Illustration över tystnadskultur

Vad är tystnadskultur?

Publicerad: 2023-02-06

Det går att beskriva tystnadskultur som att människor undviker att uttala sig om vissa saker på grund av normerna i en grupp eller organisation. Det finns dock ingen entydig definition. Men att företeelsen är ett stort problem är ändå tydligt – inte minst inom staten, där öppenhet är avgörande.

Tystnadskultur kan uppstå i alla typer av sammanhang, från kompisgäng till stora företag. Oavsett var kan en sådan kultur verka hämmande på kreativitet och initiativförmåga och vara direkt skadlig för enskilda människor. Inom staten finns det ytterligare en negativ dimension – tystnadskultur på myndigheter kan motverka demokratisk insyn och kontroll. 

Hur uppstår tystnadskultur?

Det finns sällan en enda tydlig orsak. Dessutom växer oftast en tystnadskultur fram långsamt, vilket gör det svårt att – i det enskilda fallet – se exakt vad som har gått fel. Men generellt sett finns det några faktorer som är värda att hålla under uppsikt. 

  • Organisatoriska förutsättningar. Riskfaktorer kan exempelvis vara strikta hierarkier, stort fokus på produktion och svag feedbackkultur. På statliga arbetsplatser kan det vara ett problem att chefer som hämtas ”utifrån” inte har tillräcklig kunskap om de särskilda kraven på insyn och öppenhet. 
  • Stark kåranda och arbetsgivarlojalitet. Sammanhållning är förstås bra, men inte om den övergår i ett vi-mot-dem-tänkande – där intern kritik tolkas som svek. Därför är det inte oproblematiskt att svenska myndigheter satsar allt mer på att profilera sig (med en positiv identitet). Det kan uppstå en kultur där medarbetarna vill skydda ”varumärket” och blir mer lojala mot myndigheten än medborgarna. 
  • Hög arbetsbelastning. När verksamheter blir pressade finns det mindre utrymme för konstruktiv dialog och den som uppmärksammar problem kan upplevas som jobbig. Stora team och mycket administration innebär dessutom att cheferna får sämre förutsättningar att utveckla sitt ledarskap och arbeta proaktivt. Inom staten har arbetsbelastningen ökat under lång tid, vilket skapar särskilda risker. Inom staten ska arbetet inte bara utföras, det ska också utföras på rätt sätt. 
  • Politiskt känslig verksamhet. De som jobbar inom omdebatterade områden, exempelvis migration, miljö eller rättsväsende, kan censurera sig själva för att undvika att sätta sig – eller sin grupp – i strålkastarljuset. 

Hur märker jag av en tystnadskultur? 

En tystnadskultur kan manifestera sig på många sätt och på olika plan. Den som märker av den har ofta ”bara” en känsla av att något inte stämmer. En tystnadskultur signaleras vanligen på ett subtilt sätt, som plötsligt tystnad eller sarkastiska skämt. Men det förekommer också att personer som försöker bryta mot tystnadskulturen blir aktivt motarbetade. I Fackförbundet STs rapport Tyst stat finns många vittnesmål om sådant som utfrysning, försämrad löneutveckling och omplacering. Problemet är att det är väldigt svårt att bevisa sambanden. 

Vilka följder kan tystnadskultur få? 

När vissa ämnen inte går att ta upp kan verksamheten stagnera – medarbetarna fortsätter att göra saker som de alltid har gjorts. Det kan i sin tur försämra både effektiviteten och kvaliteten i produktionen. Dessutom är det ett arbetsmiljöproblem, då många far illa av att känna sig tystade och rädda.

Inom staten kan tystnadskultur få extra långtgående konsekvenser. När förvaltningen ska genomföra demokratiska beslut måste det gå att granska detta arbete. Journalister kan omöjligen bevaka allt som pågår, därför är det viktigt att medarbetarna själva reagerar på felaktigheter. Tyvärr finns det gott om myndighetsskandaler som visar varför det behövs statligt anställda som vågar säga ifrån. 


Läs mer: Tystnadskulturen inom polisen har accepterats för länge


Vad kan jag göra för att bemöta tystnadskulturen? 

Det är svårt att ge ett generellt svar, eftersom det beror mycket på situationen och sammanhanget. Men kom ihåg att du som statligt anställd har du stor yttrandefrihet – till skillnad från i näringslivet har du i normalfallet rätt att kritisera din arbetsgivare offentligt. Du kan också vända dig till medier om du upptäcker fel och brister i verksamheten.

Det är viktigt att tystnadskulturer uppmärksammas och motarbetas. Behöver du råd eller stöd, tveka inte att vända dig till ditt fackförbund. 

Grundlagen som motvikt till tystnadskultur?

Offentlighetsprincipen, som regleras i grundlagen, innebär både särskilt ansvar och särskilda rättigheter för statligt anställda – till skydd för demokratin. Bland annat framgår statligt anställdas skyldighet att lämna ut allmänna, offentliga handlingar. Offentlighetsprincipen medför också att statligt anställda har en ovanligt långtgående yttrandefrihet i relation till arbetsgivaren.'

En del av offentlighetsprincipen är också meddelarfriheten, som ger statligt anställda rätt att muntligen lämna ut sekretessbelagda uppgifter till journalister. Denna rätt stärks dessutom av meddelarskyddet, som förbjuder arbetsgivaren från att efterforska ”läckan” och/eller ge repressalier.

Tänk på att alla de här rättigheterna och skyldigheterna kanske inte omfattar den som jobbar på exempelvis ett statligt bolag eller i en statlig stiftelse. Läs mer om offentlighetsprincipens betydelse för statligt anställda.

    Fackförbundet ST

    Box 5308

    102 47 Stockholm

    Besök: Sturegatan 15

    Telefon: 0771-555 444

    E-post: st@st.org

    Orgnr: 802003-2101

    Följ oss