Publicerad: 2021-01-21
Blogg Arbetsmiljöverket fick ett uppdrag att göra det enklare att överblicka, hitta, förstå och använda arbetsmiljöföreskrifterna. En samlad översyn av hela regelverket. Men någonstans på vägen blev det helt fel.
Det låter bra med ett förenklat och mer enhetligt språk, ta bort dubbelregleringar och andra delar som betraktats som onödiga eller utspelade. Intentionen må ha varit god från Arbetsmiljöverkets sida, men kritiken har inte varit nådig mot förslaget till ny regelstruktur av föreskrifterna. I stort sett alla remissinstanser är överens om att det är för mycket som fallit bort, att fokus ligger på fel saker och att det är svårt att få en överblick. Förslaget riskerar att leda till att den generella skyddsnivån sänks på svenska arbetsplatser. Det gemensamma brev som arbetsmarknadens parter har skrivit under (även Fackförbundet ST via TCO och Offentlighetsanställdas Förhandlingsråd, OFR) har också lett till att arbetsmarknadsministern Eva Nordmark har reagerat på arbetsmiljöverkets arbete.
Ett genomgående problem är att förslaget inte tydliggör skyddsombudens- och fackens roll. Istället framhålls ett tydligt arbetsgivarperspektiv och utifrån förslagets formuleringar kan arbetsmiljöarbetet ses som att det är upp till arbetsgivaren om den vill samverka med fack och skyddsombud. Till exempel adresseras inte skyddsombuden direkt i regelverket och i det nya förslaget används vaga begrepp som medverka istället för samverka och ombud (vilket inte är ett vedertaget begrepp för skyddsombud eller arbetsplatsombud).
Begreppen som används i förslaget skiljer sig åt mot vad som står i arbetsmiljölagen (AML). AML, arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter utgör en helhet i arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att Arbetsmiljöverkets föreskrifter, så långt som möjligt, använder sig av samma begrepp som arbetsmiljölagen, för att på så sätt undvika otydligheter och förvirring. Det är de främsta verktygen för att skapa så bra arbetsplatser som möjligt. Tolkningarna blir juridiskt försvagade när begreppen är olika eller inbjuder till olika tolkningar. Detta riskerar att underminera skyddsombudens och fackets roll gentemot arbetsgivaren.
Lägger vi ihop dessa delar finns det anledning att ifrågasätta om inte Arbetsmiljöverket har missförstått den svenska modellen. Det är arbetsmarknadens parter som tillsammans utformar svenskt arbetsliv, oavsett om det gäller på central- eller lokal nivå. Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att skapa en god arbetsmiljö och arbeta förebyggande, men det är i samverkan med fack och skyddsombud som analysen för arbetsplatsens behov ska göras. Det är inte förhandlingsbart. Skyddsombuden är inte där för att vara en sorts vakthund. Skyddsombuden är en del av det självklara aktiva arbetsmiljöarbetet, men som riskeras att tappas bort i det nuvarande förslaget. Detta skulle få konkreta negativa följder får våra arbetsplatser och våra medlemmar.
En annat exempel på att det nya förslaget snedvrider regelverket är att fokus läggs på den fysiska arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön är en lika viktig del av arbetsmiljön, inte minst för Fackförbundet STs medlemmar. Den psykosociala arbetsmiljön är oftare svårare att definiera än den fysiska och det gör det ännu viktigare att regelverket är tydligt. Det är frågor som vi behöver ta i beaktning nu under rådande omständigheter när många arbetar hemifrån.
2020 har lärt oss att en snabb omställning kan bli nödvändig, ibland på den enskilda arbetsplatsen och ibland i hela samhället. Det sätter fingret på att starka skyddsombud och ett aktivt arbetsmiljöarbete är viktigt för våra arbetsplatser. Men för det behöver vi ha ett tydligt regelverk som inte försvårar arbetsmiljöarbetet, där skyddsombud, fack och arbetsgivare – alla har en viktig roll att spela.
Arbetet på Arbetsmiljöverket har pågått länge, men som OFR, skriver i sitt remissvar: ”Arbetsmiljöverkets förslag är både överarbetat och samtidigt ofärdigt”. Något som måste ses som ett konststycke i sig att lyckas med.
Vi kräver ett fungerade regelverk som fungerar i praktiskt arbetsmiljöarbete ute på våra arbetsplatser för både våra skyddsombud och fackliga representanter, inte bara för arbetsgivaren. Det ska gå hand i hand med det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljölagen.
Detta är några av de synpunkter som Fackförbundet ST har lyft i remissvaren via både OFR och TCO till Arbetsmiljöverket. Nu måste det göras om och göras rätt. Det är för viktiga frågor för att slarvas bort i förenklingens tidevarv, där allt ska förkortas, förenklas och max 140 tecken är rimligt.
Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST
Publicerad: 2021-01-21
Blogg Arbetsmiljöverket fick ett uppdrag att göra det enklare att överblicka, hitta, förstå och använda arbetsmiljöföreskrifterna. En samlad översyn av hela regelverket. Men någonstans på vägen blev det helt fel.
Det låter bra med ett förenklat och mer enhetligt språk, ta bort dubbelregleringar och andra delar som betraktats som onödiga eller utspelade. Intentionen må ha varit god från Arbetsmiljöverkets sida, men kritiken har inte varit nådig mot förslaget till ny regelstruktur av föreskrifterna. I stort sett alla remissinstanser är överens om att det är för mycket som fallit bort, att fokus ligger på fel saker och att det är svårt att få en överblick. Förslaget riskerar att leda till att den generella skyddsnivån sänks på svenska arbetsplatser. Det gemensamma brev som arbetsmarknadens parter har skrivit under (även Fackförbundet ST via TCO och Offentlighetsanställdas Förhandlingsråd, OFR) har också lett till att arbetsmarknadsministern Eva Nordmark har reagerat på arbetsmiljöverkets arbete.
Ett genomgående problem är att förslaget inte tydliggör skyddsombudens- och fackens roll. Istället framhålls ett tydligt arbetsgivarperspektiv och utifrån förslagets formuleringar kan arbetsmiljöarbetet ses som att det är upp till arbetsgivaren om den vill samverka med fack och skyddsombud. Till exempel adresseras inte skyddsombuden direkt i regelverket och i det nya förslaget används vaga begrepp som medverka istället för samverka och ombud (vilket inte är ett vedertaget begrepp för skyddsombud eller arbetsplatsombud).
Begreppen som används i förslaget skiljer sig åt mot vad som står i arbetsmiljölagen (AML). AML, arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter utgör en helhet i arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att Arbetsmiljöverkets föreskrifter, så långt som möjligt, använder sig av samma begrepp som arbetsmiljölagen, för att på så sätt undvika otydligheter och förvirring. Det är de främsta verktygen för att skapa så bra arbetsplatser som möjligt. Tolkningarna blir juridiskt försvagade när begreppen är olika eller inbjuder till olika tolkningar. Detta riskerar att underminera skyddsombudens och fackets roll gentemot arbetsgivaren.
Lägger vi ihop dessa delar finns det anledning att ifrågasätta om inte Arbetsmiljöverket har missförstått den svenska modellen. Det är arbetsmarknadens parter som tillsammans utformar svenskt arbetsliv, oavsett om det gäller på central- eller lokal nivå. Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att skapa en god arbetsmiljö och arbeta förebyggande, men det är i samverkan med fack och skyddsombud som analysen för arbetsplatsens behov ska göras. Det är inte förhandlingsbart. Skyddsombuden är inte där för att vara en sorts vakthund. Skyddsombuden är en del av det självklara aktiva arbetsmiljöarbetet, men som riskeras att tappas bort i det nuvarande förslaget. Detta skulle få konkreta negativa följder får våra arbetsplatser och våra medlemmar.
En annat exempel på att det nya förslaget snedvrider regelverket är att fokus läggs på den fysiska arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön är en lika viktig del av arbetsmiljön, inte minst för Fackförbundet STs medlemmar. Den psykosociala arbetsmiljön är oftare svårare att definiera än den fysiska och det gör det ännu viktigare att regelverket är tydligt. Det är frågor som vi behöver ta i beaktning nu under rådande omständigheter när många arbetar hemifrån.
2020 har lärt oss att en snabb omställning kan bli nödvändig, ibland på den enskilda arbetsplatsen och ibland i hela samhället. Det sätter fingret på att starka skyddsombud och ett aktivt arbetsmiljöarbete är viktigt för våra arbetsplatser. Men för det behöver vi ha ett tydligt regelverk som inte försvårar arbetsmiljöarbetet, där skyddsombud, fack och arbetsgivare – alla har en viktig roll att spela.
Arbetet på Arbetsmiljöverket har pågått länge, men som OFR, skriver i sitt remissvar: ”Arbetsmiljöverkets förslag är både överarbetat och samtidigt ofärdigt”. Något som måste ses som ett konststycke i sig att lyckas med.
Vi kräver ett fungerade regelverk som fungerar i praktiskt arbetsmiljöarbete ute på våra arbetsplatser för både våra skyddsombud och fackliga representanter, inte bara för arbetsgivaren. Det ska gå hand i hand med det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljölagen.
Detta är några av de synpunkter som Fackförbundet ST har lyft i remissvaren via både OFR och TCO till Arbetsmiljöverket. Nu måste det göras om och göras rätt. Det är för viktiga frågor för att slarvas bort i förenklingens tidevarv, där allt ska förkortas, förenklas och max 140 tecken är rimligt.
Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST