Fackförbundet STs förbundspolitiska program
Uppdaterad: 2025-04-07
Fackförbundet STs förbundspolitiska program innehåller förslag på vad som behöver göras för att skapa en positiv samhällsutveckling. För ett hållbart arbetsliv och ett demokratiskt samhälle. Programmet antogs på STs kongress år 2024.
Fackförbundet STs värderingar och verksamhetsidé
Fackförbundet ST är en medlemsstyrd organisation. Vårt arbete bygger på fackliga värderingar som solidaritet, demokrati, jämlikhet, rättvisa och alla människors lika rätt och värde. Vi är ett arbetsplatsnära fackförbund som arbetar för goda villkor, trygghet, utveckling och inflytande på jobbet.
Hos oss är alla som arbetar på statligt uppdrag med ansvar för samhälle och infrastruktur välkomna. Vi anser att samhället ska präglas av respekt för människors olikheter och att alla ska ges förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Vi är ett inkluderande, antirasistiskt och feministiskt fackförbund. För oss innebär det att alla ska ha samma möjlighet till socialt, ekonomiskt och politiskt inflytande.
STs förbundspolitiska program
Ladda ned och ta del av STs förbundspolitiska program i sin helhet.
Tomas Oskarsson är Fackförbundet STs förbundssekreterare. Här ger han sin syn på STs förbundspolitiska program.
– I Fackförbundet STs förbundspolitiska program, som antogs av kongressen våren 2024, samlar vi våra grundvärderingar, vad vi vill och vår syn på vad som behöver göras för att skapa en positiv samhällsutveckling. Sverige har en lång demokratisk tradition som bygger på en professionell, saklig och opartisk statsförvaltning som i dag har hög tillit i samhället. Nu ser vi att välfärdsstaten urholkas och rättssamhället ifrågasätts. Utmaningarna är många: klimatkris, stora investeringsbehov, ett krävande säkerhetsläge, växande ojämlikhet, ny typ av kriminalitet och en arbetsmarknad i förändring.
– Vi i Fackförbundet ST har ett ansvar för att driva medlemmarnas intressen, i många fall handlar det om att bidra till ett rättvist och hållbart samhälle. Att värna demokratin är ett av våra främsta uppdrag. Våra grundvärderingar och kraften till förändring kommer från medlemmarna som dagligen arbetar för ett hållbart arbetsliv och ett demokratiskt samhälle.
På statligt uppdrag
Stora delar av det samhällsviktiga uppdraget utförs idag av statliga verksamheter. Vi vill att staten ska ha en framträdande roll.
Fackförbundet ST vill:
- att statlig verksamhet ska utföras inom myndighetsformen så långt det är möjligt
- att myndighetsutövning ska utföras av statligt anställd personal
I den mån det statliga uppdraget utförs av andra aktörer är det viktigt att höga krav ställs på utförandet. Detsamma gäller för de bolag som staten äger.
Fackförbundet ST vill:
- att privata aktörer på statligt uppdrag, liksom statliga myndigheter, ska präglas av rättssäkerhet, öppenhet och transparens
- att statliga bolag med samhällsansvar ska styras, finansieras och kontrolleras utifrån samhällets bästa och inte för att maximera vinsten
- att det ska tydliggöras att statliga bolag omfattas av samma krav på saklighet och opartiskhet som myndigheter och att de därför inte bör ägna sig åt politisk opinionsbildning
- att statliga bolag inte ska vara medlem i Svenskt Näringsliv eller dess medlemsorganisationer
De senaste decennierna har fler av de samhällsviktiga uppdragen konkurrensutsatts på marknaden. Vi anser att fakta, beprövad kunskap och samhällsnyttan borde väga tyngst när beslut tas om avreglering av samhällsviktiga uppdrag.
