svenska folkets röst i EU. Jag kommer att fortsätta det arbetet.
3. Statligt anställda utsätts allt oftare för hot och våld i sitt arbete. Vad planerar du som parlamentariker att göra för att vända den utvecklingen?
Jag håller med om att detta är ett stort problem. Vi ser idag hur statstjänstemän utsätts för hot och hat i samband med desinformationskampanjer. Det kan vara svårt att lagföra sådana människor när de befinner sig utanför Sverige. Därför har jag lagt fram en konkret åtgärd. Idag har EU en lista över brott som räknas som gränsöverskridande, där medlemsländer kan hjälpa till att bekämpa brott som begås i flera länder i EU. Idag rör det främst organiserad brottslighet. Men jag vill lägga till hatbrott i den kategorin. Det hade gjort skillnad!
För att motverka detta krävs åtgärder på nationell nivå. Kristdemokraterna och regeringen har inlett ett arbete med att minska offentliganställdas utsatthet, bland annat skärpta straff samt att förolämpning mot tjänsteman ska införas som nytt brott.
På nationell nivå vill Liberalerna se att straffen skärps för hot mot tjänstemän, och en större kunskapsöversikt hur man kan upptäcka, kartlägga och motverka brott som offentligt anställda utsätts för och undersöka hur man kan motverka tystnadskulturen bland anställda.
Hot och våld på arbetsplatsen är oacceptabelt vart än det sker men vi vill se ett starkare skydd för utövare av samhällsnyttiga funktioner som stärker det straffrättsliga skyddet. På EU-nivå måste arbetsmiljöskyddet och skyddet för visselblåsare inom hela EU stärkas. Visselblåsning och meddelarskydd är avgörande för möjligheten att rapportera oegentligheter och främja ett samhälle som präglas av öppenhet. Som EU-parlamentariker kommer jag fortsätta mitt opinionsarbete för att uppmärksamma hot och hat i hela samhället.
Ingen ska behöva utsättas för hot och våld i sitt arbete. En av våra viktigaste frågor i Europavalet är att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten.
Vi vet att mycket av det hot som tjänstemän i offentlig verksamhet utsätts för är från personer aktiva i kriminella nätverk. Och det är nätverk som oftast agerar gränsöverskridande.
Hot och våld i arbetslivet är alltid fruktansvärt, och inte minst när det gäller statsanställda är det ett oacceptabelt hot mot det demokratiska samhället. Jag kommer att kämpa för att stärka lagstiftningen och resurserna för att skydda offentliganställda mot hot och våld på arbetsplatsen. En viktig del i detta är att skärpa reglerna kring ensamarbete. Mycket av detta arbete måste ske på nationell nivå, men EUs arbetsmiljölagstiftning spelar en betydande roll liksom ILOs konvention 190 mot våld och trakasserier, som Sverige bör ratificera.
Offentliganställdas utsatthet för hot, våld och trakasserier har blivit mer framträdande. Som samarbetsparti har vi i riksdagen varit drivande i att öka det straffrättsliga skyddet för tjänstemän och stärka skyddet för uppgifter om offentliganställda. Vi har också agerat för en minskad exponering av offentliganställdas namn.
Vänsterpartiet har under den gångna mandatperioden jobbat hårt i utskottet för medborgerliga rättigheter för att stärka demokratin i EU på olika sätt, inklusive att reglera om skydd för personer som utsätts för hot och våld på grund av sitt kön eller sin yrkesutövning. Det kommer vi att fortsätta med.
4. Användande av AI och digitala verktyg ökar hela tiden och med det risken för digital övervakning. Vad skulle du som parlamentariker göra för att skydda anställdas integritet och motverka övervakning på jobbet?
Vi vill se ett rejält omtag i AI och göra om EU:s AI-akt helt och hållet. Idag är den alldeles för dålig vad gäller skydd av privatliv. Vi vill bland annat kraftigt begränsa användandet av AI för brottsbekämpande syften, speciellt genom användandet av AI ihop med övervakningskameror i realtid eller med en knapp fördröjning för att identifiera människor. Men vi vill också att det ska vara skarpare regleringar om att skydda exempelvis statsanställda från att få spionprogramvara på sina telefoner. Det är något vi frågat regeringen om de använder sig av, men de har inte gett oss något svar.
Kristdemokraterna verkar för att EU ska ha en modern lagstiftning som ligger i framkant vad gäller exempelvis AI, där balansgången mellan integritet, säkerhet och risker å ena sidan, och teknikoptimism å andra sidan, sker på ett välavvägt sätt. Detta blir särskilt viktigt i relation till exempelvis anställda.
Utvecklingen av AI har pågått under lång tid och finns överallt i vårt samhälle utan att vi tänker speciellt mycket på det. Men under de senaste åren har utvecklingen gått snabbt och den märks nu av i människors och företags vardag på ett helt nytt sätt. För Liberalerna är det viktigt att reglering och standarder för AI sätts på EU-nivå för att se till att våra företag har ett tydligt regelverk att förhålla sig till. På så sätt skapar vi också en standard som andra länder i världen kan följa efter för att se till att fördelarna med AI kan spridas utan att för den delen innebära stora risker för integriteten och mänskliga rättigheter.
