Få fikar så ofta som svenskarna. I en ny rapport från Fairtrade Sverige framkommer att vi svenskar fikar i genomsnitt fem gånger i veckan. Förra året köpte vi kaffe, te och kakao för närmare sju miljarder kronor i dagligvaruhandeln – en ökning med 94 miljoner från året innan. Fikastunden fyller också en viktig funktion på våra arbetsplatser, där vi sammanlagt lägger nästan 70 timmar per person och år på våra kafferaster.

Samtidigt finns ett alltmer uppenbart problem invävt i vår fikakultur. Flera av de mest populära råvarorna – kaffe, kakao och te – är också utpräglade riskråvaror, som är tätt sammankopplade med miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. 

Forskare larmar om att stora delar av den odlingsbara marken för kaffe riskerar att vara obrukbar inom ett par decennier. På senare tid har de höga kakaopriserna fått fler att inse problemen även i kakaoindustrin. Förra årets extremväder i Västafrika ledde till att skördar på 500 miljoner ton gick förlorade och fallande priser på te har satt odlarna i en svår ekonomisk situation. 

Många kakao-, te-, kaffeodlare och anställda lever redan under fattigdomsgränsen och de flesta har små eller inga möjligheter att anpassa sig till de förändrade förutsättningarna. Samtidigt väljer den yngre generationen bort att driva jordbruken vidare, på grund av stora utmaningar som låga inkomster och tuffa arbetsförhållanden.

Vi är vana vid att välja kaffe från dignande butikshyllor och vid att maskiner på jobbet fyller koppen så ofta vi vill. Det är lätt att blunda för odlarnas växande utmaningar. Men allt fler börjar bli medvetna om konsekvenserna av vår konsumtion. I den nya rapporten framgår att var fjärde svensk oroar sig för att klimatförändringarna ska göra det svårare att få tag i kaffe i framtiden. 

Trots odlares och forskares återkommande varningar om ökande fattigdom, barnarbete och skogsskövling är det först när vi påverkas i vår vardag som problemen blir uppenbara för oss. När insikten väl har nått oss kan vi använda fikastunderna som en möjlighet för förändring.   

Genom historien har fika handlat om mer än att dricka något varmt och äta något gott. Fika symboliserar gemenskap och umgänge över klass- och generationsgränser. När folkrörelserna växte fram i Sverige var det runt kaffepannan diskussionerna tog fart och arbetet för förändring organiserades. 

Världens enorma hållbarhetsutmaningar kan kännas överväldigande, men hur vi agerar i vardagen påverkar framtiden. Som individer kan vi aktivt välja etiskt och miljömässigt certifierade råvaror i matbutiken eller på fiket. Ett extra stort ansvar ligger på större arbetsplatser, företag, kommuner, regioner och statliga myndigheter. Genom de inköp vi gör kan vi säkerställa att de människor som möjliggör våra fikor får tryggare inkomster, bättre förutsättningar att odla hållbart och investera i framtiden. Endast genom en handel som tar hänsyn till både människor och miljö i alla led – kan vi göra skillnad.

Tillsammans fikar vi svenskar över två miljarder gånger per år. Två miljarder fikor ger två miljarder chanser att göra skillnad. 

Ulrika Urey, generalsekreterare Fairtrade Sverige 
Veronica Magnusson, ordförande Vision 
Susanna Gideonsson, ordförande LO 
Malin Ragnegård, ordförande Kommunal 
Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads 
Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST 
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR 
Gabriella Lavecchia, förbundsordförande Seko 
Lemmy Mauritzon, ordförande Fastighetsanställdas Förbund 
Henrik Fröjmark, policychef Act Svenska kyrkan 
Kerstin Wallentin, ordförande Konsumentföreningen Stockholm 
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect 
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna 
Maria Flock Åhlander, vd Ekobanken; 
Agneta Sandqvist, ordförande Organisationen Fair Trade Återförsäljarna 

Artikeln publicerades först på etc.se. 

