”Det kändes så osakligt och fel att det var svårt att ta in”. Så löd en av många starka reaktioner från Fackförbundet STs medlemmar, när de nåddes av beskedet om det nya lönedirektivet på Regeringskansliet; den som jobbar med att genomföra punkterna i Tidöavtalet ska ges högre lönepåslag.

Tidigare under hösten hade facket och arbetsgivaren enats om kriterierna inför lönerevisionen, och ingenstans i den överenskommelsen syntes en formulering om Tidöavtalet. Karina Åbom-Engberg är ordförande för ST inom Regeringskansliet och satt med när direktiven inför lönerevisionen fastslogs. 

–Allt var färdigförhandlat och klart. Då kom det här tillägget plötsligt in från sidan. Vi blev helt ställda, säger hon. 

Även centralt inom förbundet var reaktionerna starka.  

– Vi blev väldigt överraskade, vi har inte varit med om detta tidigare. Det ska inte vara någon politisk inblandning i lönebildningsprocessen. Vi förstår inte riktigt hur vi ska tolka det här, konstaterade STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar i en intervju med tidningen Dagens Nyheter.

”Betyder mitt arbete ingenting?”

Bland Fackförbundet STs medlemmar på Regeringskansliet finns många olika yrkesgrupper. Många är opolitiska, vilket innebär att de assisterar regeringens arbete oavsett politisk färg på styret. 

Enligt Karina Åbom-Engberg upplevdes därför det nya lönedirektivet som ett slag i ansiktet på de som utför sitt jobb på exakt det sätt som de förväntas göra:

–Det finns en stor medlemsgrupp som dagligen sliter för att underlätta regeringens arbete, men som inte jobbar just med punkterna i Tidöavtalet. De handlägger andra ärenden som finns på regeringens bord, håller lokalerna rena och ser till att administrationen sköts både effektivt och regelrätt. Att det är ordning och reda för att politiken ska gå att utföra så smidigt som möjligt. Vissa är till och med ansvariga för att direkt passa upp på statministern, genom att till exempel se till att hans hem håller den standard som förväntas, säger hon och fortsätter:

– De gör med andra ord allt de kan för att uppfylla kraven i lönekriterierna. Men det här gjorde att de frågade både oss och sig själva: "betyder mitt arbete ingenting?". Det var hjärtskärande, ärligt talat. 

Lokala facket agerade snabbt

Efter att den initiala förvåningen lagt sig, slog beslutsamheten till. Karina Åbom-Engberg och hennes kollegor i den fackliga styrelsen kontaktade snabbt arbetsgivaren och ifrågasatte vad som hänt.  

–Till en början möttes vi av total tystnad, så då slog vi på stora trumman. 

Styrelsen kallade till medlemsmöte och uppmanade alla medlemmar att protestera och meddela facket om Tidöavtalet kom upp i lönesamtalen. Oavsett om det handlade om att lönen höjdes eller om den inte gjorde det.  

–Det blev tydligt att många medlemmar var mycket oroade och ledsna. Så det kändes bra att kunna ge dem konkreta råd och samtidigt visa att vi har deras rygg. 

Arbetsgivaren pudlade 

Arbetsgivaren satte sig till slut ner med de fackliga representanterna på Regeringskansliet. Först med representanter från både ST och SACO, men sedan tog ST det vidare för samtal om specifikt våra medlemmar. 

–Vi var väldigt tydliga i våra samtal och sa att vi inte kommer tveka en sekund att ta det vidare om våra medlemmar blir drabbade. Efter det har dialogen med arbetsgivaren varit bra, menar Karina.  

– De erkände att de agerat fort och fel och bad om ursäkt. Flera av HR-cheferna på de olika departementen meddelade också att de inte skulle följa direktivet.  

Inga medlemmar har sedan dess rapporterat om hänvisningar till Tidöavtalet i sina lönesamtal. Det verkar med andra ord som att arbetsgivaren inte stannade vid en ursäkt utan höll vad de lovade facket. Karina är mycket nöjd med det utfallet. 

– Jag är väldigt stolt över att vi lyckades. Att vi tog tag i det direkt och stod på oss genom hela processen. Och även om mycket av arbetet skedde lokalt har vi haft stort stöd av förbundet centralt. Det betyder mycket att veta att vi har vårt förbund i ryggen, säger hon.  

Statsministern ställs till svars 

Men även om arbetsgivaren pudlade och Tidölönerna stoppades, kvarstår frågan om var det nya direktivet egentligen kom ifrån. 

– Det är som att ingen riktigt törs säga något, menar Karina. 

Därför gläder det henne att det blir en offentlig granskning av vad som egentligen låg bakom direktivet. 

Granskningen sker efter att oppositionen (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet) anmält statsminister Ulf Kristersson till Konstitutionsutskottet. Kristersson utfrågas den 26 april men redan idag, den 4 april, inleds granskningen. Först ut att utfrågas är förvaltningschefen Henrik Holmer. 

Även Åsa Erba-Stenhammar är glad att frågan reds ut ordentligt: 

–Att politisera de opolitiska tjänstemännens löner är ett allvarligt hot mot den demokratiska statsförvaltningen. Det här direktivet skulle därför kunna vara ett brott mot regelverket - något som vi på ST var tidiga med att påpeka, konstaterar hon. 

”Det kändes så osakligt och fel att det var svårt att ta in”. Så löd en av många starka reaktioner från Fackförbundet STs medlemmar, när de nåddes av beskedet om det nya lönedirektivet på Regeringskansliet; den som jobbar med att genomföra punkterna i Tidöavtalet ska ges högre lönepåslag.

Tidigare under hösten hade facket och arbetsgivaren enats om kriterierna inför lönerevisionen, och ingenstans i den överenskommelsen syntes en formulering om Tidöavtalet. Karina Åbom-Engberg är ordförande för ST inom Regeringskansliet och satt med när direktiven inför lönerevisionen fastslogs. 

–Allt var färdigförhandlat och klart. Då kom det här tillägget plötsligt in från sidan. Vi blev helt ställda, säger hon. 

Även centralt inom förbundet var reaktionerna starka.  

– Vi blev väldigt överraskade, vi har inte varit med om detta tidigare. Det ska inte vara någon politisk inblandning i lönebildningsprocessen. Vi förstår inte riktigt hur vi ska tolka det här, konstaterade STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar i en intervju med tidningen Dagens Nyheter.

”Betyder mitt arbete ingenting?”

Bland Fackförbundet STs medlemmar på Regeringskansliet finns många olika yrkesgrupper. Många är opolitiska, vilket innebär att de assisterar regeringens arbete oavsett politisk färg på styret. 

Enligt Karina Åbom-Engberg upplevdes därför det nya lönedirektivet som ett slag i ansiktet på de som utför sitt jobb på exakt det sätt som de förväntas göra:

–Det finns en stor medlemsgrupp som dagligen sliter för att underlätta regeringens arbete, men som inte jobbar just med punkterna i Tidöavtalet. De handlägger andra ärenden som finns på regeringens bord, håller lokalerna rena och ser till att administrationen sköts både effektivt och regelrätt. Att det är ordning och reda för att politiken ska gå att utföra så smidigt som möjligt. Vissa är till och med ansvariga för att direkt passa upp på statministern, genom att till exempel se till att hans hem håller den standard som förväntas, säger hon och fortsätter:

– De gör med andra ord allt de kan för att uppfylla kraven i lönekriterierna. Men det här gjorde att de frågade både oss och sig själva: "betyder mitt arbete ingenting?". Det var hjärtskärande, ärligt talat. 

Lokala facket agerade snabbt

Efter att den initiala förvåningen lagt sig, slog beslutsamheten till. Karina Åbom-Engberg och hennes kollegor i den fackliga styrelsen kontaktade snabbt arbetsgivaren och ifrågasatte vad som hänt.  

–Till en början möttes vi av total tystnad, så då slog vi på stora trumman. 

Styrelsen kallade till medlemsmöte och uppmanade alla medlemmar att protestera och meddela facket om Tidöavtalet kom upp i lönesamtalen. Oavsett om det handlade om att lönen höjdes eller om den inte gjorde det.  

–Det blev tydligt att många medlemmar var mycket oroade och ledsna. Så det kändes bra att kunna ge dem konkreta råd och samtidigt visa att vi har deras rygg. 

Arbetsgivaren pudlade 

Arbetsgivaren satte sig till slut ner med de fackliga representanterna på Regeringskansliet. Först med representanter från både ST och SACO, men sedan tog ST det vidare för samtal om specifikt våra medlemmar. 

–Vi var väldigt tydliga i våra samtal och sa att vi inte kommer tveka en sekund att ta det vidare om våra medlemmar blir drabbade. Efter det har dialogen med arbetsgivaren varit bra, menar Karina.  

– De erkände att de agerat fort och fel och bad om ursäkt. Flera av HR-cheferna på de olika departementen meddelade också att de inte skulle följa direktivet.  

Inga medlemmar har sedan dess rapporterat om hänvisningar till Tidöavtalet i sina lönesamtal. Det verkar med andra ord som att arbetsgivaren inte stannade vid en ursäkt utan höll vad de lovade facket. Karina är mycket nöjd med det utfallet. 

– Jag är väldigt stolt över att vi lyckades. Att vi tog tag i det direkt och stod på oss genom hela processen. Och även om mycket av arbetet skedde lokalt har vi haft stort stöd av förbundet centralt. Det betyder mycket att veta att vi har vårt förbund i ryggen, säger hon.  

Statsministern ställs till svars 

Men även om arbetsgivaren pudlade och Tidölönerna stoppades, kvarstår frågan om var det nya direktivet egentligen kom ifrån. 

– Det är som att ingen riktigt törs säga något, menar Karina. 

Därför gläder det henne att det blir en offentlig granskning av vad som egentligen låg bakom direktivet. 

Granskningen sker efter att oppositionen (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet) anmält statsminister Ulf Kristersson till Konstitutionsutskottet. Kristersson utfrågas den 26 april men redan idag, den 4 april, inleds granskningen. Först ut att utfrågas är förvaltningschefen Henrik Holmer. 

Även Åsa Erba-Stenhammar är glad att frågan reds ut ordentligt: 

–Att politisera de opolitiska tjänstemännens löner är ett allvarligt hot mot den demokratiska statsförvaltningen. Det här direktivet skulle därför kunna vara ett brott mot regelverket - något som vi på ST var tidiga med att påpeka, konstaterar hon.