Oberoende och modiga tjänstemän som vågar stå upp för vad som är rätt, är avgörande för en effektiv och fungerande statsförvaltning. Att göra det enklare att ställa statstjänstemän inför rätta – även de som inte jobbar med myndighetsutövning – riskerar att leda till en tyst och passiv statlig förvaltning. 

‒ Den juridiska formuleringen som föreslås ligga till grund för brottsmisstanke, är dessutom väldigt generellt skriven och ger stort utrymme för tolkningar. Det är rättsosäkert och skapar fler problem än det löser, konstaterar Britta Lejon. 

Fackförbundet ST menar att det räcker med det dagens sanktionssystem för fel som begås i offentlig tjänst. Förbundet ser flera problem med det liggande förslaget:

• Förvärrad osäkerhets- och tystnadskultur när tjänstemän drar sig för att påtala brister och larma om missförhållanden. 
• Längre handläggnings­tider och minskad effektivitet när rädsla för att göra fel förlänger beslutsprocesser och behov avregelstyrning och detalj­reglering ökar. 
• Större svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare när redan utmanande och svåra arbetsuppgifter förses med ett utökat straffrättsligt ansvar.
• En ökad belastning på rättsväsendet när förslaget om ”missbruk av offentlig ställning” leder till ogrundade anmälningar som måste hanteras av rättsväsendet. 

‒ Statens tjänstemän vill inget hellre än att göra ett bra jobb. Lojaliteten mot medborgarna och uppdraget är stor, säger Britta Lejon och framhåller att det är ökad personaltäthet och trygga ledare som behövs för att minska fel, korta långa handläggningstider och öka kvaliteten i det statliga verksamheterna 

Istället för skärpt straffansvar för tjänstemän efterlyser hon också åtgärder för att motverka tystnadskulturen i staten och uppmuntra tjänstemän att agera öppet mot missförhållanden och maktmissbruk.

‒Dessutom behöver vi stävja det ständigt ökande hotet och våldet mot tjänstemän, tillägger Britta Lejon. Det här förslaget riskerar istället till att öka risken för hot om brottsanmälningar mot statstjänstemän.

Oberoende och modiga tjänstemän som vågar stå upp för vad som är rätt, är avgörande för en effektiv och fungerande statsförvaltning. Att göra det enklare att ställa statstjänstemän inför rätta – även de som inte jobbar med myndighetsutövning – riskerar att leda till en tyst och passiv statlig förvaltning. 

‒ Den juridiska formuleringen som föreslås ligga till grund för brottsmisstanke, är dessutom väldigt generellt skriven och ger stort utrymme för tolkningar. Det är rättsosäkert och skapar fler problem än det löser, konstaterar Britta Lejon. 

Fackförbundet ST menar att det räcker med det dagens sanktionssystem för fel som begås i offentlig tjänst. Förbundet ser flera problem med det liggande förslaget:

• Förvärrad osäkerhets- och tystnadskultur när tjänstemän drar sig för att påtala brister och larma om missförhållanden. 
• Längre handläggnings­tider och minskad effektivitet när rädsla för att göra fel förlänger beslutsprocesser och behov avregelstyrning och detalj­reglering ökar. 
• Större svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare när redan utmanande och svåra arbetsuppgifter förses med ett utökat straffrättsligt ansvar.
• En ökad belastning på rättsväsendet när förslaget om ”missbruk av offentlig ställning” leder till ogrundade anmälningar som måste hanteras av rättsväsendet. 

‒ Statens tjänstemän vill inget hellre än att göra ett bra jobb. Lojaliteten mot medborgarna och uppdraget är stor, säger Britta Lejon och framhåller att det är ökad personaltäthet och trygga ledare som behövs för att minska fel, korta långa handläggningstider och öka kvaliteten i det statliga verksamheterna 

Istället för skärpt straffansvar för tjänstemän efterlyser hon också åtgärder för att motverka tystnadskulturen i staten och uppmuntra tjänstemän att agera öppet mot missförhållanden och maktmissbruk.

‒Dessutom behöver vi stävja det ständigt ökande hotet och våldet mot tjänstemän, tillägger Britta Lejon. Det här förslaget riskerar istället till att öka risken för hot om brottsanmälningar mot statstjänstemän.