
Publicerad: 2023-11-10
Att anställda inte vågar framföra kritik eller larma om missförhållanden på en arbetsplats är ett stort arbetsmiljöproblem. När vissa ämnen inte går att ta upp kan verksamheter stagnera – anställda fortsätter att göra saker som de alltid har gjorts, vilket kan försämra både effektiviteten och kvaliteten i produktionen. Många far dessutom illa av att känna sig tystade.
Som privat anställd har du ingen rätt att offentligt uttala kritik mot verksamheten, inte ens om kritiken är befogad. För privat anställda går lojaliteten mot arbetsgivaren före de flesta andra rättigheter gällande yttrandefriheten.
Självklart har du rätt att kritisera verksamheten eller arbetsgivaren internt. Kritiken ska då vara korrekt och inte innehålla några kränkningar eller hot. Du ska helst framföra kritiken vid ett tillfälle som är avsett för detta eller till din närmsta chef som då har möjlighet att åtgärda problemet innan kritiken tas upp på högre nivå.
Även om dina rättigheter är något begränsade som anställd på ett bolag så gäller alltid meddelarfrihet – alltså rätten att uttrycka sin uppfattning och lämna uppgifter till media för publicering. Meddelarfriheten är grundlagsskyddad och gäller alla anställda, oavsett om du jobbar statligt eller för ett privat bolag. Alla anställda har även rätt till anonymitetsskydd, som innebär att den journalist som tar emot ett tips inte får avslöja källan om personen vill vara anonym.
Men för anställda på privata företag eller statliga bolag gäller inte efterforskningsförbudet, som gäller för statligt anställda. Arbetsgivaren får alltså försöka ta reda på vem som läckt till media och kan även straffa en person som lämnat ut företagsuppgifter som inte är offentliga.
Den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021, ska skydda alla anställda som väljer att slå larm om missförhållanden. Nu måste alla arbetsgivare med fler än 50 anställda införa interna visselblåsarfunktioner (så kallade interna rapporteringskanaler).
Det ska även finnas möjlighet för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet (så kallade externa rapporteringskanaler). Regeringen har utsett ett trettiotal myndigheter som måste upprätta externa visselblåsarkanaler, till exempel Arbetsmiljöverket, Finansinspektionen och Skatteverket.
Arbetsmiljöverket är utsett till tillsynsmyndighet och ska se till att företagens rapporteringskanaler fungerar.
Idag utför privata aktörer många uppgifter som tidigare utfördes av statliga verksamheter. Men trots att det är medborgarna som betalar för verksamheterna och får ta del av tjänsterna, så omfattas dessa privata aktörer generellt inte av den särskilda yttrandefrihets- och öppenhetslagsstiftningen som gäller inom staten.
För att värna om öppenheten och effektiviteten inom all verksamhet som är på uppdrag av medborgarna arbetar Fackförbundet ST för att lagstiftningen ska omfatta även dig som anställd i privat verksamhet på statligt uppdrag.

Publicerad: 2023-11-10
Att anställda inte vågar framföra kritik eller larma om missförhållanden på en arbetsplats är ett stort arbetsmiljöproblem. När vissa ämnen inte går att ta upp kan verksamheter stagnera – anställda fortsätter att göra saker som de alltid har gjorts, vilket kan försämra både effektiviteten och kvaliteten i produktionen. Många far dessutom illa av att känna sig tystade.
Som privat anställd har du ingen rätt att offentligt uttala kritik mot verksamheten, inte ens om kritiken är befogad. För privat anställda går lojaliteten mot arbetsgivaren före de flesta andra rättigheter gällande yttrandefriheten.
Självklart har du rätt att kritisera verksamheten eller arbetsgivaren internt. Kritiken ska då vara korrekt och inte innehålla några kränkningar eller hot. Du ska helst framföra kritiken vid ett tillfälle som är avsett för detta eller till din närmsta chef som då har möjlighet att åtgärda problemet innan kritiken tas upp på högre nivå.
Även om dina rättigheter är något begränsade som anställd på ett bolag så gäller alltid meddelarfrihet – alltså rätten att uttrycka sin uppfattning och lämna uppgifter till media för publicering. Meddelarfriheten är grundlagsskyddad och gäller alla anställda, oavsett om du jobbar statligt eller för ett privat bolag. Alla anställda har även rätt till anonymitetsskydd, som innebär att den journalist som tar emot ett tips inte får avslöja källan om personen vill vara anonym.
Men för anställda på privata företag eller statliga bolag gäller inte efterforskningsförbudet, som gäller för statligt anställda. Arbetsgivaren får alltså försöka ta reda på vem som läckt till media och kan även straffa en person som lämnat ut företagsuppgifter som inte är offentliga.
Den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021, ska skydda alla anställda som väljer att slå larm om missförhållanden. Nu måste alla arbetsgivare med fler än 50 anställda införa interna visselblåsarfunktioner (så kallade interna rapporteringskanaler).
Det ska även finnas möjlighet för arbetstagare att slå larm till en statlig myndighet (så kallade externa rapporteringskanaler). Regeringen har utsett ett trettiotal myndigheter som måste upprätta externa visselblåsarkanaler, till exempel Arbetsmiljöverket, Finansinspektionen och Skatteverket.
Arbetsmiljöverket är utsett till tillsynsmyndighet och ska se till att företagens rapporteringskanaler fungerar.
Idag utför privata aktörer många uppgifter som tidigare utfördes av statliga verksamheter. Men trots att det är medborgarna som betalar för verksamheterna och får ta del av tjänsterna, så omfattas dessa privata aktörer generellt inte av den särskilda yttrandefrihets- och öppenhetslagsstiftningen som gäller inom staten.
För att värna om öppenheten och effektiviteten inom all verksamhet som är på uppdrag av medborgarna arbetar Fackförbundet ST för att lagstiftningen ska omfatta även dig som anställd i privat verksamhet på statligt uppdrag.