Fackförbundet ST vill:
- att de uppdrag som avreglerats utvärderas ur ett demokratiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv
- att staten ska återta ansvaret för de uppdrag som avreglerats om utförandet inte lever upp till demokratiska och säkerhetspolitiska krav
Fackförbundet ST vill:
- att statliga myndigheter och privata aktörer på statligt uppdrag styrs med tydliga uppdrag och tillräckliga resurser utifrån de krav politikerna ställer
En av de styrmekanismer som lett till obalans är de återkommande generella besparingar som görs på statsförvaltningen - det så kallade produktivitetsavdraget. Besparingarna har gjort att myndigheterna inte längre är dimensionerade för sina uppdrag och har skapat stora problem för personalförsörjningen.
Fackförbundet ST vill:
- att reformer av statens styrning- och resurstilldelning görs för att skapa balans mellan myndigheternas uppdrag och förutsättningar
- att de generella besparingarna i staten skrotas. Tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram en ny finansieringsmodell för statliga myndigheter, exklusive produktivitetsavdrag
I praktiken har offentliga upphandlingar lett till oönskade konsekvenser. Det har lett till sämre arbetsvillkor och sämre samhällsservice. För att garantera kvaliteten på upphandlade verksamheter och skydda arbetstagarnas villkor vill Fackförbundet ST:
- att det ska ställas långtgående krav på kollektivavtal, arbetsmiljö och bemanning vid konkurrensutsättning och upphandling
- att myndigheter som upphandlar ramavtal till staten ska samverka med facklig organisation på central nivå inför övervägande och beslut om upphandling.
Fackförbundet ST vill:
- att meddelarskydd och offentlighetsprincip ska gälla alla anställda i statliga bolag samt i alla verksamheter som sker i privat regi men finansieras med skattemedel
Lagstiftning löser däremot inte alla problem. Trots att alla statligt anställda har meddelarfrihet och att offentlighetsprincipen gäller har en tystnadskultur brett ut sig.
För att bevaka och värna öppenheten vill Fackförbundet ST:
- att det inrättas en Öppenhetsombudsman med uppdrag att bevaka och förbättra arbetet kring interna demokratifrågor på statliga arbetsplatser
- att det görs obligatoriska och återkommande uppföljningar av myndigheternas arbete med öppenhet - att arbetsgivaren försäkrar sig om att statligt anställda har kännedom om sina rättigheter och skyldigheter, såsom meddelarfriheten och offentlighetsprincipen
Det här behöver staten satsa på
En av de viktigaste uppgifterna för staten är att främja en välfungerande arbetsmarknad. Genom att investera i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan staten bidra till att minska arbetslöshet, öka social rättvisa, förbättra ekonomisk effektivitet och stärka demokratisk delaktighet. Arbetsmarknadspolitik är alltså viktig för ett jämlikt samhälle och kan ge människor tillgång till arbete, utbildning och välfärd.
Fackförbundet ST vill:
- att arbetsmarknadspolitiken ska vara ett nationellt ansvar. Det övergripande ansvaret är ett viktigt styrmedel för en väl fungerande samhällsekonomi och en viktig del av det statliga åtagandet
- att kraftfulla investeringar görs på det arbetsmarknadspolitiska området för att motverka arbetslöshet, kompetensbrist och ojämlikhet
Fackförbundet ST vill:
- att statlig verksamhet möjliggör för människor att bo och arbeta i hela landet
- att regeringen tar ett sammanhållet grepp om myndigheternas lokala närvaro. Det behövs en starkare politisk styrning för att garantera statlig service i hela landet - att nya myndigheter förläggs utanför storstäderna
Staten har ett ansvar för att alla har tillgång till post-, tele- och internettjänster. Ansvaret omfattar också kommunikationsvägar för personer och gods i hela landet och el för hushåll, industrier och andra verksamheter.
