Varsel och uppsägning – så går det till
Uppdaterad: 2023-11-02
Vad händer när en arbetsgivare varslar om uppsägning? Fackförbundet ST reder ut hur processen ser ut och berättar om vilka rättigheter du som jobbar inom staten eller på ett bolag har samt vilka trygghetsavtal som du omfattas av.
Varsel och förhandling
Att arbetsgivaren varslar, innebär att de förvarnar om att de kan komma att behöva säga upp ett antal personer. Arbetsgivaren informerar sina anställda om att de planerar förändringar, som exempelvis kan innebära neddragning eller en minskning av antalet anställda.
Arbetsgivaren måste därefter kalla till förhandling med facket gällande situationen. Parterna behöver enligt Medbestämmandelagen, MBL, förhandla om de tänkta förändringarna, innan arbetsgivaren genomför en omorganisation som kan leda till uppsägningar. Inför MBL-förhandlingen ska arbetsgivaren bifoga underlag på en utförd risk- och konsekvensanalys. Denna ska ha genomförts i samverkan med skyddsombud.
När ändringar i verksamheten planeras, ska skyddsorganisationen vara delaktig i denna process på ett tidigt stadium. Arbetsgivaren planerar och diskuterar sina planer med skyddsombuden. Arbetsgivaren behöver även här bedöma om de tänkta ändringarna medför några risker för ohälsa eller olycksfall, som kan behöva åtgärdas. Detta kallas för en riskbedömning, och ska göras tillsammans med skyddsombud.
Arbetsgivaren ska - i sin riskbedömning - ange vilka risker som finns, och omedelbart – eller så fort det är möjligt – genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Frågor som kan komma att behöva tas med i bedömningen är faktorer som stress, ljudnivåer etc. Riskanalysen behöver ta upp vad den tänkta förändringen kan komma att innebära för de anställda.
I förhandlingen presenterar arbetsgivaren anledningen till varför man vill göra den tänkta förändringen och hur man planerar att den ska ske.
Om arbetsgivaren efter det fortfarande står fast vid att man vill göra den tänkta förändringen, tar parterna i förhandlingen även upp frågor som: Vilka förändringar kring bemanning och funktioner ska göras? Ska det tillkomma nya enheter eller avdelningar, eller ska vissa kanske slås ihop?
I detta skede diskuteras alltså hur den kommande organisationen ska se ut, inte vilka personer som ska sägas upp eller stanna kvar.
Efter det att parterna har förhandlat om hur själva organisationen ska se ut, är det arbetsgivaren som beslutar om vilka tjänster som ingår i den nya organisationen. Efter det behöver arbetsgivaren och facket förhandla om vilka personer som ska vara kvar, och vilka personer som behöver sägas upp. Man tar då bland annat upp faktorer som:
- Var, när och hur kommer förändringen att ske?
- Hur ska övertaligheten lösas? Vilka ”naturliga avgångar” finns? T.ex. pension mm.
- Kan uppsägningar undvikas?
Möjligheten till omplacering ska prövas innan uppsägning
Arbetsgivaren är skyldig att, före uppsägning, utreda ifall det är möjligt att omplacera den anställde till annan ledig tjänst, som den anställde har tillräckliga kvalifikationer för. Skyldigheten att omplacera gäller hela arbetsplatsen. För anställda på statliga myndigheter gäller hela myndigheten. Vad som är en skälig omplacering är en förhandlingsfråga.
Så stödjer Fackförbundet ST medlemmar
- Som medlem kan du bli företrädd i MBL-förhandlingarna på lokal och eventuell central nivå av STs fackliga företrädare.
- Skulle frågan vara tvistig och du som medlem ändå bli uppsagd kan du ta del av tvisteförsäkringen.
- Blir du som medlem slutligen uppsagd får du hjälp med att få kontakt med Trygghetsstiftelsen som kommer ge dig stöd och hjälp till nytt arbete i enlighet med regleringen i Omställningsavtalet.
Har du frågor?
Som medlem i Fackförbundet ST har du alltid någon att vända dig till med dina frågor om dina rättigheter i arbetslivet. Ta gärna kontakt med ditt lokala fack eller vår medlemsrådgivning ST Direkt så hjälper vi dig. Telefon: 0771-555 444 eller e-post stdirekt@st.org.
När uppsägning ska ske: turordning gäller
När antalet anställda ska minskas, ska uppsägning ske enligt turordning. Här skiljer sig reglerna åt beroende på om du är statligt anställd eller arbetar på ett bolag.
Turordningsavtalet – ”TurA-S” - kollektivavtal inom Arbetsgivarverkets avtalsområde
Arbetsgivaren och facket ska också förhandla om indelning i turordningskretsar enligt TurA-S. Det är ett avtal om turordning för arbetstagare hos staten. Avtalet reglerar turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist i statliga myndigheter, och kompletterar Lagen om anställningsskydd.
