Bakom tryggheten på jobbet - kollektivavtalet!
Uppdaterad: 2026-03-03
Vad är egentligen grundbulten i din trygghet på jobbet? Svaret stavas kollektivavtalet, där spelreglerna för svensk arbetsmarknad skrivs. Fackförbundet ST, det största facket inom staten, tar dig här med på en resa genom historien bakom din trygghet – från bildandet av de första förbunden till dagens kamp för att försvara den svenska modellen.
Genom kollektivavtal har fack och arbetsgivare gemensamt format villkor som lett till både stabilitet, trygg arbetsmiljö och stark löneutveckling. Resan har inte varit enkel och arbetet är långt ifrån över. Kampen för kollektivavtalet med stark löneutveckling och bättre arbetsvillkor pågår varje dag.
Facket måste fortfarande vara starkt för att försvara tidigare framgångar!
Vad kollektivavtalet åstadkommit för Fackförbundet STs medlemmar genom åren
- Trygga anställningsvillkor – tydliga regler för lön, arbetstid, övertid, ledighet och ersättningar.
- Förutsägbara löner – avtalade löneökningar som ger stabil löneutveckling utan att varje individ måste förhandla själv.
- Starkare skydd vid konflikter och uppsägningar – regler som minskar godtycke och ger rättigheter vid omställning, sjukdom eller arbetsbrist.
- Bättre arbetsmiljö – krav på säkerhet, arbetsmiljöarbete och inflytande över arbetsvillkor.
- Tjänstepension som standard – pension utöver den allmänna, som förhandlats fram av facken.
- Inflytande på arbetsplatsen – genomförande av medbestämmande, samverkan och fackligt insyn.
- Rättvisa och likabehandling – kollektivt framförhandlade villkor minskar risken för diskriminering och oskäliga individuella avtal.
- Skydd av den svenska modellen – starka avtal har hållit politisk detaljstyrning borta och låtit arbetsmarknadens parter lösa frågor tillsammans.
Från konflikt till konsensus: Milstolparna som format din trygghet
1898 – Enad front: LO bildas Industrialiseringen tar fart och de svenska fackförbunden inser att de är starkare tillsammans. LO grundas för att ge arbetstagarna en gemensam röst.
1902 – Motparten kliver fram Som ett direkt svar på fackens organisering bildas Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF). Spelplanen för framtidens förhandlingar börjar ta form.
1904 – Slut på godtycket: Fackförbundet ST föds Vid seklets början saknar de flesta statsanställda fast anställning och rätt till lön. ST bildas med ett tydligt mål: att stoppa de otrygga villkoren i statlig tjänst.
1909 – Storstrejken: Den första stora mätningen Sverige lamslås av en massiv konflikt mellan LO och SAF. De kommande decennierna präglas av rekordmånga strejker och lockouter – Sverige är vid denna tid ett av Europas mest konfliktdrabbade länder.
1938 – Saltsjöbadsavtalet: Den svenska modellen föds Efter år av stridigheter sätter sig parterna vid förhandlingsbordet i Saltsjöbaden. Här läggs grunden för den svenska modellen: att fack och arbetsgivare löser problem själva, utan att politikerna lägger sig i.
Notera: Offentliganställda står fortfarande utanför och styrs av politiska beslut – kampen för deras rätt till kollektivavtal fortsätter.
1966 – Genombrott för offentliganställda Äntligen! Anställda i stat och kommun får samma rätt att strejka och teckna kollektivavtal som de i privat sektor. En historisk seger för den fackliga jämlikheten.
1969 – Tjänstepensionen blir en rättighet Pensionen blir för första gången en del av kollektivavtalet. Det som vi i dag ser som en självklarhet var en gång en hårt förhandlad förmån.
1975 – MBL ger inflytande Lagen om medbestämmande (MBL) antas. Nu stärks kollektivavtalets roll ytterligare och facket får laglig rätt till insyn och inflytande på arbetsplatsen.
1980 – Landet står stilla Sverige drabbas av en enorm storkonflikt om lön och jämställdhet. För första gången i historien går Fackförbundet ST ut i strejk.
1990 – Trygghet vid omställning Statligt anställda får sitt första Trygghetsavtal (nuvarande Omställningsavtalet). Det ger ekonomiskt och praktiskt stöd till den som förlorar jobbet vid arbetsbrist.
1995 – Toys R Us-konflikten När den amerikanska leksaksjätten vägrar teckna kollektivavtal svarar fackförbunden med en massiv blockad. Efter tre månader tvingas företaget ge med sig. Budskapet är tydligt: i Sverige gäller svenska spelregler.
1997 – ”Märket” sätter nivån För att skydda svensk export enas parterna om att industrin förhandlar först. Deras löneökningar blir sedan vägledande (”märket”) för hela arbetsmarknaden – en modell som ger stabilitet än idag.
2022 – Det nya huvudavtalet Saltsjöbadsavtalet moderniseras. En historisk kompromiss där anställningsskyddet ändras i utbyte mot kraftigt förbättrade möjligheter till utbildning och omställning genom hela arbetslivet.
2023 – Kampen fortsätter: Tesla-strejken IF Metall inleder en strejk mot Tesla för att få dem att teckna kollektivavtal. ST går in med sympatiåtgärder. Även i en modern tid måste den svenska modellen försvaras mot företag som vill stå utanför gemenskapen.
