
Uppdaterad: 2025-07-04
En tidsbegränsad anställning kan vara ett sätt att få in en fot på en arbetsplats, men hur funkar det egentligen när en tidsbegränsad anställning leder till tillsvidareanställning? Fackförbundet ST reder ut begreppen inlasning och utlasning.
Lagen om anställningsskydd är mer känd under sin förkortning, LAS. Det är den lag som ligger till grund för när en anställd blir inlasad – när den tidsbegränsade anställningen övergår till en tillsvidare anställning – eller utlasad, när den tidsbegränsade anställningen inte leder till en tillsvidare anställning.
Viktigt att notera är att andra lagar än LAS och kollektivavtal kan påverka möjligheterna att bli inlasad.
När ett anställningsavtal ingås mellan arbetstagare och arbetsgivare ska anställningen grundas på en anställningsform som regleras i lag eller kollektivavtal. De anställningsformer som enligt LAS kan leda till inlasning är:
För dig som haft en tidsbegränsad anställning enligt någon av de specialförfattningar som finns inom det statliga området, som t.ex. Högskoleförordningen, gäller dock inte den automatiska övergången till tillsvidareanställning.
Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) kan särskild visstidsanställning (SÄVA) och vikariat leda till en tillsvidareanställning – men det är viktigt att notera att anställningstiden i dessa två former inte kan räknas ihop för att uppnå inlasning.
Eftersom SÄVA och vikariat är två olika anställningsformer med skilda regler för inlasning, måste du ha tillräcklig anställningstid inom varje form för sig. Det är alltså inte möjligt att exempelvis kombinera 8 månader i SÄVA med 16 månader i vikariat för att bli inlasad. Varje form räknas separat.
Många tidsbegränsade anställningar är utformade som intermittenta anställningar – alltså där man bara är anställd för vissa arbetspass vid behov. En sådan anställning kan grunda sig på både SÄVA eller vikariat.
För intermittenta anställningar gäller att varje enskilt arbetspass räknas som en anställningsdag, oavsett hur många timmar man arbetar den dagen.
När den intermittenta anställningen har SÄVA som grund, gäller en särskild regel: Om en person har tre eller fler arbetspass inom samma kalendermånad, ska även tiden mellan passen räknas som anställningstid.
Exempel:
En person arbetar den 3 januari, 6 januari och 20 januari. Eftersom det är tre arbetspass under samma månad med SÄVA som anställningsform, räknas hela perioden från 3 januari till och med 20 januari – alltså 18 dagar – som anställningstid.
Enligt lagen krävs tolv månaders anställningstid inom en femårsperiod för att en särskild visstidsanställning (SÄVA) ska övergå till en tillsvidareanställning. Men vad som utgör tolv månaders anställningstid kan i praktiken variera beroende på hur anställningarna har sett ut.
Här är några exempel:
Din arbetsgivare är skyldig att lämna information om alla anställningar som kan ha betydelse för inlasning. Men det sker inte automatiskt, det är du som anställd som måste begära informationen.
Med andra ord kan du begära information om alla dina anställningar och kan på så vis se hur din anställningstid ser ut i de olika anställningsformerna.
När du blir inlasad gäller i regel samma anställningsvillkor som tidigare, till exempel lön, sysselsättningsgrad och befattning. Eftersom övergången sker automatiskt behövs inget nytt anställningsavtal, vilket också innebär att du inte får något naturligt tillfälle att omförhandla din lön.
Det finns dock inget som hindrar arbetsgivaren från att se över din lön även under pågående anställning, så du kan alltid lyfta frågan om lönejustering vid lämpligt tillfälle.
Utlasad då? Det blir du när arbetsgivaren inte erbjuder fortsatt tidsbegränsad anställning när din nuvarande anställning närmar sig sitt slut. Ett klassiskt scenario är att du haft flera olika tidsbestämda anställningar, och för att undvika att regeln om automatisk övergång aktiveras väljer arbetsgivaren istället att avsluta anställningen.
Men det ska egentligen inte kunna hända. Om du har arbetat så lång tid på arbetsplatsen har du med all sannolikhet företrädesrätt till återanställning (se nedan) och bör snarast ta kontakt med ditt lokala fackombud.
Den här rätten innebär att din arbetsgivare är skyldig att erbjuda dig lediga tjänster, förutsatt att du har tillräckliga kvalifikationer för fortsatt anställning.
Om du anmält att du vill åberopa din företrädesrätt anses du vara sökande till lediga tjänster hos arbetsgivaren och att din ansökan ska tas i beaktande när tjänsten tillsätts. Om du inte får tjänsten kan du överklaga tjänstetillsättningsbeslutet.
Enligt regeringsformen och lagen om offentlig anställning (LOA) ska anställningar i staten tillsättas utifrån sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Detta innebär att företrädesrätten till återanställning inom staten har en ytterst begränsad funktion när dessa lagregleringar ska beaktas.
Företrädesrätten på det statliga området är därmed inte absolut, utan en statlig arbetsgivare kan anställa någon som är "skickligare" än en sökande som har företrädesrätt.

