Övningsavtalet (ÖVA) ger tydliga villkor när myndigheter övar beredskap
Publicerad: 2026-10-13
Arbetsgivarverket har tillsammans med Fackförbundet ST och andra fackförbund inom staten tecknat Övningsavtal för det statliga avtalsområdet (ÖVA). Det är ett nytt kollektivavtal som reglerar villkoren för statligt anställda som deltar i övningar inom totalförsvaret. Avtalet träder i kraft den 1 januari 2027.
Bättre förutsättningar för beredskapsövningar
Avtalet ger anställda inom statens bättre förutsättningar att planera, bemanna och genomföra övningar som gäller när två eller fler myndigheter övar beredskap på samma villkor.
Avtalet reglerar hur övningarna får genomföras, vilka regler som gäller för arbetstid och vila samt vilken ersättning och kompensationsledighet medarbetaren har rätt till när övningen sker utanför ordinarie arbetstid. Avtalet gäller direkt för medarbetare med så kallad kontorsarbetstid och förtroendearbetstid, för de med oregelbunden arbetstid kan det krävas lokala anpassningar om sådana avtal inte redan finns.
Uppföljning
Avtalet ska också följas upp gemensamt av de centrala parterna. Syftet är att säkerställa att avtalet fungerar som avsett i praktiken och ger stöd för både verksamheten och medarbetarna. En gemensam översyn av avtalet ska genomföras under det sista kvartalet 2028.
Ladda ner Övningsavtalet (ÖVA)
Avtalet i korthet
- Gäller myndighetsgemensamma övningar inom totalförsvaret samt övningar för att stärka krisberedskapen.
- Omfattar statligt anställda som deltar i övningar där två eller flera myndigheter övar tillsammans.
- Gäller både medarbetare med ordinarie arbetstid och medarbetare med förtroendearbetstid.
- Ger rätt till ersättning och kompensationsledighet vid övningar utanför ordinarie arbetstid.
- Innehåller regler om vila, återhämtning och arbetsmiljö.
- Arbetsgivaren ska normalt informera om deltagande i god tid före en övning.
- Avtalet gäller inte för arbetstagare som är stationerade utomlands och omfattas av annat centralt avtal eller för arbetstagare som redan omfattas av motsvarande lokala bestämmelser.
Frågor och svar om ÖVA
ÖVA-avtalet är ett centralt statligt avtal som reglerar villkoren för beredskaps- och totalförsvarsövningar. Syftet är att skapa gemensamma förutsättningar för realistiska övningar samtidigt som arbetstagares villkor skyddas.
Avtalet behövs för att vissa beredskapsövningar kräver arbetsformer som inte alltid ryms inom ordinarie arbetstidsregler. Avtalet skapar ett gemensamt ramverk som möjliggör realistiska övningar samtidigt som arbetstagarens villkor regleras på enhetligt sätt.
Avtalet innehåller två övningsformer:
- Förlängd dagövning
- Övningsdygn
Förlängd dagövning
En förlängd dagövning omfattar en sammanhängande tidsperiod om högst 13 timmar. Arbetstiden ska förläggas inom tidsspannet 06.00-23.00. Arbetstagaren ska ges möjlighet till måltidsuppehåll.
Övningsdygn
Omfattar en sammanhängande tidsperiod om 24 timmar. Dygnet beräknas från den tidpunkt då övningsdygnet inleds och arbetstagaren kan tas i anspråk för arbete under denna tid. Arbetstagaren ska ges möjlighet till måltidsuppehåll.
En arbetstagare kan som huvudregel genomföra högst 25 övningsdagar per kalenderår.
En arbetstagare kan som huvudregel delta i högst 11 övningsdagar i följd. Lokalt kollektivavtal kan träffas om fler dagar i följd.
Arbetsgivaren ska normalt underrätta berörda arbetstagare skriftligen senast 28 kalenderdagar innan den första övningsdagen eller det första övningsdygnet. I vissa undantagsfall kan underrättelse ske senare.
Det är arbetsgivaren som bedömer vilka funktioner och medarbetare som behöver delta för att övningen ska uppnå sitt syfte. Urvalet bör utgå från verksamhetens beredskaps- och totalförsvarsuppgifter samt de kompetenser som behöver övas. ÖVA-avtalet reglerar villkoren för deltagandet, men inte någon särskild urvalsprocess.
Som utgångspunkt gäller arbetsskyldigheten även vid övningar som arbetsgivaren beslutar om inom ramen för verksamheten. Om det finns särskilda skäl, exempelvis medicinska eller andra individuella förhållanden, bör frågan tas upp med arbetsgivaren.
Ja. Avtalet innehåller särskilda ersättningar för övningar. Ersättningsnivåerna varierar beroende på övningsform och anges som procentsatser av inkomstbasbeloppet.
Ja.
Förlängd dagövning ger 4 timmars kompensationsledighet.
Övningsdygn ger 8 timmars kompensationsledighet.
Kompensationsledigheten lämnas utöver den ekonomiska ersättningen.
Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagaren har möjlighet till 11 timmars sammanhängande dygnsvila före den första övningsdagen och efter den sista övningsdagen innan återgång till ordinarie arbete.
Sjukfrånvaro och annan giltig frånvaro som uppstår i anslutning till övningsdagar ska hanteras neutralt i förhållande till ordinarie arbetstidsförläggning.
Arbetstid och semester
För arbetstagare med oregelbunden arbetstid ska lokala parter komma överens och anpassa tillämpningen för verksamheter med oregelbunden arbetstid, bland annat när det gäller övergångar, vila och kompensationsledighet.
För arbetstagare med oregelbunden arbetstid finns särskilda regler om hur schemalagd tid ska hanteras under utbildnings- och övningsdagar. Schemalagd arbetstid ska anses fullgjord och åtta timmar bör om möjligt planeras under varje övningsdag.
Deltagande i övning utgör inte grund för att återkalla redan beviljad semester. Andra godkänd ledighet bör normalt hanteras enligt ordinarie regler. Om en övning planeras under en sådan period behöver arbetsgivaren och arbetstagaren hantera situationen enligt de regler som gäller för den aktuella ledigheten. Avtalet anger att sjukdom och annan godkänd frånvaro ska hanteras neutralt.
Det beror på verksamhetens behov. Avtalet bygger på att lokala parter kan göra anpassningar kring bland annat:
- oregelbunden arbetstid
- övergång mellan ordinarie arbete och övning
- viloperioder
- kompensationsledighet
- andra verksamhetsspecifika förutsättningar.
Det finns därför inget krav i det tillgängliga underlaget på en viss standardiserad lokal överenskommelse, men lokala anpassningar förutsätts i flera delar av avtalet.
