Försäkringsskydd vid hemarbete
Publicerad: 2021-05-07
Många uppmanas att jobba hemifrån för att minska smittspridning i samhället och på arbetsplatsen. Oavsett var man utför sitt arbete ansvarar arbetsgivaren för arbetsmiljön och arbetsskadeförsäkringen gäller. Men i praktiken har medarbetare ett sämre skydd när de skadar sig hemma än på arbetet.
Arbetsskadeförsäkringen är indelad i två delar; den lagstadgade och den kollektiva.
- Den lagstadgade försäkringen regleras i Socialförsäkringsbalken, handläggs av Försäkringskassan och ersätter bland annat långvarigt inkomstbortfall och tandskador.
- Den kollektivavtalade försäkringen regleras i avtalen PSA (statliga arbetsgivare), TFA (privata arbetsgivare) och TKA-KL (arbetsgivare i kommuner och regioner), handläggs av AFA Försäkring och ersätter bland annat vissa kostnader, invaliditet och inkomstbortfall utöver vad Försäkringskassan ersätter.
Grundläggande i arbetsskadeförsäkringen är att man, för att omfattas av försäkringen, ska vara ”stadd i arbetsgivarens ärende” - alltså utföra något i arbetsgivarens intresse - när man skadar sig. När en arbetstagare befinner sig inom arbetsområdet under arbetstid utgår regelverket i princip från att man är där i arbetstagarens intresse. Även olyckor som sker när man inte är direkt sysselsatt med det egentliga arbetet omfattas då normalt av försäkringen. Man kan säga att det finns en presumtion för att ett olycksfall på arbetsplatsen är en arbetsskada.
Svårare att bevisa arbetsskador vid hemarbete
Vid hemarbete är presumtionen det motsatta och den skadade måste istället visa att man utförde något i arbetsgivarens intresse när man skadade sig. Det krävs ett påtagligt och direkt samband med arbetet vilket kan vara svårt att bevisa. Olyckor i hemmet som hör till det dagliga livets faror omfattas inte av försäkringen även om det sker under arbetstid. Detta kan till exempel vara att man ramlar och slår sig när man rör sig i bostaden eller att man skadar sig när man kokar kaffe.
Exempel:
- Medarbetare med helt oreglerad arbetstid och som utförde arbete både på kontoret och hemifrån ramlade i trappan på väg till övervåningen i sin bostad. Han hade arbetspapper i handen när han ramlade och hemarbetskontoret fanns på övervåningen. Ej arbetsskada (Kammarrätten i Stockholm 2017).
- Medarbetare med jour hade glömt arbetstelefonen på bottenvåningen när han skulle lägga sig. I och med jouren var han tvungen att ha telefonen nära sig alltid. Han ramlade i trappan när han gick för att hämta telefonen. Ej arbetsskada (Förvaltningsrätten i Falun 2013).
- Dagbarnvårdare som vårdade barn i sin bostad skadade sig när hon skulle stänga ett fönster i ett rum inför att barnen skulle vistas där. Detta för att skydda barnen från kallras och att trilla ut genom fönstret. Godkänd arbetsskada (Förvaltningsöverdomstolen 1995).
Hade dessa olycksfall skett på arbetsplatsen hade de alla ansetts vara arbetsskador. Att förflytta sig i sin bostad ansågs däremot höra till det dagliga livets faror varför de som ramlade i trappan inte fick sina olycksfall godkända som arbetsskada.
Glöm inte bort arbetsmiljön i coronatider
Fortsätt samverka med arbetsgivaren i det systematiska arbetsarbetet; undersök, riskbedöm, åtgärda och kontrollera ”precis som vanligt”. Vilka särskilda risker innebär distansarbete för it-miljön såväl som den sociala och organisatoriska arbetsmiljön? Hur ska arbetsgivarens dialog med hemarbetstagarna om den fysiska arbetsmiljön se ut? Behöver medarbetarna mer pauser för att kompensera sämre ergonomiska förutsättningar? Håll diskussionen levande – ju mer långvarigt distansarbetet blir desto större blir sannolikt behovet.
Be gärna arbetsgivaren informera medarbetarna om försäkringsskyddet vid hemarbete. Och sist - men inte minst - uppmana medlemmar att anmäla de skador som kanske ändå sker ”på jobbet” därhemma. Vill vi försöka förbättra försäkringsskyddet någon gång i framtiden behöver det synas i statistiken att det finns ett behov.