Uppdaterad: 2025-07-04
En tidsbegränsad anställning kan vara ett sätt att få in en fot på en arbetsplats, men hur funkar det egentligen när en tidsbegränsad anställning leder till tillsvidareanställning? Fackförbundet ST reder ut begreppen inlasning och utlasning.
Lagen om anställningsskydd är mer känd under sin förkortning, LAS. Det är den lag som ligger till grund för när en anställd blir inlasad – när den tidsbegränsade anställningen övergår till en tillsvidare anställning – eller utlasad, när den tidsbegränsade anställningen inte leder till en tillsvidare anställning.
Viktigt att notera är att andra lagar än LAS och kollektivavtal kan påverka möjligheterna att bli inlasad.
När ett anställningsavtal ingås mellan arbetstagare och arbetsgivare ska anställningen grundas på en anställningsform som regleras i lag eller kollektivavtal. De anställningsformer som enligt LAS kan leda till inlasning är:
För dig som haft en tidsbegränsad anställning enligt någon av de specialförfattningar som finns inom det statliga området, som t.ex. Högskoleförordningen, gäller dock inte den automatiska övergången till tillsvidareanställning.
Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) kan särskild visstidsanställning (SÄVA) och vikariat leda till en tillsvidareanställning – men det är viktigt att notera att anställningstiden i dessa två former inte kan räknas ihop för att uppnå inlasning.
Eftersom SÄVA och vikariat är två olika anställningsformer med skilda regler för inlasning, måste du ha tillräcklig anställningstid inom varje form för sig. Det är alltså inte möjligt att exempelvis kombinera 8 månader i SÄVA med 16 månader i vikariat för att bli inlasad. Varje form räknas separat.
Många tidsbegränsade anställningar är utformade som intermittenta anställningar – alltså där man bara är anställd för vissa arbetspass vid behov. En sådan anställning kan grunda sig på både SÄVA eller vikariat.
För intermittenta anställningar gäller att varje enskilt arbetspass räknas som en anställningsdag, oavsett hur många timmar man arbetar den dagen.
När den intermittenta anställningen har SÄVA som grund, gäller en särskild regel: Om en person har tre eller fler arbetspass inom samma kalendermånad, ska även tiden mellan passen räknas som anställningstid.
Exempel:
En person arbetar den 3 januari, 6 januari och 20 januari. Eftersom det är tre arbetspass under samma månad med SÄVA som anställningsform, räknas hela perioden från 3 januari till och med 20 januari – alltså 18 dagar – som anställningstid.
Enligt lagen krävs tolv månaders anställningstid inom en femårsperiod för att en särskild visstidsanställning (SÄVA) ska övergå till en tillsvidareanställning. Men vad som utgör tolv månaders anställningstid kan i praktiken variera beroende på hur anställningarna har sett ut.
Här är några exempel:
Din arbetsgivare är skyldig att lämna information om alla anställningar som kan ha betydelse för inlasning. Men det sker inte automatiskt, det är du som anställd som måste begära informationen.
Med andra ord kan du begära information om alla dina anställningar och kan på så vis se hur din anställningstid ser ut i de olika anställningsformerna.
När du blir inlasad gäller i regel samma anställningsvillkor som tidigare, till exempel lön, sysselsättningsgrad och befattning. Eftersom övergången sker automatiskt behövs inget nytt anställningsavtal, vilket också innebär att du inte får något naturligt tillfälle att omförhandla din lön.
Det finns dock inget som hindrar arbetsgivaren från att se över din lön även under pågående anställning, så du kan alltid lyfta frågan om lönejustering vid lämpligt tillfälle.
Utlasad då? Det blir du när arbetsgivaren inte erbjuder fortsatt tidsbegränsad anställning när din nuvarande anställning närmar sig sitt slut. Ett klassiskt scenario är att du haft flera olika tidsbestämda anställningar, och för att undvika att regeln om automatisk övergång aktiveras väljer arbetsgivaren istället att avsluta anställningen.
Men det ska egentligen inte kunna hända. Om du har arbetat så lång tid på arbetsplatsen har du med all sannolikhet företrädesrätt till återanställning (se nedan) och bör snarast ta kontakt med ditt lokala fackombud.
Den här rätten innebär att din arbetsgivare är skyldig att erbjuda dig lediga tjänster, förutsatt att du har tillräckliga kvalifikationer för fortsatt anställning.
Om du anmält att du vill åberopa din företrädesrätt anses du vara sökande till lediga tjänster hos arbetsgivaren och att din ansökan ska tas i beaktande när tjänsten tillsätts. Om du inte får tjänsten kan du överklaga tjänstetillsättningsbeslutet.
Enligt regeringsformen och lagen om offentlig anställning (LOA) ska anställningar i staten tillsättas utifrån sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Detta innebär att företrädesrätten till återanställning inom staten har en ytterst begränsad funktion när dessa lagregleringar ska beaktas.
Företrädesrätten på det statliga området är därmed inte absolut, utan en statlig arbetsgivare kan anställa någon som är "skickligare" än en sökande som har företrädesrätt.