Publicerad: 2026-06-15
Pressmeddelande Trots massiva protester och avrådan från tunga remissinstanser, röstade Riksdagen idag igenom regeringens proposition Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Fackförbundet ST har under hela lagstiftningsprocessen påtalat bristerna i hur den nya lagen är utformad men regeringen har valt att bortse från kritiken.
– Vi beklagar att detta förslag nu blir lag. Lagstiftningen är både oklar i sitt syfte och svårtolkad. Den enskilde tjänstemannen riskerar att få ta ansvar för beslut som i praktiken beror på bristande resurser eller bemanning. Det kommer inte vara lätt att göra rätt, det skapar en osäkerhet i hela statsförvaltningen, säger Fackförbundet STs förbundsordförande Britta Lejon.
Lagförslaget har kritiserats av många instanser på flera punkter. Förutom att det i lagtexten är svårt att avgöra vad som är en straffbar handling, finns det redan ett fungerande system för ansvarsutkrävande för offentliganställda. Redan idag kan en offentlig tjänsteman dömas för tjänstefel.
– Det finns en utbredd missuppfattning att det inte går att ställa tjänstemän till svars för felaktigheter i myndighetsutövningen. Jag hör också politiker argumentera för det utökade tjänsteansvaret på ett sätt som avslöjar att det egentligen är de underliggande politiska besluten bakom tjänstemannabesluten de är missnöjda med. Men då är det ju inte tjänstemännen som ska straffas, säger Britta Lejon.
Så sent som 2022 konstaterade en utredning på samma tema att det nuvarande ansvarssystemet fungerar väl. Men nu är lagen om ett utökat tjänstemannaansvar antagen och börjar gälla den 1 augusti.
– Men vill man verkligen säkerställa att offentliganställda inte begår tjänstefel, bör man i stället förbättra deras förutsättningar att göra ett bra jobb. Sverige behöver modiga tjänstemän som vågar stå upp för kvalitet och rättssäkerhet, inte riskera att någon blir passiv av rädsla för att göra fel, menar Britta Lejon.
Publicerad: 2026-06-15
Pressmeddelande Trots massiva protester och avrådan från tunga remissinstanser, röstade Riksdagen idag igenom regeringens proposition Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Fackförbundet ST har under hela lagstiftningsprocessen påtalat bristerna i hur den nya lagen är utformad men regeringen har valt att bortse från kritiken.
– Vi beklagar att detta förslag nu blir lag. Lagstiftningen är både oklar i sitt syfte och svårtolkad. Den enskilde tjänstemannen riskerar att få ta ansvar för beslut som i praktiken beror på bristande resurser eller bemanning. Det kommer inte vara lätt att göra rätt, det skapar en osäkerhet i hela statsförvaltningen, säger Fackförbundet STs förbundsordförande Britta Lejon.
Lagförslaget har kritiserats av många instanser på flera punkter. Förutom att det i lagtexten är svårt att avgöra vad som är en straffbar handling, finns det redan ett fungerande system för ansvarsutkrävande för offentliganställda. Redan idag kan en offentlig tjänsteman dömas för tjänstefel.
– Det finns en utbredd missuppfattning att det inte går att ställa tjänstemän till svars för felaktigheter i myndighetsutövningen. Jag hör också politiker argumentera för det utökade tjänsteansvaret på ett sätt som avslöjar att det egentligen är de underliggande politiska besluten bakom tjänstemannabesluten de är missnöjda med. Men då är det ju inte tjänstemännen som ska straffas, säger Britta Lejon.
Så sent som 2022 konstaterade en utredning på samma tema att det nuvarande ansvarssystemet fungerar väl. Men nu är lagen om ett utökat tjänstemannaansvar antagen och börjar gälla den 1 augusti.
– Men vill man verkligen säkerställa att offentliganställda inte begår tjänstefel, bör man i stället förbättra deras förutsättningar att göra ett bra jobb. Sverige behöver modiga tjänstemän som vågar stå upp för kvalitet och rättssäkerhet, inte riskera att någon blir passiv av rädsla för att göra fel, menar Britta Lejon.