Seminariet samlade representanter från akademin, politiken och civilsamhället till ett engagerat samtal om hur politisk styrning, ekonomiska incitament och tystnadskultur påverkar forskning och högre utbildning i Sverige.

Akademisk frihet är en central fråga för Fackförbundet ST. Många av förbundets medlemmar arbetar vid universitet och högskolor, där möjligheten att fritt söka, utveckla och sprida kunskap är avgörande – både för individen och för samhället i stort.

Vem styr kunskapen? Om autonomi, ansvar och inflytande

Panelen var enig om att både politiska och ekonomiska styrsignaler i dag påverkar forskningen mer än vad som ofta uppmärksammas. Sandra Hellstrand lyfte särskilt hur makten över finansieringen i praktiken styr vilken forskning som kan bedrivas, och betonade STs uppfattning att ett starkare kollegialt styre av lärosätena är viktigt för att värna den akademiska friheten och minska det politiska inflytandet.

Hans Adolfsson pekade på att Sverige placerar sig relativt lågt i internationella jämförelser av akademisk autonomi, trots starka anställningsskydd. Akademisk frihet beskrevs som en fråga om maktdelning, där mycket av skyddet i dag vilar på tradition snarare än tydliga och långsiktiga strukturer.

Fredrik Malm (L) beskrev den politiska verkligheten, där trycket på styrning av akademin kommer från flera håll, samtidigt som behovet av avstånd och oberoende är stort. Ulrika Björkstén betonade att forskare ofta är de första att se risker och problem inom sina områden. Därför krävs ett starkt skydd för forskare – inte bara för att de ska våga slå larm som visselblåsare, utan också för att de ska våga och få bedriva forskning utan att pressas tillbaka av påtryckning, hot eller indragen finansiering.

Fackförbundet ST fortsätter att driva frågan om akademisk frihet – en fråga som är avgörande för både kunskapssamhället och demokratin och under 2026 kommer vi anordna fler seminarier om viktiga ämnen ur demokratiskt perspektiv. 

Seminariet samlade representanter från akademin, politiken och civilsamhället till ett engagerat samtal om hur politisk styrning, ekonomiska incitament och tystnadskultur påverkar forskning och högre utbildning i Sverige.

Akademisk frihet är en central fråga för Fackförbundet ST. Många av förbundets medlemmar arbetar vid universitet och högskolor, där möjligheten att fritt söka, utveckla och sprida kunskap är avgörande – både för individen och för samhället i stort.

Vem styr kunskapen? Om autonomi, ansvar och inflytande

Panelen var enig om att både politiska och ekonomiska styrsignaler i dag påverkar forskningen mer än vad som ofta uppmärksammas. Sandra Hellstrand lyfte särskilt hur makten över finansieringen i praktiken styr vilken forskning som kan bedrivas, och betonade STs uppfattning att ett starkare kollegialt styre av lärosätena är viktigt för att värna den akademiska friheten och minska det politiska inflytandet.

Hans Adolfsson pekade på att Sverige placerar sig relativt lågt i internationella jämförelser av akademisk autonomi, trots starka anställningsskydd. Akademisk frihet beskrevs som en fråga om maktdelning, där mycket av skyddet i dag vilar på tradition snarare än tydliga och långsiktiga strukturer.

Fredrik Malm (L) beskrev den politiska verkligheten, där trycket på styrning av akademin kommer från flera håll, samtidigt som behovet av avstånd och oberoende är stort. Ulrika Björkstén betonade att forskare ofta är de första att se risker och problem inom sina områden. Därför krävs ett starkt skydd för forskare – inte bara för att de ska våga slå larm som visselblåsare, utan också för att de ska våga och få bedriva forskning utan att pressas tillbaka av påtryckning, hot eller indragen finansiering.

Fackförbundet ST fortsätter att driva frågan om akademisk frihet – en fråga som är avgörande för både kunskapssamhället och demokratin och under 2026 kommer vi anordna fler seminarier om viktiga ämnen ur demokratiskt perspektiv.