I många år har lika möjligheter för män och kvinnor att kunna förena arbete med familj, varit central i svensk jämställdhetspolitik. Trots det visar nya rapporter att kvinnor fortfarande tar mer ansvar för att få ihop livspusslandet, vilket bland annat resulterar i ett högt antal stressrelaterade sjukskrivningar. 

Den ojämställda stressen är med andra ord ett faktum och visar sig på olika sätt. Bland annat i den fackliga vardagen på Fackförbundet ST.

Ojämställd stress begränsar kvinnors fackliga engagemang 

Johan Almén, sektionsordförande och ledamot i ST inom Försäkringskassan, berättar hur bristen på balans mellan arbete och fritid påverkar möjligheten att engagera sig fackligt: 

– Det finns många som sitter på otroligt viktig kompetens för ett förtroendeuppdrag. Som är rena förebilder ärligt talat. Men alldeles för ofta är tidsbrist den avgörande anledningen till att folk tackar nej till uppdraget, menar han. 

Enligt Almén är en klar majoritet av de som måste tacka nej till förtroendeuppdrag kvinnor. Han betonar också att det inte handlar om att kvinnor visar mindre intresse för uppdraget än vad män gör, de har helt enkelt bara inte tid. 

– Det blir i längden ett demokratiproblem. Dels för att det blir svårare att få fackligt inflytande på arbetsplatsen. Men också för att det handlar om representation. För vilka är det till slut som får vara med och påverka arbetsmiljön, om ojämställd stress gör så att kvinnors fackliga engagemang begränsas? 

Kvinnor tar mer ansvar för hem- och omsorgsarbete 

Trots många framsteg i Sveriges jämställdhetsarbete gör alltså traditionella könsroller sig fortfarande påminda. Det blir bland annat tydligt i Jämställdhetsmyndighetens rapport ”Livpusslet som inte går ihop”. 

I rapporten granskas könsfördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Den visar att trots att skillnaderna mellan män och kvinnor minskat, är det fortfarande kvinnor som i högre grad än män tar ansvar för bland annat städning, diskning och vård av barn och närstående.

Johan Kaluza, ST-medlem och utredare på Jämställdhetsmyndigheten, har projektlett arbetet med rapporten och är bekymrad över resultaten.

– Det är tyvärr ett mönster som följer med oss hela livet. Redan hos barn ser vi hur flickor i högre grad än pojkar hjälper till med hushållssysslor, konstaterar han.

Men även om rapporten fokuserar på det obetalda arbetet i hemmet, menar Kaluza att det inte är det ansvaret som ensamt bidrar till negativ stress.

– Föräldraskap i sig behöver exempelvis inte vara vad som utlöser stress. Ny forskning visar nämligen att sjukskrivningar bland kvinnor går ner efter att de fått barn. En förklaring kan vara att föräldraförsäkringen möjliggör för kvinnor med en tuff arbetsmiljö att återhämta sig under ledigheten. 

– Betydligt fler kvinnor än män väljer också att gå ner till deltid för att få ihop livspusslet med ett krävande arbetsliv och familjeliv, vilket kortsiktigt påverkar hälsan positivt men i längden kan få negativa konsekvenser. Inte minst ekonomiskt. 

Kvinnors dubbla arbetsbördor leder till höga sjukskrivningstal 

Att arbetsmiljö och ansvarstagande i hemmet har en tydlig koppling till ojämställd stress, bekräftas i Försäkringskassans lägesbild ”Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv”. 

I den konstateras att kvinnor i mycket högre grad än män sjukskrivs på grund av stressrelaterade sjukdomar. Stressen kan tydligt spåras till det som kallas ”dubbel arbetsbörda” –dålig arbetsmiljö i kombination stort ansvarstagande i hemmet. 

Rapporten visar också att även om män drabbas lika negativt av dubbel arbetsbörda, utsätts de i betydligt lägre grad för det än vad kvinnor gör. 

Samma mönster återfinns även inom staten, där Arbetsgivarverkets statistik visar högre sjukskrivningstal för kvinnor än män.

Den livslånga stressen 

Att förlegade könsroller hänger kvar i såväl arbetsliv som i hemmet är ett problem som inte bara påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden. När kvinnor, på grund av stress, tvingas gå ner i deltid påverkas också den inkomst som blir kännbar högt upp i åldern. I dag är exempelvis majoriteten av Sveriges fattigpensionärer kvinnor, vilket till stor del handlar om deltidsjobb och högre frånvaro på grund av vård av barn och närstående. Något som bekräftats av bland annat Pensionsmyndigheten.

Den ojämställda stressen tar med andra ord inte slut bara för att arbetslivet gör det.

Dags att göra upp med den ojämställda stressen

Den ojämställda stressen påverkar inte bara individer eller enskilda familjer. Det påverkar hela samhället och riskerar en tillbakagång av andelen kvinnor på arbetsmarknaden. Åtminstone heltidsarbetande. 

Att det påverkar även det fackliga engagemanget är kanske inte förvånande, men ger oss på Fackförbundet ST ännu en anledning att säga: Det är dags att göra upp med den ojämställda stressen!

