Förbunden varnar för att förslaget riskerar att skapa rädsla, osäkerhet och tystnad i offentlig sektor – i stället för att stärka rättssäkerheten och tilliten till myndigheterna.

Förslaget, som ingår i utredningen Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (SOU 2025:87), innebär att fler offentligt anställda ska kunna straffas för fel som begås i tjänsten – även utanför myndighetsutövning. Straffet kan bli upp till sex års fängelse. När remisstiden går ut idag den 7 november är de bägge fackliga organisationerna hårda i sin kritik.

– Sverige behöver modiga tjänstemän som vågar stå upp för kvalitet och rättssäkerhet, inte fler som tystnar av rädsla för att göra fel. Förslaget riskerar att urholka tilliten till hela den offentliga förvaltningen, säger Veronica Magnusson, ordförande i Vision.

– Redan idag finns det lagstiftning som innebär att  offentliga tjänstemän som begår fel kan straffas. Allmänhetens förtroende för den offentliga förvaltningen stärks inte alls av ett utvidgat tjänsteansvar – tvärtom, det leder till mer byråkrati, längre handläggningstider, och ökar risken för en tystnadskultur, säger Britta Lejon, förbundsordförande i Fackförbundet ST.

I stället borde regeringen fokusera på att stärka arbetsmiljö, bemanning och öppenhet i offentlig sektor – det som i praktiken minskar risken för misstag och stärker tilliten.

– Som förslaget är utformat är det oklart vad som ska anses vara ”missbruk av offentlig ställning.” Begångna fel kan dessutom bero på dåliga förutsättningar, resursbrist, otydligt regelverk, eller rent av systemfel hos en hel myndighet. Det här bäddar för en godtycklighet som är ovärdig i det svenska rättssystemet, säger Britta Lejon.

– Det verkliga problemet är inte brist på straff, utan brist på förutsättningar att göra rätt. Regeringen borde fokusera på tillräcklig bemanning, tydlig styrning och fungerande system för att rapportera fel – inte nya straffparagrafer, säger Veronica Magnusson.

Utredningens förslag påverkar upp till 1,5 miljoner offentliganställda i deras dagliga arbete, inte bara när det handlar om direkt myndighetsutövning. En tidigare utredning (SOU 2022:2) drog slutsatsen att nuvarande ansvarssystem redan fungerar väl.

Förbunden varnar för att förslaget riskerar att skapa rädsla, osäkerhet och tystnad i offentlig sektor – i stället för att stärka rättssäkerheten och tilliten till myndigheterna.

Förslaget, som ingår i utredningen Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (SOU 2025:87), innebär att fler offentligt anställda ska kunna straffas för fel som begås i tjänsten – även utanför myndighetsutövning. Straffet kan bli upp till sex års fängelse. När remisstiden går ut idag den 7 november är de bägge fackliga organisationerna hårda i sin kritik.

– Sverige behöver modiga tjänstemän som vågar stå upp för kvalitet och rättssäkerhet, inte fler som tystnar av rädsla för att göra fel. Förslaget riskerar att urholka tilliten till hela den offentliga förvaltningen, säger Veronica Magnusson, ordförande i Vision.

– Redan idag finns det lagstiftning som innebär att  offentliga tjänstemän som begår fel kan straffas. Allmänhetens förtroende för den offentliga förvaltningen stärks inte alls av ett utvidgat tjänsteansvar – tvärtom, det leder till mer byråkrati, längre handläggningstider, och ökar risken för en tystnadskultur, säger Britta Lejon, förbundsordförande i Fackförbundet ST.

I stället borde regeringen fokusera på att stärka arbetsmiljö, bemanning och öppenhet i offentlig sektor – det som i praktiken minskar risken för misstag och stärker tilliten.

– Som förslaget är utformat är det oklart vad som ska anses vara ”missbruk av offentlig ställning.” Begångna fel kan dessutom bero på dåliga förutsättningar, resursbrist, otydligt regelverk, eller rent av systemfel hos en hel myndighet. Det här bäddar för en godtycklighet som är ovärdig i det svenska rättssystemet, säger Britta Lejon.

– Det verkliga problemet är inte brist på straff, utan brist på förutsättningar att göra rätt. Regeringen borde fokusera på tillräcklig bemanning, tydlig styrning och fungerande system för att rapportera fel – inte nya straffparagrafer, säger Veronica Magnusson.

Utredningens förslag påverkar upp till 1,5 miljoner offentliganställda i deras dagliga arbete, inte bara när det handlar om direkt myndighetsutövning. En tidigare utredning (SOU 2022:2) drog slutsatsen att nuvarande ansvarssystem redan fungerar väl.