
Publicerad: 2023-05-26
Som statligt anställd kommer man förr eller senare i kontakt med BESTA-koder. Men vad är de egentligen? Det finns en del missuppfattningar, inte minst på arbetsgivarsidan, om vad koderna innebär. Fackförbundet ST ger dig kunskap och argument.
BESTA är en förkortning av Befattningsgruppering för Statistik och är ett system för att klassificera arbetsuppgifter bland statligt anställda. I princip alla befattningar inom staten ska få en BESTA-kod, som på ett övergripande plan beskriver vad personen gör på jobbet. Detta system kan sedan användas för att ta fram lönestatistik och underlätta lönekartläggningar.
BESTA-systemet har utvecklats av facken inom staten i samarbete med Arbetsgivarverket. Det löpande arbetet med klassificering ska göras partsgemensamt. I praktiken innebär det att lokala företrädare för facket och arbetsgivaren sitter tillsammans och går igenom varje befattning för att se vilka arbetsuppgifter som ingår. Det finns inga särskilda formkrav på detta arbete, men helst ska det göras löpande för att uppgifterna ska vara aktuella.
I koden går det att utläsa vad befattningen innehåller för arbetsuppgifter och vilken svårighetsgrad det är på dessa uppgifter. Det går också att se om det är en chefsroll. Dessutom finns, vid behov, utrymme för ytterligare nyansering (se faktaruta).
Det är viktigt att komma ihåg att klassificeringen endast bygger på medarbetarens faktiska arbetsuppgifter – inte prestation, erfarenhet eller liknande. BESTA-koderna säger alltså inget om individers skicklighet. Koderna utgör inte heller lönekriterier, eftersom systemet inte är tillräckligt specifikt. Dessutom kan en medarbetare ha fel kod, till exempel om klassificeringen inte har uppdaterats på länge. En chef ska alltså inte hänvisa till BESTA-koden vid löne- och medarbetarsamtal, även om det förekommer.
BESTA är ett bra verktyg för att få fram lönestatistik inom staten. Denna statistik används inte minst som stöd vid de centrala avtalsförhandlingarna och i den lokala lönebildningsprocessen. Det ger parterna en bra bild av arbetsuppgifterna inom staten och hur löneutvecklingen ser ut.
Vid lönekartläggningar brukar vi på Fackförbundet ST förespråka att parterna använder BESTA-vägen. Det är ett lönekartläggningssystem som bygger på BESTA-data.
Ta reda på vilken medianlön som gäller för ditt arbete.
Det vore inte praktiskt möjligt för varje enskild medarbetare att delta i klassificeringen – då är fackets lokalkännedom oöverträffbar. Facket har bra koll på vad enskilda arbetstagare faktiskt gör på jobbet. Facket behövs alltså för att klassificeringen ska bli så rättvisande som möjligt.
Och ett välfungerande BESTA-system är viktigt både i avtalsrörelsen och vid lönekartläggningar.
Det här säger siffrorna och, i förekommande fall, bokstäverna i koden:

Publicerad: 2023-05-26
Som statligt anställd kommer man förr eller senare i kontakt med BESTA-koder. Men vad är de egentligen? Det finns en del missuppfattningar, inte minst på arbetsgivarsidan, om vad koderna innebär. Fackförbundet ST ger dig kunskap och argument.
BESTA är en förkortning av Befattningsgruppering för Statistik och är ett system för att klassificera arbetsuppgifter bland statligt anställda. I princip alla befattningar inom staten ska få en BESTA-kod, som på ett övergripande plan beskriver vad personen gör på jobbet. Detta system kan sedan användas för att ta fram lönestatistik och underlätta lönekartläggningar.
BESTA-systemet har utvecklats av facken inom staten i samarbete med Arbetsgivarverket. Det löpande arbetet med klassificering ska göras partsgemensamt. I praktiken innebär det att lokala företrädare för facket och arbetsgivaren sitter tillsammans och går igenom varje befattning för att se vilka arbetsuppgifter som ingår. Det finns inga särskilda formkrav på detta arbete, men helst ska det göras löpande för att uppgifterna ska vara aktuella.
I koden går det att utläsa vad befattningen innehåller för arbetsuppgifter och vilken svårighetsgrad det är på dessa uppgifter. Det går också att se om det är en chefsroll. Dessutom finns, vid behov, utrymme för ytterligare nyansering (se faktaruta).
Det är viktigt att komma ihåg att klassificeringen endast bygger på medarbetarens faktiska arbetsuppgifter – inte prestation, erfarenhet eller liknande. BESTA-koderna säger alltså inget om individers skicklighet. Koderna utgör inte heller lönekriterier, eftersom systemet inte är tillräckligt specifikt. Dessutom kan en medarbetare ha fel kod, till exempel om klassificeringen inte har uppdaterats på länge. En chef ska alltså inte hänvisa till BESTA-koden vid löne- och medarbetarsamtal, även om det förekommer.
BESTA är ett bra verktyg för att få fram lönestatistik inom staten. Denna statistik används inte minst som stöd vid de centrala avtalsförhandlingarna och i den lokala lönebildningsprocessen. Det ger parterna en bra bild av arbetsuppgifterna inom staten och hur löneutvecklingen ser ut.
Vid lönekartläggningar brukar vi på Fackförbundet ST förespråka att parterna använder BESTA-vägen. Det är ett lönekartläggningssystem som bygger på BESTA-data.
Ta reda på vilken medianlön som gäller för ditt arbete.
Det vore inte praktiskt möjligt för varje enskild medarbetare att delta i klassificeringen – då är fackets lokalkännedom oöverträffbar. Facket har bra koll på vad enskilda arbetstagare faktiskt gör på jobbet. Facket behövs alltså för att klassificeringen ska bli så rättvisande som möjligt.
Och ett välfungerande BESTA-system är viktigt både i avtalsrörelsen och vid lönekartläggningar.
Det här säger siffrorna och, i förekommande fall, bokstäverna i koden: