Utvecklingen kring lönetransparensdirektivet
Publicerad: 2026-06-08
NyhetRegeringen har meddelat att de för närvarande inte kommer att införa det så kallade lönetransparensdirektivet i svensk lagstiftning. Men i offentlig sektor kan delar av direktivet ändå få betydelse från den 8 juni, noterar Fackförbundet ST.
Syftet med lönetransparensdirektivet är att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män och att stärka principen om lika lön för lika arbete. Arbetssökande och anställda ska få större insyn i hur löner sätts och information om löneskillnader mellan kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete hos arbetsgivaren.
Inom staten har anställda, enligt offentlighetsprincipen, redan rätt att ta del av den lönekartläggning som innehåller analys av löneskillnaderna mellan kvinnor och män i jämförbara arbeten. Man har normalt även rätt att få ut uppgifter om individuella löner.
Direktivet skulle egentligen ha införts i medlemsstaterna senast den 7 juni, men regeringen har meddelat att man vill försöka omförhandla direktivet på EU-nivå och att de för närvarande inte kommer gå fram med ett lagförslag. Detta har skapat en viss osäkerhet på arbetsmarknaden om hur man ska hantera detta.
Om ett direktiv inte införs i nationell lagstiftning i tid kan nämligen vissa regler i direktivet ändå börja gälla. Regler som utgör individuella rättigheter och är tillräckligt tydliga och precisa kan anses ha direkt effekt. Det är EU-domstolen i Luxemburg som har sista ordet om vilka regler i ett direktiv som får direkt effekt.
– Regler från lönetransparensdirektivet som kan ha direkt effekt är till exempel förbudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande om tidigare lön och deras skyldighet att informera dem om ingångslön eller löneintervall för det sökta jobbet, förklarar Fackförbundet STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar.
Nu har Arbetsgivarverket också meddelat att de kommer rådge statliga arbetsgivare att följa direktivet i de delar där det kan ha direkt effekt.
“Det är ett välkommet besked och vi utgår från att statliga arbetsgivare tänker följa Arbetsgivarverkets rådgivning”
I EU‑rätten betraktas offentliga arbetsgivare som en förlängning av staten, vilket gör att direkt effekt i första hand gäller dem.
– Regeringens agerande i denna fråga har skapat ett onödigt ovisst läge, och vi förväntar oss ett genomförande snarast, säger Åsa Erba Stenhammar.
Delar i lönetransparensdirektivet som kan få direkt
Vid rekrytering
- För att säkerställa en informerad och öppen löneförhandling ska arbetsgivaren lämna information om ingångslön eller ett löneintervall för tjänsten innan löneförhandling påbörjas, exempelvis redan i platsannonsen.
- Arbetsgivaren får inte fråga arbetssökande om lönehistorik från deras nuvarande eller tidigare anställningar.
Under anställningen
- En anställd kan begära ut information om den egna lönenivån och genomsnittlig lön för lika och likvärdiga arbeten, uppdelat på kön.
- Anställda ska kunna ta del av kriterier för lönesättning och löneutveckling.
- Arbetsgivaren får inte hindra en anställd att informera andra om sin lön.