Få fikar så ofta som svenskarna. I en ny rapport från Fairtrade Sverige framkommer att vi svenskar fikar i genomsnitt fem gånger i veckan. Förra året köpte vi kaffe, te och kakao för närmare sju miljarder kronor i dagligvaruhandeln – en ökning med 94 miljoner från året innan. Fikastunden fyller också en viktig funktion på våra arbetsplatser, där vi sammanlagt lägger nästan 70 timmar per person och år på våra kafferaster.

Samtidigt finns ett alltmer uppenbart problem invävt i vår fikakultur. Flera av de mest populära råvarorna – kaffe, kakao och te – är också utpräglade riskråvaror, som är tätt sammankopplade med miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. 

Forskare larmar om att stora delar av den odlingsbara marken för kaffe riskerar att vara obrukbar inom ett par decennier. På senare tid har de höga kakaopriserna fått fler att inse problemen även i kakaoindustrin. Förra årets extremväder i Västafrika ledde till att skördar på 500 miljoner ton gick förlorade och fallande priser på te har satt odlarna i en svår ekonomisk situation. 

Många kakao-, te-, kaffeodlare och anställda lever redan under fattigdomsgränsen och de flesta har små eller inga möjligheter att anpassa sig till de förändrade förutsättningarna. Samtidigt väljer den yngre generationen bort att driva jordbruken vidare, på grund av stora utmaningar som låga inkomster och tuffa arbetsförhållanden.

Vi är vana vid att välja kaffe från dignande butikshyllor och vid att maskiner på jobbet fyller koppen så ofta vi vill. Det är lätt att blunda för odlarnas växande utmaningar. Men allt fler börjar bli medvetna om konsekvenserna av vår konsumtion. I den nya rapporten framgår att var fjärde svensk oroar sig för att klimatförändringarna ska göra det svårare att få tag i kaffe i framtiden. 

Trots odlares och forskares återkommande varningar om ökande fattigdom, barnarbete och skogsskövling är det först när vi påverkas i vår vardag som problemen blir uppenbara för oss. När insikten väl har nått oss kan vi använda fikastunderna som en möjlighet för förändring.   

Genom historien har fika handlat om mer än att dricka något varmt och äta något gott. Fika symboliserar gemenskap och umgänge över klass- och generationsgränser. När folkrörelserna växte fram i Sverige var det runt kaffepannan diskussionerna tog fart och arbetet för förändring organiserades. 

Världens enorma hållbarhetsutmaningar kan kännas överväldigande, men hur vi agerar i vardagen påverkar framtiden. Som individer kan vi aktivt välja etiskt och miljömässigt certifierade råvaror i matbutiken eller på fiket. Ett extra stort ansvar ligger på större arbetsplatser, företag, kommuner, regioner och statliga myndigheter. Genom de inköp vi gör kan vi säkerställa att de människor som möjliggör våra fikor får tryggare inkomster, bättre förutsättningar att odla hållbart och investera i framtiden. Endast genom en handel som tar hänsyn till både människor och miljö i alla led – kan vi göra skillnad.

Tillsammans fikar vi svenskar över två miljarder gånger per år. Två miljarder fikor ger två miljarder chanser att göra skillnad. 

Ulrika Urey, generalsekreterare Fairtrade Sverige 
Veronica Magnusson, ordförande Vision 
Susanna Gideonsson, ordförande LO 
Malin Ragnegård, ordförande Kommunal 
Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads 
Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST 
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR 
Gabriella Lavecchia, förbundsordförande Seko 
Lemmy Mauritzon, ordförande Fastighetsanställdas Förbund 
Henrik Fröjmark, policychef Act Svenska kyrkan 
Kerstin Wallentin, ordförande Konsumentföreningen Stockholm 
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect 
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna 
Maria Flock Åhlander, vd Ekobanken; 
Agneta Sandqvist, ordförande Organisationen Fair Trade Återförsäljarna 

Artikeln publicerades först på etc.se.