Vad är RALS?

Under förhandlingarna om kollektivavtal med Arbetsgivarverket samarbetar Fackförbundet ST med flera andra fackförbund. För att varje fackförbund ändå ska få möjlighet att förhandla om löner utifrån sina medlemmars specifika behov och förutsättningar tecknar man ett ganska generellt hållet ramavtal för löner i statlig sektor, RALS. Tack vare detta går det att anpassa lönerna på respektive arbetsplats.

RALS är till formen ett så kallat processavtal. Till skillnad från många andra löneavtal på arbetsmarknaden så specificerar inte RALS löneökningarna i procent eller några individgarantier – det är i stället genom en process som man får svar på vilka löneökningar som behövs. Den här processen fokuserar på förhandlingar på lokal nivå.

RALS föregår de lokala löneförhandlingarna

De lokala förhandlingarna innebär att de förtroendevalda från Fackförbundet ST på en arbetsplats möter representanter från arbetsgivaren. I denna process görs en gemensam inventering av hur lönerna ser ut – och vad som behöver göras med lönerna, exempelvis för att arbetsgivaren ska kunna behålla och rekrytera personal. Samtidigt kan parterna enas om konkreta kriterier som ska styra den individuella lönesättningen. Vad ska en anställd ha åstadkommit för att få högre lön?

Om ST och arbetsgivaren inte kan komma överens om nya löner finns det en oenighetsbilaga i RALS. Där anges ett fastställt utrymme som är den lägsta möjliga lönehöjningen för hela kollektivet, det vill säga alla medlemmar som omfattas av avtalet.

När lönen för varje anställd slutligen ska sättas finns möjligheten att välja mellan två metoder, lokala partsförhandlingar eller lönesättande samtal. Valet av metod sker i förhandling mellan parterna. Om lönesättande samtal ska tillämpas måste man bli överens om det – och här har ST-medlemmarna på arbetsplatsen stort inflytande. Det är viktigt att komma ihåg att båda metoderna ska landa i samma resultat, eftersom man har samma kriterier att förhålla sig till.

Vad är RALS?

Under förhandlingarna om kollektivavtal med Arbetsgivarverket samarbetar Fackförbundet ST med flera andra fackförbund. För att varje fackförbund ändå ska få möjlighet att förhandla om löner utifrån sina medlemmars specifika behov och förutsättningar tecknar man ett ganska generellt hållet ramavtal för löner i statlig sektor, RALS. Tack vare detta går det att anpassa lönerna på respektive arbetsplats.

RALS är till formen ett så kallat processavtal. Till skillnad från många andra löneavtal på arbetsmarknaden så specificerar inte RALS löneökningarna i procent eller några individgarantier – det är i stället genom en process som man får svar på vilka löneökningar som behövs. Den här processen fokuserar på förhandlingar på lokal nivå.

RALS föregår de lokala löneförhandlingarna

De lokala förhandlingarna innebär att de förtroendevalda från Fackförbundet ST på en arbetsplats möter representanter från arbetsgivaren. I denna process görs en gemensam inventering av hur lönerna ser ut – och vad som behöver göras med lönerna, exempelvis för att arbetsgivaren ska kunna behålla och rekrytera personal. Samtidigt kan parterna enas om konkreta kriterier som ska styra den individuella lönesättningen. Vad ska en anställd ha åstadkommit för att få högre lön?

Om ST och arbetsgivaren inte kan komma överens om nya löner finns det en oenighetsbilaga i RALS. Där anges ett fastställt utrymme som är den lägsta möjliga lönehöjningen för hela kollektivet, det vill säga alla medlemmar som omfattas av avtalet.

När lönen för varje anställd slutligen ska sättas finns möjligheten att välja mellan två metoder, lokala partsförhandlingar eller lönesättande samtal. Valet av metod sker i förhandling mellan parterna. Om lönesättande samtal ska tillämpas måste man bli överens om det – och här har ST-medlemmarna på arbetsplatsen stort inflytande. Det är viktigt att komma ihåg att båda metoderna ska landa i samma resultat, eftersom man har samma kriterier att förhålla sig till.