Att motverka övervakning på jobbet blir en allt viktigare fråga när vi ser hur arbetsgivare använder tekniska hjälpmedel för att kontrollera sina anställda. Därför bör EU reglera hur AI får användas på arbetsmarknaden. Genom EU:s nyligen antagna AI-lagstiftning förbjuds användning av AI-teknik för känsloigenkänning på arbets- och utbildningsplatser. Det är viktigt att förbjuda de mest riskfyllda och integritetskränkande formerna av AI-användning för att skydda arbetstagares integritet och arbetsmiljö. I EU-parlamentet har vi drivit frågan om ett särskilt EU-direktiv om AI-användning på arbetsplatsen och algoritmisk arbetsledning. För oss är det viktigt att det ska vara möjligt för arbetstagare och deras fackliga representanter att påverka hur AI används på arbetsplatser.
Vad gäller AI så har EU precis antagit en viktig lagstiftning, tänkt att sätta gränser för hur AI får användas. Det är viktigt att hitta en balans, där vi reglerar där de största riskerna finns, men också möjliggör för fortsatt innovation så att vi kan ta tillvara på den stora potential som utvecklingen för med sig. Under nästa mandatperiod kommer vi se till att regelverket implementeras på ett bra sätt.
Att få sina prestationer på jobbet minutövervakade kan vara väldigt kränkande. Jag anser att vi behöver tydligare regler kring detta. Ny teknik kan föra mycket gott med sig – men det får inte innebära att man rundar arbetstagares rätt till sin integritet. Det är bra att EU gemensamt tar fram reglering för användandet av AI.
Vi ser övervakning som en mycket viktig arbetsmiljöfråga i och med att systemen utvecklas med de här övervakningsfunktionerna. Även om man är på jobbet och inte har samma rätt till privatliv så finns det saker arbetsgivaren inte har med att göra. Det riskerar att påverka arbetsmiljön negativt vilket i sig kan leda till lägre produktivitet.
Under nuvarande mandatperiod har Vänsterpartiet tillsammans med de europeiska fackförbunden drivit på för att medlemsländerna kommer att kunna lagstifta själva om att begränsa AI-användandet i arbetslivet. Det är jätteviktigt att AI inte blir ett verktyg för att övervaka och straffa arbetstagare. Jag kommer att fortsätta arbetet i samma anda.
5. Stress och höga sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är ett problem i många EU-länder. Vilka frågor kommer du att driva för att EU:s arbetstagare ska få ett mer hållbart arbetsliv?
Generellt tycker vi inte att EU ska lägga sig i arbetslivsfrågor - de löses bäst av arbetsmarknadens parter. Jag vill fortsatt värna den svenska arbetsmarknadsmodellen eftersom den gynnar arbetstagare och ger dem mer insyn och inflytande än att en EU-politiker eller byråkrat ska besluta om deras arbetsliv. Det vi kan göra genom EU är att sprida information och synliggöra problemen med psykisk ohälsa på arbetsplatsen, samt att främja social dialog mellan arbetsmarknadens parter också på EU-nivå.
Frågorna är viktiga men ska inte regleras av EU. Kristdemokraterna anser att beslut om socialpolitik, arbetsmarknad och arbetsmiljö bäst fattas av medlemsländerna själva. Det handlar om att respektera ländernas olikheter och motverka obefogad överstatlighet.
Liberalerna ser positivt på att EU:s sociala pelare, som slår fast ett antal minimirättigheter, ska fungera som en påtryckningsmekanism som får medlemsländerna att genomföra nödvändiga välfärds- och arbetsmarknadsreformer. Den sociala pelaren får dock inte tas till intäkt för att införa lagstiftning på arbetsmarknadsområdet som skadar den svenska partsmodellen.
Balansen mellan arbete och fritid är viktig - en hållbar arbetsmarknad sliter vare sig ut människan eller miljön. Det handlar bland annat om trygga och förutsägbara arbetsvillkor, rimliga arbetstider, ett starkt arbetsmiljöskydd och rätten att koppla ner. I den svenska kontexten driver mp frågan om kortare arbetstid och jag vill medverka till att lyfta fram goda exempel. För att klara omställningen till ett hållbart samhälle måste EU också förbättra den sociala situationen inom EU. Det görs i grunden bäst av medlemsstaterna, men EU behöver stödja och driva på det arbetet.
Psykisk ohälsa är ett växande problem som vi behöver komma till rätta med. Här kan EU bidra med till exempel mer forskning på området. Däremot vill vi inte att EU ska ha inflytande över svensk arbetsmarknad, då vi har en välfungerande arbetsmarknadsmodell. Frågan regleras bättre nationellt.
