Färre skandalrubriker och mer fackligt inflytande - så kan staten locka nya medarbetare
Publicerad: 2025-06-03
Vi står inför en avtalsrörelse där statens kompetensförsörjning är en av de viktigaste frågorna. Men vem vill jobba i en statsförvaltning som lägger pengar på konsulter istället för personal, rekryterar via lappar i receptionen och godtyckligt använder säkerhetsprövningar som grund för uppsägning? För att ses som en modern och attraktiv arbetsgivare krävs mer än så. Det är dags för staten att höja ambitionen.
Svensk statsförvaltning är Sveriges ryggrad, och medarbetarna dess blodomlopp. Utan deras kompetens och insatser, står sig landet slätt. Ingen polis eller domstol, inget försvar, ingen styrning av varken svensk välfärd eller infrastruktur. Inga skatter – eller skatteåterbäring till midsommar. Inga barnbidrag eller sjukförsäkring. Listan kan göras lång och i tider av oro och turbulens, behövs en trygg och säker förvaltning att luta sig mot.
Trots detta är det – utöver neddragningar och höga konsultkostnader – tveksamma rekryteringsprocesser och tvivelaktiga uppsägningar som den senaste tiden har utmärkt arbetsgivarna inom staten. Det är dålig marknadsföring och bidrar knappast till att säkra statens kompetensförsörjning. Om staten ska locka nya medarbetare med rätt kompetens måste erbjudandet vässas.
Statens processer behöver kvalitetssäkras
Det ska löna sig att ta jobb i staten, och rekryteringsprocessen måste vara mer transparent än en lapp i receptionen. Säkerhetsklassning kan aldrig vara så otydligt att den godtyckligt och utan egentliga grunder kan användas som skäl för uppsägning. Processerna behöver kvalitetssäkras.
Dessutom måste löpande kompetensutveckling och omställning vara en självklarhet i moderna myndigheter. Det krävs smidig omställning och flexibilitet för att hänga med i utvecklingen. I dag sitter staten på 700 miljoner kronor i outnyttjade omställningsmedel och endast tre procent av medarbetarna diskuterar kompetensutveckling med sin chef. Det duger inte.
Stämpelklockans tid är förbi
Det duger inte heller att statliga arbetsgivare fortfarande ser på arbete som något som måste utföras mellan 08:00 och 17:00 på en specifik plats. Stämpelklockans tid är förbi och digitaliseringen ger oss nya möjligheter att utföra vårt arbete vid en tid och en plats som passar individen och underlättar möjligheten att kombinera arbete och fritid.
Morgondagens medarbetare räknar med att kunna arbeta hemifrån. En av fyra arbetssökande tackar nej till ett jobb om det saknas möjlighet till hemarbete.
Att då, som flera arbetsgivare inom staten, sätta centrala regler för distansarbete utan samverkan med varken fack eller verksamhetschefer – och utan välgrundade argument – andas ett uråldrigt sätt att se på både medarbetare och deras insatser. Det fråntar dessutom cheferna sitt uppdrag att leda och fördela arbetet efter rådande förutsättningar.
Distansarbete är ett sätt att minska stressen för statens medarbetare, men för att behålla och locka ny kompetens till den statliga sektorn så måste arbetsgivarna också minska arbetsbördan för statsanställda. Stress är en av de främsta orsakerna till att statsanställda väljer att lämna sina jobb.
Kompetensbristen måste hanteras
Idag saknas kompetens i den statliga sektorn. Arbetsgivarverket rapporterar om ”historiskt höga nivåer” inom bland annat IT, upphandling, HR och ekonomi. Med nuvarande ordning blir det svårt att råda bot på det.
Om staten ska lyckas locka nya medarbetare och behålla de befintliga, måste deras villkor förbättras. Det gäller även processerna för rekrytering och säkerhetsprövning. Fackförbundet ST är det största fackförbundet inom staten och vi är redo. Frågan är om staten är det?
Britta Lejon, förbundsordförande Fackförbundet ST
Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef Fackförbundet ST
Artikeln publicerades först i Altinget