Publicerad: 2024-11-22
NyhetGrov kriminalitet bland barn och unga kryper ned i åldrarna på ett mycket oroväckande sätt. Det kräver omfattande insatser från samhället för att vända utvecklingen, men tyvärr har regeringen ett för ensidigt fokus på hårdare straff och hårdare tag. Fackförbundet ST anser att det är oroväckande, särskilt eftersom åtgärderna inte har stöd i vare sig erfarenhet från arbete med unga eller forskning. Det skriver vi i ett remissvar till regeringen.
Fackförbundet ST anser att regeringen behöver fokusera mer på att ta itu med grundorsakerna till rekryteringen av barn till kriminella gäng, så som fattigdom och segregation. Staten bör ha ett övergripande ansvar för det förebyggande arbetet, det skulle skapa mer enhetliga och effektiva insatser i hela landet. Satsningar behövs inom skola och vård för att stödja barn med särskilda behov.
Fackförbundet ST har i dag skickat ett remissvar till Justitiedepartementet om utredningen ”Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga”. Ungdomsreduktionen innebär att ungdomar idag får mildare straff för att de är just unga. Vi är kritiska till utredningens förslag att avskaffa reduktionen för åldersgruppen 18-20 år och att minska den för barn i åldern 15-17 år. Hjärnan är inte fullt utvecklad hos unga personer, även om de är myndiga, och de bör därför inte dömas på samma sätt. Dessutom är ungas brottslighet enligt Brottsförebyggande rådet ofta episodisk, dvs. att de flesta unga som begår brott vanligtvis gör det under en kortare period för att sedan leva ett normalt liv. Då kan ökad repression göra mer skada än nytta i en ung persons liv.
I Sverige har vi länge behandlat omyndiga lagöverträdare annorlunda, eftersom barn inte är fullt mogna och dessutom är särskilt sårbara för de negativa effekterna av bestraffning. Utredningen kan inte visa på varför den förutsättningen har ändrats, tvärtom konstaterar utredaren att ökad repression inte kommer att minska brottsligheten och dessutom riskerar att försämra barnens möjligheter att återanpassas i samhället.
ST har ingen invändning mot förslaget om den nya påföljden utvidgad ungdomsövervakning. Det skulle kunna hindra att unga hamnar i fängelse, men det är avgörande att övervakningen kompletteras med andra insatser som fokuserar på behandling, rehabilitering och stöd i skolan.
Vi anser att utredningen inte haft möjlighet att nå någon annan slutsats än att minska och avskaffa ungdomsreduktionen, eftersom regeringens direktiv till utredningen utformades så de inte tillåter en djupgående analys av förslagen. Det saknas därmed en genomgång av för- och nackdelar med att införa dessa ändringar, samt en bedömning av vilken faktisk effekt förslaget förväntas ge på lång sikt. ST anser att om direktiven inte hade varit lika styrande i vad utredningen ska föreslå hade både regeringen och riksdagen fått bättre förutsättningar att fatta välgrundade beslut.
Publicerad: 2024-11-22
NyhetGrov kriminalitet bland barn och unga kryper ned i åldrarna på ett mycket oroväckande sätt. Det kräver omfattande insatser från samhället för att vända utvecklingen, men tyvärr har regeringen ett för ensidigt fokus på hårdare straff och hårdare tag. Fackförbundet ST anser att det är oroväckande, särskilt eftersom åtgärderna inte har stöd i vare sig erfarenhet från arbete med unga eller forskning. Det skriver vi i ett remissvar till regeringen.
Fackförbundet ST anser att regeringen behöver fokusera mer på att ta itu med grundorsakerna till rekryteringen av barn till kriminella gäng, så som fattigdom och segregation. Staten bör ha ett övergripande ansvar för det förebyggande arbetet, det skulle skapa mer enhetliga och effektiva insatser i hela landet. Satsningar behövs inom skola och vård för att stödja barn med särskilda behov.
Fackförbundet ST har i dag skickat ett remissvar till Justitiedepartementet om utredningen ”Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga”. Ungdomsreduktionen innebär att ungdomar idag får mildare straff för att de är just unga. Vi är kritiska till utredningens förslag att avskaffa reduktionen för åldersgruppen 18-20 år och att minska den för barn i åldern 15-17 år. Hjärnan är inte fullt utvecklad hos unga personer, även om de är myndiga, och de bör därför inte dömas på samma sätt. Dessutom är ungas brottslighet enligt Brottsförebyggande rådet ofta episodisk, dvs. att de flesta unga som begår brott vanligtvis gör det under en kortare period för att sedan leva ett normalt liv. Då kan ökad repression göra mer skada än nytta i en ung persons liv.
I Sverige har vi länge behandlat omyndiga lagöverträdare annorlunda, eftersom barn inte är fullt mogna och dessutom är särskilt sårbara för de negativa effekterna av bestraffning. Utredningen kan inte visa på varför den förutsättningen har ändrats, tvärtom konstaterar utredaren att ökad repression inte kommer att minska brottsligheten och dessutom riskerar att försämra barnens möjligheter att återanpassas i samhället.
ST har ingen invändning mot förslaget om den nya påföljden utvidgad ungdomsövervakning. Det skulle kunna hindra att unga hamnar i fängelse, men det är avgörande att övervakningen kompletteras med andra insatser som fokuserar på behandling, rehabilitering och stöd i skolan.
Vi anser att utredningen inte haft möjlighet att nå någon annan slutsats än att minska och avskaffa ungdomsreduktionen, eftersom regeringens direktiv till utredningen utformades så de inte tillåter en djupgående analys av förslagen. Det saknas därmed en genomgång av för- och nackdelar med att införa dessa ändringar, samt en bedömning av vilken faktisk effekt förslaget förväntas ge på lång sikt. ST anser att om direktiven inte hade varit lika styrande i vad utredningen ska föreslå hade både regeringen och riksdagen fått bättre förutsättningar att fatta välgrundade beslut.