Publicerad: 2022-08-04
Det har blivit allt vanligare att arbetsgivare inom staten använder sig av begåvningstester i sina rekryteringar. Syftet är att göra rekryteringen mer rättvis. Då begåvningstester ofta är standardiserade ökar du dina chanser att klara dem genom att öva.
Det har blivit allt vanligare att arbetsgivare använder någon typ av begåvningstest eller färdighetstest i sina rekryteringar. Rätt använda kan den här typen av tester göra rekryteringen mer rättvis genom att undvika “kompisrekryteringar” och “magkänsla”.
Begåvningstest liknar till stor del ett IQ-test. De mäter din förmåga till logiskt och abstrakt tänkande.
Färdighetstest kan vara praktiska eller teoretiska. De mäter hur skicklig du är inom ett visst område. Det kan till exempel vara språktest eller kunskapstest.
Personlighetstest går ut på att ge rekryteraren en uppfattning om dina karaktärsdrag och dina drivkrafter.
Om vi till exempel ser till den statliga sektorn, så regleras den av regeringsformen. Enligt denna ska en statlig tjänstetillsättning kännetecknas av sakliga grunder och förtjänst och skicklighet. Vad betyder då det?
Medan förtjänsten främst syftar på att erfarenhet av tidigare arbete som är relevant för tjänsten ska vara till den sökandes fördel, är tolkningen av begreppet skicklighet vidare. Här kan till exempel studier, språkkunskaper men också personliga egenskaper som är relevanta för tjänsten öka den sökandes chanser att få jobbet.
Får man inte jobbet har man som sökande också rätt att överklaga tjänstetillsättningen. Det är med andra ord viktigt att det blir rätt och transparent! Att användandet av begåvningstester har fått ett uppsving bland statliga arbetsgivare är därför kanske inte så konstigt. Här är det ju möjligt att testa de sökandes förmågor enligt principen ”lika-för-alla” och därmed blir utrymmet mindre för att diskriminera baserat på ålder, kön, etnicitet eller annat.
Är det en karriär på UD, inom domstolsväsendet eller på Jämställdhetsmyndigheten som lockar – satsa då på göra dig själv så ”anställningsbar” som möjligt genom att bli vass på den här typen av tester.
Att göra ett begåvningstest kan kännas som ytterligare ett moment där det ska presteras. Det lönar dock sig att vara förberedd. För som allt annat en kan träna upp är det ju, faktiskt, inte så att resultatet på testet visar är ”hur smart en är” utan hur bra en är på att prestera på standardiserade tester.
Ta därför chansen och öva, öva och öva.
Genom att öva i förväg får du nämligen fördelen att du känner till frågorna, du blir bekant med situationen, du förstår hur du bör tänka och inte minst: du övar upp din förmåga att lösa problem. På så sätt slipper du känna den där obehagliga klumpen i magen den dag det är skarpt läge.
Publicerad: 2022-08-04
Det har blivit allt vanligare att arbetsgivare inom staten använder sig av begåvningstester i sina rekryteringar. Syftet är att göra rekryteringen mer rättvis. Då begåvningstester ofta är standardiserade ökar du dina chanser att klara dem genom att öva.
Det har blivit allt vanligare att arbetsgivare använder någon typ av begåvningstest eller färdighetstest i sina rekryteringar. Rätt använda kan den här typen av tester göra rekryteringen mer rättvis genom att undvika “kompisrekryteringar” och “magkänsla”.
Begåvningstest liknar till stor del ett IQ-test. De mäter din förmåga till logiskt och abstrakt tänkande.
Färdighetstest kan vara praktiska eller teoretiska. De mäter hur skicklig du är inom ett visst område. Det kan till exempel vara språktest eller kunskapstest.
Personlighetstest går ut på att ge rekryteraren en uppfattning om dina karaktärsdrag och dina drivkrafter.
Om vi till exempel ser till den statliga sektorn, så regleras den av regeringsformen. Enligt denna ska en statlig tjänstetillsättning kännetecknas av sakliga grunder och förtjänst och skicklighet. Vad betyder då det?
Medan förtjänsten främst syftar på att erfarenhet av tidigare arbete som är relevant för tjänsten ska vara till den sökandes fördel, är tolkningen av begreppet skicklighet vidare. Här kan till exempel studier, språkkunskaper men också personliga egenskaper som är relevanta för tjänsten öka den sökandes chanser att få jobbet.
Får man inte jobbet har man som sökande också rätt att överklaga tjänstetillsättningen. Det är med andra ord viktigt att det blir rätt och transparent! Att användandet av begåvningstester har fått ett uppsving bland statliga arbetsgivare är därför kanske inte så konstigt. Här är det ju möjligt att testa de sökandes förmågor enligt principen ”lika-för-alla” och därmed blir utrymmet mindre för att diskriminera baserat på ålder, kön, etnicitet eller annat.
Är det en karriär på UD, inom domstolsväsendet eller på Jämställdhetsmyndigheten som lockar – satsa då på göra dig själv så ”anställningsbar” som möjligt genom att bli vass på den här typen av tester.
Att göra ett begåvningstest kan kännas som ytterligare ett moment där det ska presteras. Det lönar dock sig att vara förberedd. För som allt annat en kan träna upp är det ju, faktiskt, inte så att resultatet på testet visar är ”hur smart en är” utan hur bra en är på att prestera på standardiserade tester.
Ta därför chansen och öva, öva och öva.
Genom att öva i förväg får du nämligen fördelen att du känner till frågorna, du blir bekant med situationen, du förstår hur du bör tänka och inte minst: du övar upp din förmåga att lösa problem. På så sätt slipper du känna den där obehagliga klumpen i magen den dag det är skarpt läge.