Arbetsdomstolen informerade igår parter i pågående mål om att de ställer in alla huvudförhandlingar som inte enligt lag måste hanteras skyndsamt under de tre kommande månaderna. Denna drastiska åtgärd beror på att verksamheten går med underskott, efter att regeringen i budgetpropositionen inte avsatt de medel som domstolen begärt för att verksamheten ska kunna drivas.

- Det är anmärkningsvärt att Arbetsdomstolen tvingas ställa in sina förhandlingar. Det innebär att en del av arbetsmarknaden och den svenska modellen slutar att fungera, eftersom Arbetsdomstolen slutligen avgör arbetsrättsliga frågor om allt från anställningstrygghet till tolkning av kollektivavtal. Det här kan få långtgående konsekvenser både för enskilda individer och arbetsgivare, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

Arbetsdomstolen håller på att införa ett nytt IT-system, något de informerat regeringen om och begärt pengar för. Trots detta valde regeringen i höständringsbudgeten och budgeten för 2026 avsätta mindre pengar än myndigheten begärt. I jämförelse med de stora satsningar regeringen gör på rättsväsendet är Arbetsdomstolen en liten myndighet.

- Jag förutsätter att regeringen kommer rätta till detta och tillföra de få miljoner det faktiskt handlar om, när det blivit tydligt att verksamheten inte kan drivas som vanligt, säger Britta Lejon.

Fackförbundet ST har flera pågående mål i Arbetsdomstolen, som nu riskerar att inte gå till huvudförhandling som det är tänkt.

- När huvudförhandlingar inte blir av som planerat påverkar det våra medlemmar direkt. Frågor om anställningstrygghet, villkor och diskriminering lämnas obesvarade, vilket skapar en pressad situation för de berörda. Det här är frågor som har mycket stor påverkan på deras liv, säger Fackförbundet STs förbundsjurist Märta Lindberg.

Arbetsdomstolen informerade igår parter i pågående mål om att de ställer in alla huvudförhandlingar som inte enligt lag måste hanteras skyndsamt under de tre kommande månaderna. Denna drastiska åtgärd beror på att verksamheten går med underskott, efter att regeringen i budgetpropositionen inte avsatt de medel som domstolen begärt för att verksamheten ska kunna drivas.

- Det är anmärkningsvärt att Arbetsdomstolen tvingas ställa in sina förhandlingar. Det innebär att en del av arbetsmarknaden och den svenska modellen slutar att fungera, eftersom Arbetsdomstolen slutligen avgör arbetsrättsliga frågor om allt från anställningstrygghet till tolkning av kollektivavtal. Det här kan få långtgående konsekvenser både för enskilda individer och arbetsgivare, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

Arbetsdomstolen håller på att införa ett nytt IT-system, något de informerat regeringen om och begärt pengar för. Trots detta valde regeringen i höständringsbudgeten och budgeten för 2026 avsätta mindre pengar än myndigheten begärt. I jämförelse med de stora satsningar regeringen gör på rättsväsendet är Arbetsdomstolen en liten myndighet.

- Jag förutsätter att regeringen kommer rätta till detta och tillföra de få miljoner det faktiskt handlar om, när det blivit tydligt att verksamheten inte kan drivas som vanligt, säger Britta Lejon.

Fackförbundet ST har flera pågående mål i Arbetsdomstolen, som nu riskerar att inte gå till huvudförhandling som det är tänkt.

- När huvudförhandlingar inte blir av som planerat påverkar det våra medlemmar direkt. Frågor om anställningstrygghet, villkor och diskriminering lämnas obesvarade, vilket skapar en pressad situation för de berörda. Det här är frågor som har mycket stor påverkan på deras liv, säger Fackförbundet STs förbundsjurist Märta Lindberg.