Vilket stöd kan jag som förtroendevald få under arbetet med lönerevisionen?

RALS är ett generellt hållet ramavtal som beskriver hur de lokala parternas löneprocess ska gå till. Avtalet ger de lokala facken stora möjligheter att förhandla och göra anpassningar utifrån sina medlemmars behov. Anledningen är att staten har så många olika verksamheter och yrken – och att du som förtroendevald har bäst koll på din arbetsplats. Men lönearbetet innebär också ett stort ansvar och kan vara krävande, så det är avgörande att du som förtroendevald har tillgång till bra stöd. 

Tveka inte att kontakta förbundskansliet

Generellt sett är det bättre att du hör av dig för tidigt än att du väntar för länge – och hellre en gång för mycket än en gång för lite. Din ombudsmans jobb är ju att hjälpa dig. Dock är det viktigt att komma ihåg att hen aldrig tar över dina arbetsuppgifter.

Om du inte får tag på din ombudsman och det är brådskande kan du vända dig till STs fackliga rådgivning, ST Direkt. De ser då till att du får prata med någon som kan svara på dina frågor. 

I vilket läge ska jag höra av mig?

Du kan alltid prata med din ombudsman om arbetssätt, tolkningar av löneavtalet och liknande. Men du bör alltid be om hjälp om du tycker att lönebildningsarbetet inte fungerar som det ska, exempelvis att förhandlingarna går orimligt långsamt eller att arbetsgivaren inte riktigt tar hänsyn till vad som står i RALS.

I ett fall ska båda parterna begära stöd ”centralt”, vilket är om ni inte lyckas enas om de nya lönerna. Ni har också rätt till stöd om ni är oeniga om användandet av lönesättande samtal samt vid överläggningar om särskilda åtgärder när en anställds löneutveckling står still. 

Vad kan förbundskansliet göra rent konkret? 

Det första steget brukar vara ett samtal med konkreta tips på vad du kan göra, säga och fråga för att ni som parter ska komma vidare. Om det inte hjälper kan förbundskansliet ta kontakt med Arbetsgivarverket – och boka in ett möte med dem, en central ombudsman, dig och din motpart på arbetsplatsen. Ett sådant möte, vanligen digitalt, brukar göra det tydligt vad ni behöver göra eller vilka krav och ståndpunkter det faktiskt finns stöd för. 

Vad händer om vi ändå inte lyckas enas om löner?

Då kan en central ombudsman och Arbetsgivarverket kalla till en obligatorisk konsultation. Det brukar vara samma deltagare som i det tidigare mötet, men denna gång är det vanligen i fysisk form och betydligt längre. Det är ytterst ovanligt att detta inte räcker för att bli eniga. Men om så ändå skulle vara fallet kan de centrala parterna utse en opartisk ordförande för en lönenämnd, med uppdraget att skapa enighet. I slutändan har ordföranden dock mandat att sätta ner foten och bestämma hur det blir med lönerna (utifrån oenighetsbilagan i RALS).