Fackförbundet ST vill:
- att staten ökar investeringar i infrastrukturen och har en större öppenhet för att lånefinansiera infrastruktursatsningar
- att infrastruktur som huvudregel ska ägas och förvaltas i myndighetsform - att statens investeringar, drift och underhåll av infrastruktur ska präglas av en helhetssyn där de olika transportslagen kompletterar varandra utifrån sina styrkor
- att investeringar i och drift av infrastruktur ska göra det möjligt för människor att bo och arbeta i hela landet
Ett pålitligt socialt skyddsnät är viktigt för att skydda människor från fattigdom och social utestängning. Det främjar social rättvisa och jämlikhet när människor ges lika möjligheter att delta i samhället.
Fackförbundet ST tror på en generell välfärd. Då upprätthålls sammanhållning och solidaritet mellan olika sociala grupper till försvar för de sociala rättigheterna. En generell välfärdspolitik med standardtrygghet motverkar ojämlikhet och fattigdom. De sociala skyddsnäten och tryggheten för anställda och arbetssökande måste stärkas.
Fackförbundet ST vill:
- att det utöver närståendepenning ska införas en rätt för arbetstagaren till ledighet för vård av och hjälp till åldrande föräldrar/annan anhörig, till exempel en partner
- att A-kassan höjs. Ersättningen ska motsvara 80 procent av inkomsten
- att den studiefinansiering och det stöd som finns för yrkesverksamma, där arbetsgivare, stat och individ delar på kostnaderna, vidareutvecklas
- att föräldraförsäkringen ska vara jämställd. Ersättningen ska motsvara 80 procent av inkomsten
- att det införs omställningsstöd/omställningsförsäkring för yrkesgrupper där förlorad behörighet kan uppstå på grund av till exempel sjukdom. Ingen ska drabbas negativt i glappet mellan socialförsäkringssystemet och regelverk för säkerhetstjänstbedömning
- att ersättningarna inom sjukförsäkringen höjs till motsvarande 80 procent av inkomsten
- att karensavdraget avskaffas. Detta i enlighet med inkomstbortfallsprincipen
- att pensionssystemet måste vara långsiktigt och förutsägbart. Den allmänna pensionen måste vara så pass hög att den går att leva på och allra minst följa den allmänna kostnadsutvecklingen
Utbildning och forskning är avgörande för samhällets utveckling. Kopplingen mellan arbete, utbildning, förmåga till kritiskt tänkande och forskning är stark. Utbildning och fri forskning är också en förutsättning för demokratin.
För att skydda den akademiska friheten måste institutionernas självständighet och oberoende öka. Akademiska institutioner måste ha friheten att sköta sin kärnverksamhet utan rädsla för politiska och ekonomiska påtryckningar.
Fackförbundet ST vill:
- att det ska införas grundlagsskydd för den akademiska friheten både vad gäller forskning och utbildning
- att den akademiska friheten skyddas genom att stärka institutionernas självständighet och oberoende
- att universitet och högskolor ska vara statliga myndigheter
- att grundforskningen ska hållas fri från politisk och ekonomisk styrning
- att tilldelningen till högskolesektorn ökar och att merparten av de resurser som tillförs sektorn ska vara offentlig finansiering i form av basanslag
- att den högre utbildningen ska vara avgiftsfri och finansieras genom anslag från staten
Klimatomställningarna är en facklig fråga och kanske det främsta hotet mot folkhälsan. De påverkar inte bara hela samhället utan också människornas liv. Vad som sker på arbetsplatserna är därför viktigt. Vi i fackföreningsrörelsen måste bevaka att omställningen sker rättvist.
Staten bör leda klimatomställningen, vara en förebild, agera solidariskt och rättvist, både nationellt och internationellt. Klimatomställningen får inte öka de sociala klyftorna. I arbetet för klimatet måste staten försvara demokratin och dess värden.
