Bakom tryggheten på jobbet - kollektivavtalet!
Publicerad: 2026-02-27
Hur blev Sverige ett land där trygghet på jobbet är en självklarhet? Svaret ligger i en lång och ofta tuff kamp mellan arbetstagare och arbetsgivare. Genom kollektivavtal har fack och arbetsgivare gemensamt format villkor som lett till både stabilitet, trygg arbetsmiljö och stark löneutveckling.
Resan har inte varit enkel och arbetet är långt ifrån över. Kampen för kollektivavtalet med stark löneutveckling och bättre arbetsvillkor pågår varje dag.
Facket måste fortfarande vara starkt för att försvara tidigare framgångar!
Det här har kollektivavtalet åstadkommit för våra medlemmar genom åren
- Trygga anställningsvillkor – tydliga regler för lön, arbetstid, övertid, ledighet och ersättningar.
- Förutsägbara löner – avtalade löneökningar som ger stabil löneutveckling utan att varje individ måste förhandla själv.
- Starkare skydd vid konflikter och uppsägningar – regler som minskar godtycke och ger rättigheter vid omställning, sjukdom eller arbetsbrist.
- Bättre arbetsmiljö – krav på säkerhet, arbetsmiljöarbete och inflytande över arbetsvillkor.
- Tjänstepension som standard – pension utöver den allmänna, som förhandlats fram av facken.
- Inflytande på arbetsplatsen – genomförande av medbestämmande, samverkan och fackligt insyn.
- Rättvisa och likabehandling – kollektivt framförhandlade villkor minskar risken för diskriminering och oskäliga individuella avtal.
- Skydd av den svenska modellen – starka avtal har hållit politisk detaljstyrning borta och låtit arbetsmarknadens parter lösa frågor tillsammans
Historiska händelser och fackliga framgångar
1898
De svenska facken växer i och med att industrialiseringen tar fart. LO bildas som en sammanslutning av flera fackförbund.
1902
Svenska arbetsgivarföreningen SAF bildas som en motvikt till LO
1904
Vid den här tiden saknar de flesta statsanställda fast jobb eller rätt till lön. Fackförbundet ST bildas. Målet är att stoppa de osäkra anställningarna.
1909
Storstrejk utbryter vilket blir LO:s och SAF:s första stora kraftmätning. De följande decennierna präglas den svenska arbetsmarknaden av strejker och lockouter. Konfliktnivån är en av de högsta i hela Europa.
1938
Här läggs grunden för den svenska arbetsmarknadsmodellen. LO och SAF sluter Saltsjöbadsavtalet som sätter spelreglerna för förhandlingar och konflikter.
Värt att notera är att offentliganställda tjänstemän ännu inte omfattas av Saltsjöbadsavtalet, deras arbetsvillkor bestäms genom politiska beslut. Rätten till kollektivavtal blir en av Fackförbundet STs viktigaste frågor.
1966
Äntligen får offentliganställda samma rätt att driva konflikter och sluta kollektivavtal som resten av arbetsmarknaden.
1969
Tjänstepensionen har funnits tidigare, men nu hamnar den för första gången i ett kollektivavtal. Det är en självklarhet i dag.
1975
Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, antas. Här tydliggörs kollektivavtalets roll och parternas rättigheter och skyldigheter.
1980
Stora delar av Sverige står still på grund av en storkonflikt om löne- och jämställdhetsfrågor. Fackförbundet ST genomför sin första strejk.
1990
Trygghetsavtalet för statligt anställda börjar gälla. Genom det här kollektivavtalet kan medlemmar som förlorar sin statliga anställning få både ekonomiskt och praktiskt stöd. Numera kallas det för omställningsavtalet.
1995
Den amerikanska butikskedjan Toys R Us etablerar sig i Sverige, men vägrar skriva på kollektivavtal – vilket hotar den svenska modellen. Handelsanställdas förbund tar ut sina medlemmar i butikerna i strejk och många andra fack utlyser sympatiåtgärder. Efter tre månader väljer Toys R Us att teckna kollektivavtal.
1997
För att värna landets viktiga exportsektor enas fack och arbetsgivare om att löneökningarna i industrin förhandlas först – och att de sedan blir ett riktmärke för hela arbetsmarknaden. Det här ”märket” används än i dag.
2022
Överenskommelserna från Saltsjöbadsavtalet kompletteras med ett nytt huvudavtal mellan fack och arbetsgivare. Enkelt uttryckt innebär det en kompromiss med en viss försvagning av anställningsskyddet i utbyte mot förstärkt stöd för utbildning och omställning under arbetslivet.
2023
IF Metall inleder en strejk mot Tesla, för att få det amerikanska företaget att teckna kollektivavtal. Fackförbundet ST inför sympatiåtgärder. Den svenska arbetsmarknadsmodellen måste försvaras även ”i modern tid”.