- Det är falsk varudeklaration att presentera satsningar på till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som just satsningar. I själva verket är det myndigheter som nyligen har satts på svältkur som nu får en del av det som man sparat in på. Förfarandet är både dumsnålt och bedrägligt, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

Regeringen använder denna metod även när det gäller andra områden, som till exempel miljö- och naturvård. I likhet med förvaltningsanslaget till Försäkringskassan får ansvarig myndighet Naturvårdsverket bara drygt hälften av summan som man begärt i budgetunderlaget, samtidigt som regeringen beskriver det som en satsning på naturvården.

 - Ryckigheten är förödande för myndigheternas långsiktiga verksamhet. Ena året tvingas man dra åt svångremmen ett extra hack, för att nästa släppa ut lite grann. Det är inte något effektivt sätt att hantera skattemedel, trots att regeringens ambition är att agerandet på något magiskt sätt ska få myndigheterna att bli mer effektiva. I själva verket blir det ju i många fall tvärtom, säger Britta Lejon.

I tre decennier har också det så kallade produktivitetsavdraget varit i bruk, som successivt har urholkat myndigheternas finansiering. Avdraget är en inbyggd funktion i statens budget som varje år gör att myndigheterna inte fullt ut kompenseras för kostnadsökningar.  En del av det som regeringen kallar reformutrymme har uppstått  genom minskade anslag till myndigheternas förvaltningsanslag.

 - De generella sparkraven på myndigheterna har resulterat i uppsägningar. När nu bland andra Försäkringskassan får medel att anställa fler igen behöver det rekryteras och utbildas ny personal, och det tar tid och kräver resurser. Resultatet är mindre verksamhet för pengarna, säger Britta Lejon.

Fackförbundet ST är även kritisk mot hur regeringen hanterar frågan om myndigheternas sammanslagningar. Att föra in till exempel Statskontorets verksamhet under Ekonomistyrningsverket är en åtgärd vars konsekvenser behöver utredas mer i detalj, i synnerhet som att Statskontoret i sitt svar till regeringen bedömde att sammanslagningar knappast skulle innebära några besparingar, däremot risk för verksamhetsförluster.

 - Det är falsk varudeklaration att presentera satsningar på till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som just satsningar. I själva verket är det myndigheter som nyligen har satts på svältkur som nu får en del av det som man sparat in på. Förfarandet är både dumsnålt och bedrägligt, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

Regeringen använder denna metod även när det gäller andra områden, som till exempel miljö- och naturvård. I likhet med förvaltningsanslaget till Försäkringskassan får ansvarig myndighet Naturvårdsverket bara drygt hälften av summan som man begärt i budgetunderlaget, samtidigt som regeringen beskriver det som en satsning på naturvården.

 - Ryckigheten är förödande för myndigheternas långsiktiga verksamhet. Ena året tvingas man dra åt svångremmen ett extra hack, för att nästa släppa ut lite grann. Det är inte något effektivt sätt att hantera skattemedel, trots att regeringens ambition är att agerandet på något magiskt sätt ska få myndigheterna att bli mer effektiva. I själva verket blir det ju i många fall tvärtom, säger Britta Lejon.

I tre decennier har också det så kallade produktivitetsavdraget varit i bruk, som successivt har urholkat myndigheternas finansiering. Avdraget är en inbyggd funktion i statens budget som varje år gör att myndigheterna inte fullt ut kompenseras för kostnadsökningar.  En del av det som regeringen kallar reformutrymme har uppstått  genom minskade anslag till myndigheternas förvaltningsanslag.

 - De generella sparkraven på myndigheterna har resulterat i uppsägningar. När nu bland andra Försäkringskassan får medel att anställa fler igen behöver det rekryteras och utbildas ny personal, och det tar tid och kräver resurser. Resultatet är mindre verksamhet för pengarna, säger Britta Lejon.

Fackförbundet ST är även kritisk mot hur regeringen hanterar frågan om myndigheternas sammanslagningar. Att föra in till exempel Statskontorets verksamhet under Ekonomistyrningsverket är en åtgärd vars konsekvenser behöver utredas mer i detalj, i synnerhet som att Statskontoret i sitt svar till regeringen bedömde att sammanslagningar knappast skulle innebära några besparingar, däremot risk för verksamhetsförluster.