Varsel om uppsägning – så går det till
Uppdaterad: 2025-08-12
Vad händer när en arbetsgivare varslar om uppsägning? Fackförbundet ST reder ut hur processen ser ut och berättar om fackets inflytande samt vilka rättigheter du som jobbar inom staten eller på ett bolag har.
1. Varsel
Att arbetsgivaren varslar innebär att de förvarnar om att de kan komma att behöva säga upp ett antal personer. Arbetsgivaren kan sedan informera sina anställda om att de planerar förändringar som skulle kunna innebära en minskning av antalet anställda.
Det är viktigt att komma ihåg att ett varsel bara är en typ av prognos. I det här läget har alltså ingen blivit uppsagd och det är inte ens säkert att det blir så i slutändan.
2. MBL-förhandlingar
Arbetsgivaren måste, vid planer på en större förändring av verksamheten, kalla till förhandling med facket. Parterna ska enligt Medbestämmandelagen, MBL förhandla om dessa planer – innan arbetsgivaren tar ett beslut. Inför denna MBL-förhandling ska arbetsgivaren bifoga underlag och en utförd risk- och konsekvensanalys. Denna ska ha genomförts i samverkan med skyddsombud.
När ändringar i verksamheten planeras, ska skyddsorganisationen vara delaktig i denna process på ett tidigt stadium. Arbetsgivaren planerar och diskuterar sina planer med skyddsombuden. Arbetsgivaren behöver även här bedöma om de tänkta ändringarna medför några risker för ohälsa eller olycksfall, som kan behöva åtgärdas. Detta kallas för en riskbedömning, och ska göras tillsammans med skyddsombud.
Arbetsgivaren ska - i sin riskbedömning - ange vilka risker som finns, och omedelbart – eller så fort det är möjligt – genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Frågor som kan komma att behöva tas med i bedömningen är faktorer som stress, ljudnivåer etc. Riskanalysen behöver ta upp vad den tänkta förändringen kan komma att innebära för de anställda.
I MBL-förhandlingen presenterar arbetsgivaren skälen bakom den föreslagna förändringen och hur den är tänkt att genomföras. Parterna tar då upp olika frågor om den nya organisationen: Vilka förändringar kring bemanning och funktioner ska göras? Tillkommer det nya enheter eller ska vissa slås ihop? Vem kommer att leda vilken enhet?
I detta skede diskuteras alltså hur den kommande organisationen ska utformas, inte vilka personer som ska sägas upp eller stanna kvar. Facket kan inte bestämma hur organisationen ska se ut, men kan med goda argument och skarpa frågor påverka arbetsgivaren.
3. Arbetsgivaren tar sitt beslut
Efter MBL-förhandlingarna är det helt upp till arbetsgivaren att besluta om den nya organisationen. Det vanliga är att fackets synpunkter, i varierande grad, har beaktats. Men det är alltså inget måste.
Efter beslutet behöver arbetsgivaren bestämma vilka tjänster som ska ingå i den nya organisationen. Vem ska jobba med vad? Kommer anställda att behöva sägas upp?
4. Bemanning
Om det på grund av organisationsförändringen uppstår arbetsbrist måste arbetsgivaren – enligt lagen om anställningsskydd, LAS – förhandla med facket om vilka medarbetare som ska vara kvar och vilka som ska sägas upp. Målet ska vara att så många som möjligt ska kunna behålla sin anställning.
I första hand ska arbetsgivaren undersöka om det går att omplacera medarbetare. Sedan diskuterar parterna hur övertaligheten kan lösas. Går det exempelvis att undvika uppsägningar genom ”naturliga avgångar”, som pensioneringar och jobbyten?
5. Turordning
När antalet anställda ska minskas så ska uppsägningarna ske enligt turordning. Här skiljer sig reglerna åt beroende på om du är statligt anställd eller arbetar på ett bolag.
Turordningsavtalet – ”TurA-S” - kollektivavtal inom Arbetsgivarverkets avtalsområde
Arbetsgivaren och facket ska också förhandla om indelning i turordningskretsar enligt TurA-S. Det är ett avtal om turordning för arbetstagare hos staten. Avtalet reglerar turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist i statliga myndigheter, och kompletterar Lagen om anställningsskydd.
Utgångspunkten är att varje turordningskrets ska omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten, på orten.
När turordningen ska fastställas bland de anställda i respektive turordningskrets, är det den sammanlagda anställningstiden i staten som räknas. Även tidigare anställningar inom staten räknas med, vilket innebär att det inte endast är anställningstiden i den pågående anställningen som ska räknas med.
Läs mer om vilka turordningsregler som gäller för statligt anställda.
När antalet anställda ska minskas, ska uppsägning ske enligt turordning. Arbetsgivaren ska först förhandla om turordningskretsarna och turordningslistorna med facket. Grundprincipen gällande turordningslistan är att anställda med längst anställningstid har företräde gentemot de med kortare anställningstid. Med andra ord, principen sist in först ut gäller generellt, även om det i vissa fall kan finnas undantag.
