I Sverige finns ett generellt högt förtroende för myndigheter. Om anställda inom vissa myndigheter åläggs en skyldighet att ange personer riskerar detta förtroende att skadas. Även om regeringen föreslår att informationsplikt ska begränsas till ett visst antal myndigheter menar Fackförbundet ST att den negativa effekten kommer att drabba alla myndigheter. Detta beror på att allmänheten generellt har svårt att skilja mellan olika myndigheter och förvaltningsnivåer, vilket troligen är ännu mer påtagligt bland papperslösa med begränsade kunskaper om det svenska systemet.

– Rädslan för att ha kontakt med någon form av offentlig institution kommer att öka bland de som är mest utsatta i samhället. Som samhälle förlorar vi betydligt mer på detta förslag än det regeringen tycker sig vinna på att hitta människor som inte har tillstånd att vistas här, säger Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST.

Anställda på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska enligt förslaget på eget initiativ anmäla en person till polisen när de har anledning att anta att personen inte har rätt att vistas i Sverige. Fackförbundet ST menar att informationsplikten skulle innebär att myndighetsanställda skall utföra uppgifter som inte ligger i linje med myndigheternas kärnverksamhet. Statligt anställda ska granska och rapportera om personer som kanske inte ens är relevanta för det ärende de handlägger. I utredningen som ligger till grund för förslaget påstås att det inte kommer att påverka myndigheternas arbete vilket Fackförbundet ST menar är en felaktig bedömning. Tvärtom kommer detta att innebära ökade kostnader och en ökad administrativ börda för anställda.

– Förutom att det ökar bördan på ett individuellt plan för våra medlemmar som arbetar på dessa myndigheter, så är det inte heller ett effektivt sätt eller ändamålsenligt sätt att använda våra gemensamma resurser, menar Britta Lejon.

Trots att flera remissinstanser påtalar bristerna i förslaget har regeringen valt att bortse från denna kritik och i huvudsak utgå från utredningens förslag. Fackförbundet ST varnar också för att förslaget riskerar att leda till en rättsosäker ordning där det kan bli svårt för anställda att avgöra när informationsplikten ska tillämpas. Detta öppnar för godtyckliga bedömningar och innebär ett betydande avsteg från hur statligt anställda normalt utför sitt arbete.

I Sverige finns ett generellt högt förtroende för myndigheter. Om anställda inom vissa myndigheter åläggs en skyldighet att ange personer riskerar detta förtroende att skadas. Även om regeringen föreslår att informationsplikt ska begränsas till ett visst antal myndigheter menar Fackförbundet ST att den negativa effekten kommer att drabba alla myndigheter. Detta beror på att allmänheten generellt har svårt att skilja mellan olika myndigheter och förvaltningsnivåer, vilket troligen är ännu mer påtagligt bland papperslösa med begränsade kunskaper om det svenska systemet.

– Rädslan för att ha kontakt med någon form av offentlig institution kommer att öka bland de som är mest utsatta i samhället. Som samhälle förlorar vi betydligt mer på detta förslag än det regeringen tycker sig vinna på att hitta människor som inte har tillstånd att vistas här, säger Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST.

Anställda på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska enligt förslaget på eget initiativ anmäla en person till polisen när de har anledning att anta att personen inte har rätt att vistas i Sverige. Fackförbundet ST menar att informationsplikten skulle innebär att myndighetsanställda skall utföra uppgifter som inte ligger i linje med myndigheternas kärnverksamhet. Statligt anställda ska granska och rapportera om personer som kanske inte ens är relevanta för det ärende de handlägger. I utredningen som ligger till grund för förslaget påstås att det inte kommer att påverka myndigheternas arbete vilket Fackförbundet ST menar är en felaktig bedömning. Tvärtom kommer detta att innebära ökade kostnader och en ökad administrativ börda för anställda.

– Förutom att det ökar bördan på ett individuellt plan för våra medlemmar som arbetar på dessa myndigheter, så är det inte heller ett effektivt sätt eller ändamålsenligt sätt att använda våra gemensamma resurser, menar Britta Lejon.

Trots att flera remissinstanser påtalar bristerna i förslaget har regeringen valt att bortse från denna kritik och i huvudsak utgå från utredningens förslag. Fackförbundet ST varnar också för att förslaget riskerar att leda till en rättsosäker ordning där det kan bli svårt för anställda att avgöra när informationsplikten ska tillämpas. Detta öppnar för godtyckliga bedömningar och innebär ett betydande avsteg från hur statligt anställda normalt utför sitt arbete.