Finansminister Elisabeth Svantesson och hennes regeringsunderlag presenterade på SvD Debatt att sex myndigheter ska slås samman till tre, som en del av regeringens ekonomiska prioriteringar.

Man skulle kunna tro att nyheten som fick starta budgetdagen är något som kommer skapa stora förändringar – tyvärr ser vi mest ogenomtänkt symbolpolitik i förslaget. Det är högst oklart om färre myndigheter kommer frigöra några resurser och i värsta fall försämrar det statsförvaltningens effektivitet. Den som regeringen säger sig vilja öka.

Fackförbundet ST är det största fackförbundet inom staten och vi har medlemmar på alla de berörda myndigheterna. Vi har dessutom lång erfarenhet av vad som händer på myndigheter vid stora omorganiseringar så som myndighetssammanslagningar.

Våren 2023 meddelade regeringen att de ville minska antalet myndigheter och i budgetpropositionen för 2024 presenterades förslag på fem sammanslagningar. Saknades gjorde däremot motiv till varför man valt just dessa myndigheter. På samma sätt saknar vi idag en motivering till varför regeringen väljer att gå vidare med tre av sammanslagningarna: Stats­kontoret och Ekonomi­styrningsverket, Myndigheten för arbetsmiljö­kunskap och Arbetsmiljö­verket samt Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för ungdoms- och civil­samhälles­frågor.

Omfattande förändringar av statsförvaltningen brukar föregås av gedigna utredningar, med oberoende utredare som tittar på olika alternativ. I det här fallet fick i stället de respektive myndighetsparen drygt tre månader på sig att själva utreda frågan; en i det närmaste omöjlig uppgift att genomföra på så kort tid och med så lite förarbete gjort.

Det är svårt att få någon annan uppfattning än att regeringen snabbt vill kunna visa upp en lägre siffra på antalet myndigheter vid mandatperiodens slut än vid dess början.

Regeringen har en uttalad ambition att öka effektiviteten i stats­förvaltningen och Fackförbundet ST delar uppfattningen att statsförvaltningen behöver eftersträva en effektiv resursanvändning. Men det är inte antalet myndigheter som påverkar statsförvaltningens effektivitet. I stället anser vi att det som huvudsakligen bör avgöra hur man organiserar myndigheter är deras syfte och uppdrag – mest lönsamt ur ett samhälls­ekonomiskt perspektiv är inte nödvändigtvis det billigaste. Att det är billigare att utföra uppgift X inom en annan organisation är mindre viktigt i det fall att uppgiften blir sämre utförd eller inte utförd alls.

De sex myndigheterna ska vara tre den 1 januari 2026. Det året innebär ingen besparing, det går att läsa i regeringens budget. Flera av myndigheterna konstaterar i sina utredningar att de inte heller på sikt bedömer att besparings­vinsterna kan bli mer än marginella. Svantesson och hennes kollegor skriver att de ska använda de insparade pengarna till försvaret och rättsväsendet, men det är mycket tveksamt om det kommer bli några pengar över, även på sikt.

Omorganisationsprocesser skapar följdeffekter som kompetenstapp, ökad arbetsbelastning och undanträngning av ordinarie verksamhet. Det vet vi sedan tidigare. Att minska antalet myndigheter kommer därför att ge påtagliga negativa effekter för berörda verksamheter på kort till medellång sikt. Det är effekter som behöver hanteras för att myndigheterna ska kunna arbeta just effektivt, och det kommer troligtvis kosta pengar.

Fackförbundet ST är inte emot myndighetssammanslagningar av princip. Men fördelarna med sammanslagningarna måste överväga nackdelarna. Eftersom ingen ordentlig utredning har gjorts vet vi i fallet med dessa sex myndigheter inte om det gör det.

Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST

Artikeln publicerades först i Svenska Dagbladet. 

Finansminister Elisabeth Svantesson och hennes regeringsunderlag presenterade på SvD Debatt att sex myndigheter ska slås samman till tre, som en del av regeringens ekonomiska prioriteringar.

Man skulle kunna tro att nyheten som fick starta budgetdagen är något som kommer skapa stora förändringar – tyvärr ser vi mest ogenomtänkt symbolpolitik i förslaget. Det är högst oklart om färre myndigheter kommer frigöra några resurser och i värsta fall försämrar det statsförvaltningens effektivitet. Den som regeringen säger sig vilja öka.

Fackförbundet ST är det största fackförbundet inom staten och vi har medlemmar på alla de berörda myndigheterna. Vi har dessutom lång erfarenhet av vad som händer på myndigheter vid stora omorganiseringar så som myndighetssammanslagningar.

Våren 2023 meddelade regeringen att de ville minska antalet myndigheter och i budgetpropositionen för 2024 presenterades förslag på fem sammanslagningar. Saknades gjorde däremot motiv till varför man valt just dessa myndigheter. På samma sätt saknar vi idag en motivering till varför regeringen väljer att gå vidare med tre av sammanslagningarna: Stats­kontoret och Ekonomi­styrningsverket, Myndigheten för arbetsmiljö­kunskap och Arbetsmiljö­verket samt Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för ungdoms- och civil­samhälles­frågor.

Omfattande förändringar av statsförvaltningen brukar föregås av gedigna utredningar, med oberoende utredare som tittar på olika alternativ. I det här fallet fick i stället de respektive myndighetsparen drygt tre månader på sig att själva utreda frågan; en i det närmaste omöjlig uppgift att genomföra på så kort tid och med så lite förarbete gjort.

Det är svårt att få någon annan uppfattning än att regeringen snabbt vill kunna visa upp en lägre siffra på antalet myndigheter vid mandatperiodens slut än vid dess början.

Regeringen har en uttalad ambition att öka effektiviteten i stats­förvaltningen och Fackförbundet ST delar uppfattningen att statsförvaltningen behöver eftersträva en effektiv resursanvändning. Men det är inte antalet myndigheter som påverkar statsförvaltningens effektivitet. I stället anser vi att det som huvudsakligen bör avgöra hur man organiserar myndigheter är deras syfte och uppdrag – mest lönsamt ur ett samhälls­ekonomiskt perspektiv är inte nödvändigtvis det billigaste. Att det är billigare att utföra uppgift X inom en annan organisation är mindre viktigt i det fall att uppgiften blir sämre utförd eller inte utförd alls.

De sex myndigheterna ska vara tre den 1 januari 2026. Det året innebär ingen besparing, det går att läsa i regeringens budget. Flera av myndigheterna konstaterar i sina utredningar att de inte heller på sikt bedömer att besparings­vinsterna kan bli mer än marginella. Svantesson och hennes kollegor skriver att de ska använda de insparade pengarna till försvaret och rättsväsendet, men det är mycket tveksamt om det kommer bli några pengar över, även på sikt.

Omorganisationsprocesser skapar följdeffekter som kompetenstapp, ökad arbetsbelastning och undanträngning av ordinarie verksamhet. Det vet vi sedan tidigare. Att minska antalet myndigheter kommer därför att ge påtagliga negativa effekter för berörda verksamheter på kort till medellång sikt. Det är effekter som behöver hanteras för att myndigheterna ska kunna arbeta just effektivt, och det kommer troligtvis kosta pengar.

Fackförbundet ST är inte emot myndighetssammanslagningar av princip. Men fördelarna med sammanslagningarna måste överväga nackdelarna. Eftersom ingen ordentlig utredning har gjorts vet vi i fallet med dessa sex myndigheter inte om det gör det.

Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST

Artikeln publicerades först i Svenska Dagbladet.