Fackförbundet ST vill:
- att det införs ett mål för nollutsläpp för myndigheter och statliga bolag. Staten bör gå före med att minska utsläppen från sina egna verksamheter i linje med vad Parisavtalet kräver
- att relevanta statliga myndigheter ges i uppdrag att utveckla kommunikationen om konsekvenserna av och möjliga åtgärder för att motverka den globala uppvärmningen
- att det inrättas en blocköverskridande klimatkommission som tydliggör statens och det offentligas åtaganden och möjligheter att verka för en grön och rättvis samhällsomställning
- att det inrättas en omställningsmyndighet med det övergripande ansvaret för det svenska samhällets gröna omställning
- att det införs klimatomställningsanslag till samtliga myndigheter för att snabba på deras arbete med klimatomställning. Medlen ska enbart användas för omställningsarbetet och regelbundet utvärderas och redovisas för exempelvis Naturvårdsverket
- att infrastrukturen klimatsäkras genom att den anpassas så att den bidrar till positiva klimateffekter. Den ska använda förnybar energi och energieffektivisera byggnader samt minska transportsektorns utsläpp, som står för en stor del av landets totala utsläpp
- att staten ska utforma styrmedel och metoder så att transportarbete leder till minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan
- att det investeras i hållbara och tillgängliga transportslag. Det kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, skapa nya arbetstillfällen och förbättra arbetsvillkoren
- att staten tar ett större ansvar för utveckling av och investering i produktion av fossilfria bränslen
- att det ges stöd till forskning och innovation inom klimatområdet, till exempel genom att öka anslagen till Energimyndigheten. Detta skulle främja utvecklingen av nya lösningar för att minska utsläppen
- att det finns ett obligatoriskt klimatperspektiv i statens upphandlingar som ställer krav på leverantörer och produkter som minskar utsläppen av växthusgaser och anpassar sig till klimatförändringarna. Att dessa krav uppfylls måste löpande följas upp
- att statliga verksamheter genomför konsekvensanalyser med fokus på miljö och klimat. De ska som regel göras innan beslut som medför större förändringar av verksamheten fattas, och vid behov när beslut av mindre karaktär fattas
Digitaliseringen har förändrat vårt samhälle. Dagligen introduceras nya digitala lösningar och AI (artificiell intelligens) är redan en del av våra liv. För att digitaliseringen framgent ska bli bra måste staten vara såväl en styrande som utvecklande aktör.
Fackförbundet ST vill:
- att staten ska ta ett ansvar för grundläggande infrastruktur såsom tjänster för säkert informationsutbyte, identifiering, basinformation och datakommunikation
- att digitaliseringen av statsförvaltningen ska vara rättssäker, ske med ett användarperspektiv och utgå från den offentliga förvaltningens uppdrag
- att grundlagen görs teknikneutral både vad gäller offentlighetsprincip, meddelarskydd samt tryck- och yttrandefrihet
Fackförbundet ST vill:
- att kompetenshöjande insatser och investeringar görs i syfte att rusta statliga verksamheter för införandet av AI-lösningar
- att det inrättas ett kompetenscentrum för AI i syfte att säkra statens framtida kompetensförsörjning på AI-området. Kompetenscentrumet behöver fokusera på såväl etiska som tekniska frågor
- att automatisering av arbetsuppgifter, i synnerhet av myndighetsbeslut, ska ske på ett ansvarsfullt sätt
- att införande av AI direkt kopplat till myndighetsutövande ska föregås av noggranna och dokumenterade etiska, rättsliga och säkerhetsmässiga överväganden
- att det utvecklas en säkerhets- och tillsynsfunktion för statliga verksamheter avseende användandet av AI kopplat till myndighetsutövande
- att regeringen tar initiativ och inleder diskussioner om och hur digitala objekt ska beskattas
- att de effektivitetsvinster som den nya tekniken åstadkommer även ska tillfalla arbetstagarna exempelvis genom bättre anställningsvillkor, kortare arbetstid eller utbildningsinsatser
Den förändrade karaktären på den grova brottsligheten ställer nya krav på Sverige och det sker en omläggning av rättspolitiken. Det är centralt att reformarbetet och investeringar omfattar alla berörda verksamheter. De storskaliga satsningarna på Polismyndigheten måste också åtföljas av fler investeringar. Sveriges domstolar, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Ekobrottsmyndigheten, Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet berörs också av den förändrade rättspolitiken.
