Det blir allt svårare att göra etiska och hållbara val i fruktdisken. Under 2026 har flera stora svenska dagligvaruaktörer slutat sälja Fairtrade-märkta bananer, trots att efterfrågan finns. Priskonkurrens på marknaden anges som orsak. Men de som betalar det högsta priset är inte konsumenterna, utan odlarna. I en tid präglad av globala kriser och växande ojämlikhet är det helt nödvändigt att dagligvaruhandeln står upp för mänskliga rättigheter genom hela värdekedjan.

Bananer är en av de varor där riskerna är som störst för kränkningar av mänskliga rättigheter och allvarlig miljöpåverkan. Anställda på bananplantager tjänar ofta långt under nivån för en levnadslön, trots långa arbetsdagar där de kan tvingas hantera skadliga bekämpningsmedel utan tillräcklig skyddsutrustning. Rapporter vittnar dessutom om systematiska kränkningar av organisationsfriheten. För småskaliga bananodlare räcker inkomsterna ofta inte till grundläggande rättigheter som skolgång för barnen eller möjligheten att investera i mer klimatanpassad och hållbar produktion.

Att Fairtrade-bananer nu saknas i allt fler fruktdiskar beror inte på brist på bananer odlade med krav på schysta arbetsvillkor och miljöhänsyn. Tvärtom är tillgången god. Den främsta förklaringen är i stället ökad priskonkurrens mellan kedjorna. För konsumenten kan det handla om ett par kronor mindre per kilo, men för odlarna innebär det försämrade möjligheter att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Det riskerar också att bromsa de förbättringar som nåtts i några av världens mest utsatta odlingsländer.

Fairtrade är världens mest kända etiska märkning, med starka miljökrav och respekt för mänskliga rättigheter, som granskas av ett oberoende kontrollorgan. Fairtrade är den enda certifiering som tillsammans med odlarna arbetar för att långsiktigt hantera risker och utmaningar. Utöver ett minimipris, med tillägg för ekologisk odling, får odlarna även en Fairtrade-premie, som de gemensamt beslutar om. Den kan investeras i allt från skolor, sjukvård till klimatanpassad odling eller effektivisering av bevattningssystem. 2025 genererade Fairtrade-bananer köpta av konsumenter i Sverige en premie på 6,9 miljoner kronor till odlarna.

Sju av tio är beredda att betala några kronor extra för rättvist handlade produkter, enligt en kännedomsmätning från Verian 2025. Ny forskning från Högskolan Kristianstad visar dessutom att konsumenter gör hållbara val när de har möjlighet. Och konsumenter väljer Fairtrade när det finns i butikshyllan. Ett tydligt exempel är Fairtrade-märkt kakao, som utgjorde 46 procent av all kakaoförsäljning i dagligvaruhandeln under 2025.

Frågan om mänskliga rättigheter är en global angelägenhet och angår oss alla. I debatten är den gröna omställningen ett återkommande tema, men i diskussionen missas ofta att en stor del av vårt globala klimatavtryck kommer från konsumtionen av varor som inte kan odlas i Sverige. Vill vi på allvar bidra till en rättvis klimatomställning är Fairtrade ett konkret verktyg som handeln kan använda sig av. Dagligvaruhandeln har därför inte bara ett ansvar, utan även ett gyllene tillfälle att spegla konsumenternas vilja i det utbud de erbjuder. 

Att ta tillbaka Fairtrade-märkta bananer i sortimentet är ett beslut som gör verklig skillnad, för odlarnas villkor, för mänskliga rättigheter och för trovärdigheten i handelns egna hållbarhetslöften.

Av Ulrika Urey

generalsekreterare Fairtrade Sverige

Erik Lysén

chef för Act Svenska kyrkan

Clara Olsson

förbundsordförande, Svenska kyrkans unga

Johan Lindholm

ordförande LO

Veronica Magnusson

förbundsordförande Vision

Britta Lejon

förbundsordförande Fackförbundet ST

Linda Palmetzhofer

förbundsordförande Handels

Gabriella Lavecchia

förbundsordförande Seko

Heike Erkers

förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Kim Söderström

förbundsordförande Byggnads

Nicklas Nilsson

förbundsordförande Fastighetsanställdas förbund

Maria Flock Åhlander

vd Ekobanken

Jonatan Andersson

ordförande Fair trade återförsäljarna

Sophia Godau

förbundsordförande Vårdförbundet

Det blir allt svårare att göra etiska och hållbara val i fruktdisken. Under 2026 har flera stora svenska dagligvaruaktörer slutat sälja Fairtrade-märkta bananer, trots att efterfrågan finns. Priskonkurrens på marknaden anges som orsak. Men de som betalar det högsta priset är inte konsumenterna, utan odlarna. I en tid präglad av globala kriser och växande ojämlikhet är det helt nödvändigt att dagligvaruhandeln står upp för mänskliga rättigheter genom hela värdekedjan.

