Tolkavgift och förbud mot barntolkning
Publicerad: 2026-09-08
I ett remissyttrande avstyrker Fackförbundet ST förslaget om att införa en tolkavgift och ifrågasätter förslagets utgångspunkt.
Remissyttrandet i korthet
Övergripande inställning
Fackförbundet ST avstyrker förslaget om att införa en tolkavgift. Vi ifrågasätter kopplingen mellan tillgång till tolk och integrationspolitiska mål, samt om avgiften faktiskt leder till ökad språkinlärning eller bättre integration.
Tolkning är en viktig förutsättning för rättssäkra och effektiva myndighetskontakter. Den säkerställer att både den enskilde och den anställde får den information som behövs för korrekt handläggning. En tolkavgift riskerar att skapa en konflikt mellan myndighetens behov av fungerande kommunikation och den enskildes ekonomiska intresse av att avstå från tolk.
Tolkavgiften förändrar förutsättningarna för myndighetsmötet
Tolkavgiften innebär att bedömningen av behovet av tolk får en ekonomisk konsekvens för den enskilde. Det riskerar att göra bedömningarna svårare att förklara och acceptera.
Utredningen konstaterar själv att detta kan leda till konflikter, försämrade relationer och ökad risk för hot och våld. ST menar att de anställdas situation och arbetsmiljö fått för liten vikt i förslaget.
Förslaget riskerar att öka administrationen
ST menar att utredningen underskattar hur myndighetskontakter fungerar i praktiken. Det kan vara svårt att avgöra vilket ärende en tolkinsats ska kopplas till, samtidigt som varje användning av tolk kräver bedömning av avgiftsfrågan.
Eftersom utredningen inte uppskattar hur många ärenden som berörs är det svårt att bedöma den administrativa belastningen. Erfarenheter från Danmark visar dessutom att administrationen kan bli mer omfattande än väntat.
Ökad anhörigtolkning kan försvåra de anställdas arbete
ST ser en risk för ökad användning av anhöriga som tolkar. Erfarenheter från Danmark och Nederländerna visar att användningen av professionella tolkar minskat när kostnader överförts till individen.
Anhörigtolkning ökar risken för missförstånd och kan påverka rättssäkerheten. Särskilt problematiskt är detta i ärenden som rör våld i nära relationer, hedersrelaterat våld eller annan utsatthet. Risken att sådana situationer inte upptäcks är i sig ett starkt skäl att avstå från förslaget.
Tolkavgiften riskerar att försvåra etablering och integration
ST ser en motsättning mellan syftet med avgiften och dess möjliga konsekvenser. Fungerande kontakter med myndigheter är en viktig del av etablering och integration.
Utredningen konstaterar att vissa kan avstå från myndighetskontakter på grund av avgiften. ST menar att detta riskerar att försvåra för människor att ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter, och därmed motverka de integrationspolitiska mål som avgiften sägs främja.
Förslaget innebär också integritetsrisker eftersom uppgifter om namn och språkkunskaper indirekt kan avslöja etniskt ursprung. ST ifrågasätter om detta är proportionerligt när nyttan av avgiften är osäker.
Förbud mot att använda barn som tolk
ST delar utredningens bedömning att barn inte ska användas som tolkar och stödjer därför ett förbud.
Ett sådant förbud bör dock kombineras med åtgärder som stärker tillgången till professionella tolkar. Om en tolkavgift införs samtidigt finns en risk att barn ersätts av andra anhöriga, vilket innebär att problem med kvalitet, integritet och rättssäkerhet kvarstår.