Ge statstjänstemännen rätt förutsättningar
Publicerad: 2025-09-26
Genom att blanda ihop olika problem ger Christian Ekström och Skattebetalarnas förening intrycket av att ett utvidgat straffansvar för offentliga tjänstemän är en universallösning, skriver STs förbundsordförande Britta Lejon i en replik. Hon menar att systemfel i den offentliga förvaltningen inte löses genom att straffa anställda hårdare, utan genom att ge dem bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag.
I en debattartikel i Publikt vill Skattebetalarnas förenings vd Christian Ekström slå ett slag för ökad tilltro till den offentliga förvaltningen och välkomnar därför förslaget om ett utökat straffansvar för offentliga tjänstemän. Men genom att blanda ihop olika problem inom det offentliga ger Christian Ekström och Skattebetalarnas förening intrycket av att ett utvidgat straffansvar är en universallösning. Det visar på okunskap om sakernas tillstånd.
Att tilliten till våra offentliga institutioner stärks genom att fler tjänstemän straffas hårdare är en missuppfattning. Den höga tillit som offentlig förvaltning generellt åtnjuter i Sverige grundas i en verksamhet som präglas av kvalitet, rättssäkerhet och öppenhet. Själva pålitligheten är fundamentet. Det vore falsk marknadsföring att sälja in ett utvidgat tjänstemannaansvar som lösningen på de systemfel som bottnar i underbemanning, otillräckliga resurser och en bristfällig organisatorisk och social arbetsmiljö.
“Ett utvidgat straffrättsligt ansvar löser inte dessa systemfel”
Nästa missuppfattning är att möjligheterna att utkräva ansvar av tjänstemän som gör fel skulle ha minskat eller helt försvunnit. Men de finns visst kvar – de har bara blivit mer ändamålsenliga. De befintliga regelverken innebär att statligt anställda kan hållas ansvariga från straffrättsliga, arbetsrättsliga, offentligrättsliga och skadeståndsrättsliga perspektiv. Ett fällande utslag kan resultera i uppsägning eller avskedande, disciplinära åtgärder som varning eller löneavdrag, samt att anställda döms för brott med fängelse i straffskalan. Redan i dag, alltså.
När Christian Ekström sedan exemplifierar med saker som nya badhus och för många kommunikatörer i förvaltningen så är det lite oklart vad detta har med tjänstemannaansvar att göra. Politiskt fattade beslut kan vi ju ha olika uppfattningar om, men ansvaret för dem kan inte läggas på enskilda tjänstemän. Vart fjärde år har vi möjlighet att ställa politikerna till svars, såväl på kommunal som regional och statlig nivå.
Christian Ekström skriver sedan att korruption eller infiltration av kriminella nätverk i samband med offentliga upphandlingar måste bekämpas. Vi ställer oss givetvis bakom den ambitionen och anser att det behövs åtgärder för att motverka detta. Men att låta påskina att det finns fullt av offentliga tjänstemän som ska straffas för att de försnillar skattepengar är både felaktigt i sak och riskerar att flytta fokus från att det i de flesta förekommande fall är politiker som fattar de beslut som möjliggör missbruk av offentliga medel.
Det är ofta i samband med offentliga upphandlingar som problemen uppstår, och politiken har inte klarat av att skydda de offentliga verksamheterna i tillräcklig utsträckning. Kvaliteten i verksamheten har riskerat att komma i skymundan samtidigt som lägsta pris blivit styrande. Ett utvidgat straffrättsligt ansvar löser inte dessa systemfel, eftersom det inte handlar om enskilda tjänstemän som gör fel.
Om Christian Ekström månar om tilliten till våra offentliga institutioner rekommenderar vi honom att arbeta för att offentliga tjänstemän ska få de rätta förutsättningarna för att kunna utföra sina uppdrag och för att staten ska förbli en attraktiv arbetsplats som kan rekrytera kompetenta medarbetare. Att peka finger mot tjänstemännen och kräva hårdare straff är ett dåligt sätt att öka tilliten. I värsta fall är det oseriös smutskastning av alla som arbetar för det allmännas bästa.
Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST
Artikeln publicerades först på publikt.se.