Utbyggnaden inom rättsväsendet kräver ny kompetens. Det gäller exempelvis Kriminalvården och Polismyndigheten. Bägge myndigheterna har idag svårigheter att rekrytera. Även Sveriges domstolar har brottats med kompetensbrist en längre tid. För att lösa kompetensförsörjningen krävs satsningar på utbildning, kompetensväxling, anställningsvillkor och arbetsmiljö.
De åtgärder som sätts in på säkerhets- och rättspolitikens område får inte ha ett för snävt och kortsiktigt perspektiv. Det gäller särskilt rättspolitiken, där lejonparten av reformerna nu går i en repressiv riktning. Det behövs också satsningar på preventiva åtgärder. Forskning visar att det förebyggande arbetet och rehabiliterande åtgärder har en stor effekt för att minska brottsligheten. Den kunskapen måste få en mer framträdande roll.
Det utrikespolitiska säkerhetsläget ställer nya krav på Sverige. Totalförsvaret rustas upp och det är centralt att reformarbetet och investeringar omfattar alla delar av systemet. Satsningar på det civila försvaret, där statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och frivilligorganisationer ingår, är minst lika viktiga som på det militära. Upprustningen av totalförsvaret innebär behov av ny kompetens. Inte minst måste det civila försvaret uppdatera sin bemanning. Den specialistkompetens som efterfrågas vill också många andra ha. För att lösa kompetensförsörjningen krävs satsningar på utbildning, kompetensväxling, anställningsvillkor och arbetsmiljö.
Det finns en risk att säkerhets- och rättspolitiken går för långt i sin iver att skydda befolkningen och därmed skjuter viktiga grundprinciper i sank. Åtgärder som syftar till att öka säkerheten sker för ofta på bekostnad av att fri- och rättigheter begränsas. Det är viktigt med en källkritisk syn och att oberoende forskare och experter på relevanta myndigheter får mandat och ges utrymme i reformarbetet. Efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna samt demokratiska och rättsstatliga principer får aldrig äventyras.
Bra arbetsmiljö och goda anställningsvillkor
Statliga arbetsplatser, och de där statliga uppdrag utförs, behöver vara ovanligt bra. God arbetsmiljö, anställningstrygghet, konkurrenskraftiga löner, inflytande och utvecklingsmöjligheter är några av de förutsättningar som krävs. De behövs också för att människor ska söka sig dit.
Fackförbundet ST vill:
- att styrningen tillvaratar anställdas kompetens och möjlighet till inflytande
- att arbetsmiljön ska vara god och att arbetet styrs och organiseras så att alla känner trygghet och arbetsglädje, att de kan utvecklas och arbetslivet kan förenas med fritid
- att fasta anställningar ska vara norm
- att kollektivavtal om löner ska innehålla en siffra som fastställer nivån för kollektivets löneökning
Anställda på statliga myndigheter har särskilda rättigheter och skyldigheter i syfte att försvara demokratin. Staten behöver orädda statstjänstemän, vars profession erkänns och bekräftas av uppdragsgivaren - regeringen.
Fackförbundet ST vill:
- att förvaltningspolitiken utformas inom ett eget departement
- att det inrättas en myndighet med övergripande ansvar för förvaltningspolitiska frågor och att den ska verka för och granska att den demokratiska styrningen av statsförvaltningen fungerar i enlighet med författningen
- att det ska erbjudas utbildning till nyanställda om de särskilda förutsättningar som gäller för de som arbetar på statligt uppdrag, möjligheter till fortbildning för redan anställda samt en särskild utbildning för chefer
I arbetet för att skapa en god arbetsmiljö är ledarskap och styrning viktigt. Det behöver utvecklas så att det främjar arbetstagarnas hälsa, stärker arbetsplatsernas attraktionskraft och skyddar demokratin. För att skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö för alla som arbetar på statligt uppdrag måste kvalitén på arbetsmiljöarbetet höjas.