I många år har lika möjligheter för män och kvinnor att kunna förena arbete med familj, varit central i svensk jämställdhetspolitik. Trots det visar nya rapporter att kvinnor fortfarande tar mer ansvar för att få ihop livspusslandet, vilket bland annat resulterar i ett högt antal stressrelaterade sjukskrivningar. 

Den ojämställda stressen är med andra ord ett faktum och visar sig på olika sätt. Bland annat i den fackliga vardagen på Fackförbundet ST.

Ojämställd stress begränsar kvinnors fackliga engagemang 

Johan Almén, sektionsordförande och ledamot i ST inom Försäkringskassan, berättar hur bristen på balans mellan arbete och fritid påverkar möjligheten att engagera sig fackligt: 

– Det finns många som sitter på otroligt viktig kompetens för ett förtroendeuppdrag. Som är rena förebilder ärligt talat. Men alldeles för ofta är tidsbrist den avgörande anledningen till att folk tackar nej till uppdraget, menar han. 

Enligt Almén är en klar majoritet av de som måste tacka nej till förtroendeuppdrag kvinnor. Han betonar också att det inte handlar om att kvinnor visar mindre intresse för uppdraget än vad män gör, de har helt enkelt bara inte tid. 

– Det blir i längden ett demokratiproblem. Dels för att det blir svårare att få fackligt inflytande på arbetsplatsen. Men också för att det handlar om representation. För vilka är det till slut som får vara med och påverka arbetsmiljön, om ojämställd stress gör så att kvinnors fackliga engagemang begränsas? 

Kvinnor tar mer ansvar för hem- och omsorgsarbete 

Trots många framsteg i Sveriges jämställdhetsarbete gör alltså traditionella könsroller sig fortfarande påminda. Det blir bland annat tydligt i Jämställdhetsmyndighetens rapport ”Livpusslet som inte går ihop”. 

I rapporten granskas könsfördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Den visar att trots att skillnaderna mellan män och kvinnor minskat, är det fortfarande kvinnor som i högre grad än män tar ansvar för bland annat städning, diskning och vård av barn och närstående.

Johan Kaluza, ST-medlem och utredare på Jämställdhetsmyndigheten, har projektlett arbetet med rapporten och är bekymrad över resultaten.

– Det är tyvärr ett mönster som följer med oss hela livet. Redan hos barn ser vi hur flickor i högre grad än pojkar hjälper till med hushållssysslor, konstaterar han.

Men även om rapporten fokuserar på det obetalda arbetet i hemmet, menar Kaluza att det inte är det ansvaret som ensamt bidrar till negativ stress.

– Föräldraskap i sig behöver exempelvis inte vara vad som utlöser stress. Ny forskning visar nämligen att sjukskrivningar bland kvinnor går ner efter att de fått barn. En förklaring kan vara att föräldraförsäkringen möjliggör för kvinnor med en tuff arbetsmiljö att återhämta sig under ledigheten. 

– Betydligt fler kvinnor än män väljer också att gå ner till deltid för att få ihop livspusslet med ett krävande arbetsliv och familjeliv, vilket kortsiktigt påverkar hälsan positivt men i längden kan få negativa konsekvenser. Inte minst ekonomiskt. 

Kvinnors dubbla arbetsbördor leder till höga sjukskrivningstal 

Att arbetsmiljö och ansvarstagande i hemmet har en tydlig koppling till ojämställd stress, bekräftas i Försäkringskassans lägesbild ”Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv”. 

I den konstateras att kvinnor i mycket högre grad än män sjukskrivs på grund av stressrelaterade sjukdomar. Stressen kan tydligt spåras till det som kallas ”dubbel arbetsbörda” –dålig arbetsmiljö i kombination stort ansvarstagande i hemmet. 

Rapporten visar också att även om män drabbas lika negativt av dubbel arbetsbörda, utsätts de i betydligt lägre grad för det än vad kvinnor gör. 

Samma mönster återfinns även inom staten, där Arbetsgivarverkets statistik visar högre sjukskrivningstal för kvinnor än män.

Den livslånga stressen 

Att förlegade könsroller hänger kvar i såväl arbetsliv som i hemmet är ett problem som inte bara påverkar jämställdheten på arbetsmarknaden. När kvinnor, på grund av stress, tvingas gå ner i deltid påverkas också den inkomst som blir kännbar högt upp i åldern. I dag är exempelvis majoriteten av Sveriges fattigpensionärer kvinnor, vilket till stor del handlar om deltidsjobb och högre frånvaro på grund av vård av barn och närstående. Något som bekräftats av bland annat Pensionsmyndigheten.

Den ojämställda stressen tar med andra ord inte slut bara för att arbetslivet gör det.

Dags att göra upp med den ojämställda stressen

Den ojämställda stressen påverkar inte bara individer eller enskilda familjer. Det påverkar hela samhället och riskerar en tillbakagång av andelen kvinnor på arbetsmarknaden. Åtminstone heltidsarbetande. 

Att det påverkar även det fackliga engagemanget är kanske inte förvånande, men ger oss på Fackförbundet ST ännu en anledning att säga: Det är dags att göra upp med den ojämställda stressen!