Rapporten Tyst stat - när arbetsmiljöproblem blir en demokratisk risk bygger på svar från 22 000 ST-medlemmar och visar tydligt att tystnadskultur är ett problem. Många som jobbar på statligt uppdrag undviker att framföra kritik, uttrycka oenighet eller lyfta problem på arbetsplatsen. Orsakerna är flera: rädsla för repressalier, självcensur i politiskt känsliga frågor eller uppgivenhet och en känsla av att kritik inte hjälper.

̶    Det här är ett stort demokratiskt problem. Att inte våga framföra sin professionella åsikt hotar rättssäkerheten, och att inte våga yttra personliga åsikter är ett hot mot den yttrande- och åsiktsfrihet vi har i det här landet, menar Fackförbundet STs förbundsordförande Britta Lejon.

Det är en av anledningarna till att Fackförbundet ST driver fallet med den så kallade rebellmamman, som blev uppsagd från sin säkerhetsklassade tjänst på Energimyndigheten på grund av engagemang i en klimatrörelse.

̶    Det är ett exempel på vad som håller på att hända i staten, och som gör att många inte vågar  engagera sig på fritiden om man jobbar statligt. Så kan vi inte ha det, konstaterar Britta Lejon.

Siffrorna talar sitt tydliga språk:

• 29 procent upplever någon form av tystnadskultur              
• 46 procent undviker att framföra kritik av rädsla för negativa konsekvenser.
• 45 procent uppger att de själva eller någon de känner blivit negativt behandlad efter kritik.
• 17 procent tycker att det känns meningslöst att framföra kritik eftersom ledningen ändå inte lyssnar.
• 18 procent uppger att de inte kan vara öppna med privata engagemang i frågor som rör politik, klimat eller liknande.
• 40 procent av dem som upplever tystnadskultur har övervägt att lämna sin arbetsplats.

Särskilt hög förekomst av tystnadskultur rapporteras inom SiS, Kriminalvården, Migrationsverket, Regeringskansliet och Polisen, och tystnaden förstärks av faktorer som hög arbetsbelastning, låg tillit till ledningen och styrning som ger litet utrymme för professionella invändningar.

Tystnadskulturen är ett stort problem för den enskildes arbetsmiljö, men får också allvarliga konsekvenser för hela statsapparatens funktion.

̶    Att professionell kritik inte når fram ökar risken för fel, bidrar till försämrade beslutsunderlag och minskar förtroendet för staten, framhåller Britta Lejon och tillägger:

̶   Det behövs ett långsiktigt arbete för att stärka öppenheten i staten, där ansvar tas på alla nivåer och där medarbetares professionella bedömningar tas tillvara. Chefer måste aktivt visa att kritik är legitim, efterfrågad och leder till konstruktiv förändring.

Läs mer om rapportenTyst stat - när arbetsmiljöproblem blir en demokratisk risk

Om undersökningen
Rapporten Tyst stat - när arbetsmiljöproblem blir en demokratisk risk är en del av Fackförbundet STs arbetsmiljöundersökning 2026, som genomfördes bland förbundets yrkesverksamma medlemmar mellan den 13 januari och 7 februari 2026. Undersökningen skickades till drygt 62 000 medlemmar, varav 22 765 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 37 procent. Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Fackförbundet ST.

Rapporten Tyst stat - när arbetsmiljöproblem blir en demokratisk risk bygger på svar från 22 000 ST-medlemmar och visar tydligt att tystnadskultur är ett problem. Många som jobbar på statligt uppdrag undviker att framföra kritik, uttrycka oenighet eller lyfta problem på arbetsplatsen. Orsakerna är flera: rädsla för repressalier, självcensur i politiskt känsliga frågor eller uppgivenhet och en känsla av att kritik inte hjälper.

̶    Det här är ett stort demokratiskt problem. Att inte våga framföra sin professionella åsikt hotar rättssäkerheten, och att inte våga yttra personliga åsikter är ett hot mot den yttrande- och åsiktsfrihet vi har i det här landet, menar Fackförbundet STs förbundsordförande Britta Lejon.

Det är en av anledningarna till att Fackförbundet ST driver fallet med den så kallade rebellmamman, som blev uppsagd från sin säkerhetsklassade tjänst på Energimyndigheten på grund av engagemang i en klimatrörelse.

̶    Det är ett exempel på vad som håller på att hända i staten, och som gör att många inte vågar  engagera sig på fritiden om man jobbar statligt. Så kan vi inte ha det, konstaterar Britta Lejon.

Siffrorna talar sitt tydliga språk:

• 29 procent upplever någon form av tystnadskultur              
• 46 procent undviker att framföra kritik av rädsla för negativa konsekvenser.
• 45 procent uppger att de själva eller någon de känner blivit negativt behandlad efter kritik.
• 17 procent tycker att det känns meningslöst att framföra kritik eftersom ledningen ändå inte lyssnar.
• 18 procent uppger att de inte kan vara öppna med privata engagemang i frågor som rör politik, klimat eller liknande.
• 40 procent av dem som upplever tystnadskultur har övervägt att lämna sin arbetsplats.

Särskilt hög förekomst av tystnadskultur rapporteras inom SiS, Kriminalvården, Migrationsverket, Regeringskansliet och Polisen, och tystnaden förstärks av faktorer som hög arbetsbelastning, låg tillit till ledningen och styrning som ger litet utrymme för professionella invändningar.

Tystnadskulturen är ett stort problem för den enskildes arbetsmiljö, men får också allvarliga konsekvenser för hela statsapparatens funktion.

̶    Att professionell kritik inte når fram ökar risken för fel, bidrar till försämrade beslutsunderlag och minskar förtroendet för staten, framhåller Britta Lejon och tillägger:

̶   Det behövs ett långsiktigt arbete för att stärka öppenheten i staten, där ansvar tas på alla nivåer och där medarbetares professionella bedömningar tas tillvara. Chefer måste aktivt visa att kritik är legitim, efterfrågad och leder till konstruktiv förändring.

Läs mer om rapportenTyst stat - när arbetsmiljöproblem blir en demokratisk risk

Om undersökningen
Rapporten Tyst stat - när arbetsmiljöproblem blir en demokratisk risk är en del av Fackförbundet STs arbetsmiljöundersökning 2026, som genomfördes bland förbundets yrkesverksamma medlemmar mellan den 13 januari och 7 februari 2026. Undersökningen skickades till drygt 62 000 medlemmar, varav 22 765 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 37 procent. Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Fackförbundet ST.