Fackförbundet ST vill:
- att en generell arbetstidsförkortning införs
- att regeringen ska utföra riskbedömningar av arbetsmiljön och arbetsvillkor innan den tar omfattande beslut som kan påverka anställda i statlig verksamhet
- att alla chefer ska ha kunskaper och förutsättningar att tillämpa Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
- att chefer ska ha organisatoriska förutsättningar att utöva ett hälsofrämjande och inkluderande ledarskap
- att resurser för arbetsmiljöforskning inom statlig verksamhet tillsätts
- att anställda ska få sjuklön från första sjukdagen
Fackförbundet ST vill:
- att lika lön ges för lika och likvärdigt arbete
- att det ska finnas ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet
- att arbetet med att skapa inkluderande och diskrimineringsfria arbetsplatser måste intensifieras
- att arbetsgivaren anpassar verksamheten så att det är möjligt att kombinera arbete och föräldraskap
- att Diskrimineringsombudsmannen får rätt att utforma föreskrifter som underlättar tolkning och tillämpning av diskrimineringslagen
- att regelverken kring mobbning och trakasserier skärps så att arbetsgivarens incitament att göra rätt från början ökar, till exempel genom skadeståndssanktionerad skyldighet att utreda och åtgärda mobbning och trakasserier
Hot, våld och trakasserier är ett stort arbetsmiljöproblem i statliga verksamheter och är ytterst ett angrepp på demokratin. Dessa gärningar kan vara ett försök att påverka ett beslut och risken finns att viktiga rättsprinciper åsidosätts.
Fackförbundet ST vill:
- att regeringen ska tillsätta en kommission för att motverka hot och våld på arbetsplatserna
- att det införs ett nationellt rapporteringssystem för hot och våld, för att synliggöra i vilken omfattning tjänstemän utsätts för hot och våld, vilka grupper som drabbas och på vilket sätt
- att arbete som innebär påtaglig risk för våld eller hot om våld inte får utföras som ensamarbete
Arbetslivet har förändrats genom de innovationer den tekniska utvecklingen medfört. Det har lett till att arbetslivet i många avseenden förenklats och effektiviserats, men det ställer också högre krav på arbetstagarna.
Fackförbundet ST vill:
- att arbetstagarna i större utsträckning görs delaktiga i arbetet med digitalisering
- att det avsätts mer tid och resurser för anställdas kompetensutveckling och kompetensväxling. Inrätta individuella kompetenskonton
- att arbetstagarnas integritet ska värnas i allt arbete med IT-säkerhet, särskilt vid implementeringen av AI. Det behöver bland annat garanteras att anställda inte utsätts för övervakning eller annan kränkning av integriteten
- att utveckling och implementering av AI i arbetslivet behöver följas ur ett arbetsmiljöperspektiv. Större förändringar ska föregås av förhandlingar
Distansarbete har förändrat företag, organisationer och ledarskap i grunden. För att skapa välmående arbetsplatser är det viktigt att anställda har inflytande över var, när och hur de arbetar. Arbetsgivare behöver inte ha bestämmanderätt över det, så länge verksamhetens mål uppnås och arbetsmiljön är bra. Däremot bör ingen bli tvingad att arbeta på distans.
Fackförbundet ST vill:
- att det individuella inflytandet över arbetet ska öka, oavsett varifrån det utförs
- att alla arbetsgivare ska erbjuda sina anställda möjlighet att arbeta på distans och att de som nekar distansarbete tydligt ska kunna motivera varför
- att alla statliga arbetsplatser ska teckna avtal som ger goda förutsättningar för distansarbete
- att statliga arbetsgivare vid behov ska garantera sina anställda ett fysiskt kontor