Bananer är en av de varor där riskerna är som störst för kränkningar av mänskliga rättigheter och allvarlig miljöpåverkan. Anställda på bananplantager tjänar ofta långt under nivån för en levnadslön, trots långa arbetsdagar där de kan tvingas hantera skadliga bekämpningsmedel utan tillräcklig skyddsutrustning. Rapporter vittnar dessutom om systematiska kränkningar av organisationsfriheten. För småskaliga bananodlare räcker inkomsterna ofta inte till grundläggande rättigheter som skolgång för barnen eller möjligheten att investera i mer klimatanpassad och hållbar produktion.

Att Fairtrade-bananer nu saknas i allt fler fruktdiskar beror inte på brist på bananer odlade med krav på schysta arbetsvillkor och miljöhänsyn. Tvärtom är tillgången god. Den främsta förklaringen är i stället ökad priskonkurrens mellan kedjorna. För konsumenten kan det handla om ett par kronor mindre per kilo, men för odlarna innebär det försämrade möjligheter att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Det riskerar också att bromsa de förbättringar som nåtts i några av världens mest utsatta odlingsländer.

Fairtrade är världens mest kända etiska märkning, med starka miljökrav och respekt för mänskliga rättigheter, som granskas av ett oberoende kontrollorgan. Fairtrade är den enda certifiering som tillsammans med odlarna arbetar för att långsiktigt hantera risker och utmaningar. Utöver ett minimipris, med tillägg för ekologisk odling, får odlarna även en Fairtrade-premie, som de gemensamt beslutar om. Den kan investeras i allt från skolor, sjukvård till klimatanpassad odling eller effektivisering av bevattningssystem. 2025 genererade Fairtrade-bananer köpta av konsumenter i Sverige en premie på 6,9 miljoner kronor till odlarna.

Sju av tio är beredda att betala några kronor extra för rättvist handlade produkter, enligt en kännedomsmätning från Verian 2025. Ny forskning från Högskolan Kristianstad visar dessutom att konsumenter gör hållbara val när de har möjlighet. Och konsumenter väljer Fairtrade när det finns i butikshyllan. Ett tydligt exempel är Fairtrade-märkt kakao, som utgjorde 46 procent av all kakaoförsäljning i dagligvaruhandeln under 2025.

Frågan om mänskliga rättigheter är en global angelägenhet och angår oss alla. I debatten är den gröna omställningen ett återkommande tema, men i diskussionen missas ofta att en stor del av vårt globala klimatavtryck kommer från konsumtionen av varor som inte kan odlas i Sverige. Vill vi på allvar bidra till en rättvis klimatomställning är Fairtrade ett konkret verktyg som handeln kan använda sig av. Dagligvaruhandeln har därför inte bara ett ansvar, utan även ett gyllene tillfälle att spegla konsumenternas vilja i det utbud de erbjuder. 

Att ta tillbaka Fairtrade-märkta bananer i sortimentet är ett beslut som gör verklig skillnad, för odlarnas villkor, för mänskliga rättigheter och för trovärdigheten i handelns egna hållbarhetslöften.

Av Ulrika Urey

generalsekreterare Fairtrade Sverige

Erik Lysén

chef för Act Svenska kyrkan

Clara Olsson

förbundsordförande, Svenska kyrkans unga

Johan Lindholm

ordförande LO

Veronica Magnusson

förbundsordförande Vision

Britta Lejon

förbundsordförande Fackförbundet ST

Linda Palmetzhofer

förbundsordförande Handels

Gabriella Lavecchia

förbundsordförande Seko

Heike Erkers

förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Kim Söderström

förbundsordförande Byggnads

Nicklas Nilsson

förbundsordförande Fastighetsanställdas förbund

Maria Flock Åhlander

vd Ekobanken

Jonatan Andersson

ordförande Fair trade återförsäljarna

Sophia Godau

förbundsordförande Vårdförbundet