- Regeringen är mån om att statsförvaltningen ska effektiviseras. Men det är synnerligen ineffektivt att först kommendera fram hårda generella sparkrav och därefter skjuta till extra pengar. Nu uppstår allvarliga brister i myndigheternas verksamhet innan man hinner rätta till dem. Sveriges medborgare måste kunna lita på att det finns en långsiktighet i statens verksamhet som gör att man får den service som man har rätt till, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

I samband med förra årets budget införde regeringen ett generellt sparkrav på 1 procent på de flesta myndigheterna, däribland Försäkringskassan. Ett sparkrav som lades utöver det ordinarie produktivitetsavdraget, som sedan trettio år läggs på alla myndigheters anslag. Redan då varnade såväl arbetstagarorganisationer som myndigheten själv för att man inte skulle klara av att leverera på sitt uppdrag fullt ut. Regeringen tog synbarligen till sig av kritiken, för redan i vårbudgeten tidigare i år meddelades att Försäkringskassan skulle få extra tillskott. Därefter har regeringen nu i samband med den kommande höstbudgeten meddelat att man skjuter till sammanlagt 2,3 miljarder. Försäkringskassan har i sitt budgetunderlag begärt att få ett tillskott på sammanlagt 4,1 miljarder.

- Tillskottet är bra men tyvärr inte tillräckligt. Dessutom kommer effekterna av budgetförstärkningen inte att kunna uppnås under kommande budgetår. Det kommer ta flera år att genomföra rekryteringar, utbildningar och andra åtgärder för att komma ikapp. Hade vi fått pengarna från början hade det varit lättare att få till stånd en förstärkt verksamhet, säger Thomas Åding, ordförande för ST inom Försäkringskassan.

- Lärdomen är att det i längden blir dyrt att spara för mycket. Vi får helt enkelt mindre pang för skattepengarna när de hanteras på detta sätt, effektiviseringsarbetet riskerar att bli dumsnålt, säger Britta Lejon.

- Regeringen är mån om att statsförvaltningen ska effektiviseras. Men det är synnerligen ineffektivt att först kommendera fram hårda generella sparkrav och därefter skjuta till extra pengar. Nu uppstår allvarliga brister i myndigheternas verksamhet innan man hinner rätta till dem. Sveriges medborgare måste kunna lita på att det finns en långsiktighet i statens verksamhet som gör att man får den service som man har rätt till, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

I samband med förra årets budget införde regeringen ett generellt sparkrav på 1 procent på de flesta myndigheterna, däribland Försäkringskassan. Ett sparkrav som lades utöver det ordinarie produktivitetsavdraget, som sedan trettio år läggs på alla myndigheters anslag. Redan då varnade såväl arbetstagarorganisationer som myndigheten själv för att man inte skulle klara av att leverera på sitt uppdrag fullt ut. Regeringen tog synbarligen till sig av kritiken, för redan i vårbudgeten tidigare i år meddelades att Försäkringskassan skulle få extra tillskott. Därefter har regeringen nu i samband med den kommande höstbudgeten meddelat att man skjuter till sammanlagt 2,3 miljarder. Försäkringskassan har i sitt budgetunderlag begärt att få ett tillskott på sammanlagt 4,1 miljarder.

- Tillskottet är bra men tyvärr inte tillräckligt. Dessutom kommer effekterna av budgetförstärkningen inte att kunna uppnås under kommande budgetår. Det kommer ta flera år att genomföra rekryteringar, utbildningar och andra åtgärder för att komma ikapp. Hade vi fått pengarna från början hade det varit lättare att få till stånd en förstärkt verksamhet, säger Thomas Åding, ordförande för ST inom Försäkringskassan.

- Lärdomen är att det i längden blir dyrt att spara för mycket. Vi får helt enkelt mindre pang för skattepengarna när de hanteras på detta sätt, effektiviseringsarbetet riskerar att bli dumsnålt, säger Britta Lejon.