Grundförutsättningen är att de anställda som stannar kvar på arbetsplatsen är kvalificerade för de jobb som finns kvar i verksamheten, efter omorganisationen. En anställd som inte har tillräckliga kvalifikationer för någon av tjänsterna som finns kvar, kan då sägas upp före en kollega med kortare anställningstid.
6. Uppsägningar
När förhandlingarna om bemanning är färdiga och parterna har enats om vilka som ska sägas upp kan arbetsgivaren gå vidare och genomföra uppsägningarna. Om du blir uppsagd ska du få ett skriftligt besked som överlämnas till dig personligen. Arbetsgivaren ska också skicka in en anmälan om stöd till din omställningsorganisation (se nedan).
Kom ihåg att facket inte har möjlighet att stoppa en uppsägning som arbetsgivaren beslutar om. Däremot finns i vissa fall möjligheten för oss att i efterhand driva en tvist om felaktig uppsägning.
A-kassa - tänk på detta
- Om du inte har koll, så är det bra att kontrollera att du är medlem både i Fackförbundet ST och i en a-kassa. Tänk på att det är två skilda medlemskap.
- Om du inte omfattas av omställningsavtalet och a-kasseförstärkning kan du vara berättigad till ersättning från STs inkomstförsäkring som komplettering till ersättningen från a-kassan. Läs mer om inkomstförsäkringen som ingår i medlemskapet hos Fackförbundet ST.
7. Omställnings- och trygghetsavtal
Tack vare avtal mellan fack och arbetsgivare sätter arbetsgivarna varje år in pengar för ett så kallat omställningsstöd. Det är till för att hjälpa dem som blir uppsagda att snabbt hitta ett nytt jobb. Vilket avtal du omfattas av beror på vilket avtalsområde din arbetsplats tillhör.
Omställningsavtalet och anmälan till Trygghetsstiftelsen
Arbetsgivaren och facket förhandlar om uppsägningar på grund av arbetsbrist. Uppsägningsbesked ska alltid lämnas skriftligt till dig som berörs. Arbetsgivaren ska också lämna information till dig om dina rättigheter och skyldigheter enligt omställningsavtalet samt anmäla detta till Trygghetsstiftelsen.
Även du som haft tidsbegränsade anställningar i minst två år i följd hos samma arbetsgivare ska anmälas till Trygghetsstiftelsen.
Förmåner enligt omställningsavtalet och Trygghetsstiftelsen
Trygghetsstiftelsen administrerar det statliga omställningsavtalet och om du blir av med ditt jobb kommer du att få en kontaktperson att vända dig till på Trygghetsstiftelsen. Läs mer om detta hos Trygghetsstiftelsen.
En förmån är att du kan få längre uppsägningstid. Du som varit anställd i minst 10 år kan få uppsägningstid på 12 månader.
Vid beräkning av uppsägningstid räknas all anställningstid i staten. För dig som haft flera statliga anställningar kan du från Statens Tjänstepensionsverk beställa en matrikel där alla dina kvalificerade statliga anställningar listas.
Du har möjlighet att vara tjänstledig med lön för att genomföra omställningsaktiviteter som du planerat tillsammans med Trygghetsstiftelsen. Det finns också möjlighet till a-kasseförstärkning utöver ersättningen från a-kassan och inkomstförstärkning vid ny anställning med lägre lön.
Stöd till nytt jobb genom Trygghetsrådet
Precis som att medarbetare på myndigheter kan få stöd till nytt jobb genom Trygghetsstiftelsen, så finns Trygghetsrådet för dig inom statligt bolag. Om du blir uppsagd kan du bland annat få stöd i form av coachning för att få nytt jobb, studieersättning eller hjälp att få ut avgångsersättning.
Läs mer om vilken hjälp du kan få på Trygghetsrådet.
Gör anspråk på företräde vid återanställning
Glöm inte att du kan ha rätt till företräde vid återanställning inom samma verksamhet. Företrädesrätten gäller upp till 9 månader efter att din anställning avslutats. Förutom att tillräckliga kvalifikationer krävs för den nya tjänsten behöver du ha jobbat mer än 12 månader inom de senaste 3 åren. När det gäller företrädesrätt till ny särskild visstidsanställning, krävs det nio månaders arbete inom de senaste 3 åren. Viktigast av allt är du gör anspråk på din företrädesrätt skriftligen.
Så stödjer Fackförbundet ST medlemmar
- Som medlem kan du bli företrädd i MBL-förhandlingarna på lokal och eventuell central nivå av STs fackliga företrädare.
- Skulle frågan vara tvistig och du som medlem ändå bli uppsagd kan du ta del av tvisteförsäkringen.
- Blir du som medlem slutligen uppsagd får du hjälp med att få kontakt med Trygghetsstiftelsen som kommer ge dig stöd och hjälp till nytt arbete i enlighet med regleringen i Omställningsavtalet.
Har du frågor?
Som medlem i Fackförbundet ST har du alltid någon att vända dig till med dina frågor om dina rättigheter i arbetslivet. Ta gärna kontakt med ditt lokala fack eller vår medlemsrådgivning ST Direkt så hjälper vi dig. Telefon: 0771-555 444 eller e-post stdirekt@st.org.