Det finns mycket att ta tag i på det här området. Människor ska inte bli sjuka eller dö av stress och kränkningar på jobbet. Vi ska förbättra arbetsmiljöreglerna, inte minst gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EU:s upphandlingsregler bör också ändras så att social hållbarhet tar mer plats. Vi kan inte ha en upphandling som i jakten på lägsta pris leder till att arbetare bränner ut sig, blir sjuka eller måste sätta livet till. Vi vill också höja böterna för företag som fuskar med arbetsmiljön. Det kostar idag mer för företag att slarva bort en mejllista än det kostar att utsätta anställda för livsfara. Det är absurt.
Att sjuktalen ser ut som de gör i olika europeiska länder har olika skäl och bör hanteras nationellt hos respektive medlemsland. Jämfört med andra europeiska länder har Sverige både hög sysselsättningsgrad, relativt sett starka trygghetssystem och därtill en historiskt sett låg och stabil sjukfrånvaro. Vi välkomnar utbyte av erfarenheter mellan länderna för att öka kunskapen om hur dessa frågor kan hanteras. Vi ser alltså gärna mellanstatlighet i dessa frågor men inte överstatlighet.
Vänsterpartiet anser att frågor som rör arbetsmiljö bör beslutas av medlemsländerna, inte på EU-nivå. Däremot är vi öppna för lagstiftning på miniminivå som skyddar svenska statsanställda och alla andra europeiska arbetstagare. Vi är för arbetstidsförkortning, rätten att koppla ifrån, starkare anställningstrygghet och en stärkning av facken i hela EU.
6. Vilket ansvar ska statliga arbetsplatser och myndigheter ha i klimatarbetet? Vad kan du göra som parlamentariker för att de ska kunna ta det ansvaret?
Vi tycker att myndigheterna ska ta ett stort ansvar här. Det kan handla om allt ifrån energieffektivisering i hur mycket energi deras byggnader drar till att förespråka tåg istället för flyg på tjänsteresor. Myndigheterna ska också se till att offentliga upphandlingar och användande av statliga medel leder till klimatnytta. Som europaparlamentariker driver jag på för att EU-regler och riktlinjer kring upphandling tillämpas på ett korrekt och ändamålsenligt sätt.
Att använda upphandlingsinstrumentet som ett verktyg för omställning.
Liberalerna ser att energieffektivisering av byggnader som ett viktigt verktyg för att nå klimatmålen. Därför är det viktigt att det mål som vi antagit den senaste mandatperioden när det kommer till byggnaders energiprestanda nås, i det arbetet kommer statliga arbetsplatser spela en stor roll i att gå före.
Klimatarbetet måste ske på alla nivåer i samhället. Statliga arbetsplatser och myndigheter har ett särskilt ansvar bland annat för Sveriges klimatanpassningsplaner inom sina områden. Staten ska också gå före i arbetet med energieffektivisering, enligt det direktiv som nyligen antagits av EU. Den statliga sektorn behöver även ta ett större ansvar för klimatarbetet inom sin egen verksamhet för att minska utsläppen och här behöver den svenska regeringen anta skarpa mål för att styra verksamheterna.
Som EU-parlamentariker kommer jag fortsätta att driva på för tuffare utsläppsmål inom EU som helhet, klimatmål som alltid måste följas upp med konkreta åtgärder för att de ska bli verklighet.
Statliga arbetsplatser och myndigheter kan vara ett viktigt föredöme och arbeta med exempelvis energieffektivisering och övergå till hållbara produkter, inte minst biobaserade sådana som gynnar svensk skog.
Vi socialdemokrater vill fortsätta driva en ambitiös klimatpolitik i EU. Staten liksom andra offentliga arbetsplatser har en viktig uppgift genom att gå före i klimatomställningen. Det handlar om allt ifrån att ställa höga klimat- och miljökrav vid offentlig upphandling till att främja hållbart resande för sina anställda och ställa om till förnybar energi. Genom EU vill vi fortsätta främja energieffektivisering och utbyggnaden av förnybar energi såsom solpaneler på offentliga byggnader. Även på miljöområdet bör EU:s upphandlingsregler skärpas så att det offentliga får bättre verktyg att gå före och ställa högre klimat- och miljökrav.
Statliga myndigheter och arbetsplatser ska bedriva sin verksamhet på ett sätt så att kostnaden är försvarbar i relation till förväntat resultat. Som parlamentariker handlar det om att förbättra och utveckla styrmedel och lagstiftning som stöder myndigheter i detta.
Kommande mandatperiod i Europaparlamentet kommer att bli avgörande för hur vi tacklar klimatkrisen. Ett stort verktyg i kampen för klimatet är offentlig upphandling. Statliga arbetsplatser och myndigheter har ett ansvar i klimatarbetet för att se till att deras köp av varor och tjänster är hållbar ut klimat- och miljösynpunkt. Vänsterpartiet vill se lagar och regler som tvingar myndigheter och arbetsgivare att handla miljövänligt, det ska inte vara valfritt.
