På jobbet: Svar på medlemmarnas vanligaste frågor
Publicerad: 2025-04-03
Medlemmar i Fackförbundet ST som har jobbrelaterade eller arbetsrättsliga frågor kan vända sig till STs fackliga rådgivning. Här hittar du svaren på de vanligast återkommande frågorna.
Tjänstledighet
Om du är tjänstledig med stöd av Villkorsavtalet för att pröva annan statlig tjänst så behöver du inte beakta någon uppsägningstid utan din tjänst upphör per automatik om du blir fast anställd på den nya myndigheten. Detta regleras i Lagen om offentlig anställning §11. Du behöver dock meddela statlig arbetsgivare nr 1 att du fått en tillsvidareanställning hos statlig arbetsgivare nr 2 och att du därför vill avsluta anställningen hos statlig arbetsgivare nr 1 den [datum]. Meddelandet bör vara skriftligt – i vart fall per mail. Vill arbetsgivaren att du därutöver meddelar dem på annat sätt så gör det.
Är du tjänstledig av en annan anledning behöver du säga upp din anställning så lång tid i förväg som motsvarar din uppsägningstid, det vill säga oftast två månader innan tjänstledigheten upphör.
Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara tjänstledig för studier om du varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller varit anställd hos arbetsgivaren minst 12 månader under de senaste två åren. Din arbetsgivare har en möjlighet att skjuta upp din begärda studieledighet i sex månader från det att din ansökan om ledighet har lämnats in. Du bör alltså tänka på att din ansökan om ledighet ska lämnas i god tid innan du börjar studera.
Lön
Kollektivavtalet anger vanligtvis en centralt fastställd löneökning som sedan förhandlas och fördelas individuellt på lokal nivå. Om din chef är nöjd med din insats bör detta reflekteras i din löneökning, men den slutgiltiga summan baseras på både din prestation och lokala förhandlingar. Om du känner att din löneökning inte motsvarar dina insatser, kan du ta upp detta med din chef och be om en tydlig motivering. Du kan också vända dig till facket lokalt för stöd och rådgivning.
Du kan själv söka fram lönestatistik för ditt yrke på sidan Få den bästa lönestatistiken för staten eller Statliga jobb: så mycket tjänar man. Det är också välkommen att ringa STs rådgivning på 0771-555 444.
Om du inte är nöjd med din lön är det bra att fråga din chef vad du kan göra för att påverka den. Nya mer kvalificerade arbetsuppgifter är en stark grund för löneökning – diskutera med din chef om det finns någon ny uppgift du kan ta på dig och visa engagemang. Ett annat sätt att öka din lön är genom att lära dig nya saker – kan du komma överens med arbetsgivaren om att få nya kunskaper som du har nytta av på jobbet? Ett annat viktigt tips är att vara förberedd inför lönesamtalen. Tydliga argument baserade på ens insatser, kompetenser och resultat – gärna med konkreta exempel – brukar löna sig.
Om din nuvarande arbetsgivare inte belönar ditt arbete som du önskat kan ett jobbyte ofta vara det mest effektiva sättet att nå en högre lön.
Din arbetsgivare bör förstå att det inte är motiverande att ligga mycket lägre i lön än de kollegorna om ni utför samma arbete. Be om ett samtal med din arbetsgivare där du ber om en motivering till varför du ligger på den lön du gör och hur du kan påverka den. Och, om det känns lägligt, ta upp frågan om det skulle kunna vara möjligt att komma överens om en lönejustering, det vill säga att man tittar man på lönen utanför lönerevisionen.
Arbetsmiljö
I första hand bör du vända dig till din chef om brister och problem i din arbetsmiljö då det är arbetsgivarens ansvar att du har en god arbetsmiljö. Om du önskar hjälp eller stöd kan du kontakta ditt skyddsombud.
Sjukdom
Arbetsmiljölagstiftningen reglerar inte vilka anpassningar som krävs i enskilda situationer. Arbetsgivaren är skyldig att utreda behovet av anpassningar i ditt fall, och dokumentera vilka anpassningar man genomfört i en skriftlig handlingsplan. Se exempel på åtgärder. Ta stöd av ditt skyddsombud; hen finns på arbetsplatsen för att stötta dig.
Ja, din arbetsgivare behöver ha regelbunden kontakt med dig för att stämma av och planera för din återgång till arbete. Hur tillgänglig du behöver vara under din frånvaro behöver du och din chef komma överens om och om hur ni ska hålla kontakten under din sjukskrivning.
Om du är sjuk längre tid än 14 dagar övergår ersättningen från sjuklön från arbetsgivaren till sjukpenning från Försäkringskassan och du kan då får sjukpenningtillägg genom kollektivavtalet.
Enligt Fackförbundet STs centrala kollektivavtal drar arbetsgivaren endast bort ca 90 % av din lön, och du får alltså behålla 10 %. Om du tjänar över Försäkringskassans tak för beräkning av sjukpenning på normalnivå kan du dessutom få ytterligare kompensation från arbetsgivaren (se respektive kollektivavtal).
Har du drabbats av en diagnos och har tecknat medlemsförsäkringen diagnosförsäkring hos Folksam så kan du söka ersättning. Om den aktuella diagnosen finns med ibland de listade i försäkringen.
Om du är sjukskriven på grund av en anmäld arbetsskada finns särskilda försäkringar. Förutom sjuklön och sjukpenning kan annan ersättning komma att utbetalas. I dessa fall behöver du anmäla skadan till AFA Försäkring då de har hand om den kollektivavtalade försäkringen.
Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar att anpassa arbetet för dig. Du kan till exempel omplaceras temporärt en tid om prognosen är att du kan återgå i ordinarie arbete. Om det konstateras att du inte kan utföra ordinarie arbetsuppgifter kan en permanent omplacering eventuellt också bli aktuell. Vid båda fallen ska ditt lokala fack involveras i dialogen med arbetsgivaren.
Uppsägning på grund av sjukdom är någonting som möjligen kan ske när man prövat allt annat som arbetsgivaren är skyldig at pröva, till exempel om du får en sjukersättning på heltid.
Arbetstid
Det korta svaret är ja, arbetsgivaren kan i regel ändra din arbetstid, men det finns vissa begränsningar och regler som måste följas. Arbetsgivaren måste meddela ändringar i arbetstiden minst två veckor i förväg enligt arbetstidslagen.
Vid oförutsedda händelser eller om verksamhetens art kräver det, kan arbetsgivaren i undantagsfall ändra schemat med kortare varsel.
Vid större förändringar i arbetstiden kan arbetsgivaren vara skyldig att förhandla med facket – om ni har kollektivavtal.
Om du är missnöjd med schemaändringar, rekommenderas det att du för en dialog med din arbetsgivare och fackliga representanter för att förstå dina specifika rättigheter
Det beror på! Klämdagar och halvdagar är ingenting du har rätt till men många arbetsgivare erbjuder detta i samband med vissa helgdagar. Du behöver kolla vad som gäller på din arbetsplats. Observera att man oftast har formulerat det så att det är kort dag/klämdag om arbetet tillåter – vilket innebär att du kan behöva prata med din chef innan du räknar med ledighet.
Om ni till exempel har klämdag en fredag och din arbetstid alltid förlagd måndag - torsdag, så får du ingen mer ledig dag för att du ändå är tjänstledig/ledig på fredagar. Om den lediga dagen/klämdagen däremot infaller på en måndag så blir du ledig även den dagen. Under ett år brukar det jämna ut sig någorlunda jämnt. Är din deltid förlagd så att du alltid jobbar kortare dagar så blir du ledig den tid som är klämdag (eller kort dag).
