Fyra frågor till rapportförfattaren Inger Ehn Knobblock

Att doktorander inte har en optimal arbetssituation är inget nytt. Vad tror du det är som gör det så komplicerat?

– Inte helt lätt att svara på. Men doktoranders kluvna roller spelar nog in. De är ju både studenter och anställda.  Det leder tänker jag till att ansvarsfrågor för olika delar blir – noga taget – diffusa och lätt faller mellan stolarna. En annan bidragande orsak är nog att doktorander ofta blir väldigt beroende av handledaren. Och om hen inte fungerar bra drabbas den enskilda doktoranden. Kvaliteten kan bli lidande.

I din rapport har 1000 doktorander svarat på en mängd frågor om sin arbetsmiljö, vilka svar blev du mest förvånad över?

– Att så lite förändrats senast vi gjorde en liknande undersökning 2012. Att så pass många doktorander faktiskt inte vet vem som har ansvar för deras anställningsvillkor och arbetsmiljö.

En annan sak var att faktiskt så få känner till det arbete som fackliga organisationer gör för att förbättra doktorandernas villkor. En önskan vore att Fackförbundet ST inom varje sektion och på varje lärosäte utsåg en facklig företrädare som i sitt uppdrag hade en dedikerad uppgift att jobba med just doktorander och deras olika arbetsmiljöproblem.

Ni har gjort den här undersökningen tidigare, mår doktoranderna bättre eller sämre idag än 2012 när den förra undersökningen gjordes?

– Nja inga dramatiska skillnader. En positiv sak är att fler idag har anställning.

Rapporten innehåller 13 förslag på åtgärder för att göra doktorandernas arbetsmiljö bättre, kan du berätta om en av dessa?

– Ett förslag handlar om att inrätta en nationell informationskälla där doktoranders rättigheter och skyldigheter finns beskrivna. Överhuvudtaget vore det önskvärt med tydlig och klar information som görs kända för doktorander.

Idag är det allt för många som känner sig osäkra på om det exempelvis har rätt att ha semester eller för den delen säga nej till kvälls eller helgjobb.

Fyra frågor till rapportförfattaren Inger Ehn Knobblock

Att doktorander inte har en optimal arbetssituation är inget nytt. Vad tror du det är som gör det så komplicerat?

– Inte helt lätt att svara på. Men doktoranders kluvna roller spelar nog in. De är ju både studenter och anställda.  Det leder tänker jag till att ansvarsfrågor för olika delar blir – noga taget – diffusa och lätt faller mellan stolarna. En annan bidragande orsak är nog att doktorander ofta blir väldigt beroende av handledaren. Och om hen inte fungerar bra drabbas den enskilda doktoranden. Kvaliteten kan bli lidande.

I din rapport har 1000 doktorander svarat på en mängd frågor om sin arbetsmiljö, vilka svar blev du mest förvånad över?

– Att så lite förändrats senast vi gjorde en liknande undersökning 2012. Att så pass många doktorander faktiskt inte vet vem som har ansvar för deras anställningsvillkor och arbetsmiljö.

En annan sak var att faktiskt så få känner till det arbete som fackliga organisationer gör för att förbättra doktorandernas villkor. En önskan vore att Fackförbundet ST inom varje sektion och på varje lärosäte utsåg en facklig företrädare som i sitt uppdrag hade en dedikerad uppgift att jobba med just doktorander och deras olika arbetsmiljöproblem.

Ni har gjort den här undersökningen tidigare, mår doktoranderna bättre eller sämre idag än 2012 när den förra undersökningen gjordes?

– Nja inga dramatiska skillnader. En positiv sak är att fler idag har anställning.

Rapporten innehåller 13 förslag på åtgärder för att göra doktorandernas arbetsmiljö bättre, kan du berätta om en av dessa?

– Ett förslag handlar om att inrätta en nationell informationskälla där doktoranders rättigheter och skyldigheter finns beskrivna. Överhuvudtaget vore det önskvärt med tydlig och klar information som görs kända för doktorander.

Idag är det allt för många som känner sig osäkra på om det exempelvis har rätt att ha semester eller för den delen säga nej till kvälls eller helgjobb.