Utgångspunkten är att varje turordningskrets ska omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten, på orten.
När turordningen ska fastställas bland de anställda i respektive turordningskrets, är det den sammanlagda anställningstiden i staten som räknas. Även tidigare anställningar inom staten räknas med, vilket innebär att det inte endast är anställningstiden i den pågående anställningen som ska räknas med.
När antalet anställda ska minskas, ska uppsägning ske enligt turordning. Arbetsgivaren ska först förhandla om turordningskretsarna och turordningslistorna med facket. Grundprincipen gällande turordningslistan är att anställda med längst anställningstid har företräde gentemot de med kortare anställningstid. Med andra ord, principen sist in först ut gäller generellt, även om det i vissa fall kan finnas undantag.
Grundförutsättningen är att de anställda som stannar kvar på arbetsplatsen är kvalificerade för de jobb som finns kvar i verksamheten, efter omorganisationen. En anställd som inte har tillräckliga kvalifikationer för någon av tjänsterna som finns kvar, kan då sägas upp före en kollega med kortare anställningstid.
Omställnings- och trygghetsavtal – få nytt jobb snabbt!
Genom avtal mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund sätter arbetsgivare in pengar årligen för så kallat omställningsstöd. Det är till för att hjälpa dig att snabbt hitta nytt jobb om du sägs upp. Vilket avtal du omfattas av beror på vilket avtalsområde din arbetsplats tillhör.
Som anställd på statlig myndighet kan man söka stöd av Trygghetsstiftelsen, och du som jobbar inom ett bolag kan söka stöd av Trygghetsrådet TRR. Är du anställd hos en arbetsgivare som tillhör Arbetsgivaralliansens branschavtal, är det Trygghetsrådet TRS du kan söka stöd av.
Omställningsavtalet och anmälan till Trygghetsstiftelsen
Arbetsgivaren och facket förhandlar om uppsägningar på grund av arbetsbrist. Uppsägningsbesked ska alltid lämnas skriftligt till dig som berörs. Arbetsgivaren ska också lämna information till dig om dina rättigheter och skyldigheter enligt omställningsavtalet samt anmäla detta till Trygghetsstiftelsen.
Även du som haft tidsbegränsade anställningar i minst två år i följd hos samma arbetsgivare ska anmälas till Trygghetsstiftelsen.
Förmåner enligt omställningsavtalet och Trygghetsstiftelsen
Trygghetsstiftelsen administrerar det statliga omställningsavtalet och om du blir av med ditt jobb kommer du att få en kontaktperson att vända dig till på Trygghetsstiftelsen. Läs mer om detta hos Trygghetsstiftelsen.
En förmån är att du kan få längre uppsägningstid. Du som varit anställd i minst 10 år kan få uppsägningstid på 12 månader.
Vid beräkning av uppsägningstid räknas all anställningstid i staten. För dig som haft flera statliga anställningar kan du från Statens Tjänstepensionsverk beställa en matrikel där alla dina kvalificerade statliga anställningar listas.
Du har möjlighet att vara tjänstledig med lön för att genomföra omställningsaktiviteter som du planerat tillsammans med Trygghetsstiftelsen. Det finns också möjlighet till a-kasseförstärkning utöver ersättningen från a-kassan och inkomstförstärkning vid ny anställning med lägre lön.
Stöd till nytt jobb genom Trygghetsrådet
Precis som att medarbetare på myndigheter kan få stöd till nytt jobb genom Trygghetsstiftelsen, så finns Trygghetsrådet för dig inom statligt bolag. Om du blir uppsagd kan du bland annat få stöd i form av coachning för att få nytt jobb, studieersättning eller hjälp att få ut avgångsersättning.
Läs mer om vilken hjälp du kan få på Trygghetsrådet.
Gör anspråk på företräde vid återanställning
Glöm inte att du kan ha rätt till företräde vid återanställning inom samma verksamhet. Företrädesrätten gäller upp till 9 månader efter att din anställning avslutats. Förutom att tillräckliga kvalifikationer krävs för den nya tjänsten behöver du ha jobbat mer än 12 månader inom de senaste 3 åren. När det gäller företrädesrätt till ny särskild visstidsanställning, krävs det nio månaders arbete inom de senaste 3 åren. Viktigast av allt är du gör anspråk på din företrädesrätt skriftligen.
A-kassa - tänk på detta
- Om du inte har koll, så är det bra att kontrollera att du är medlem både i Fackförbundet ST respektive STs a-kassa (eller annan a-kassa). Det är två skilda medlemskap. Här hittar du information om STs a-kassa.
- Om du inte omfattas av omställningsavtalet och a-kasseförstärkning kan du vara berättigad till ersättning från STs inkomstförsäkring som komplettering till ersättningen från a-kassan. Här kan du läsa mer om inkomstförsäkringen som ingår i medlemskapet hos Fackförbundet ST.
