Vi i Fackförbundet ST, Arbetsgivarverkets största motpart på det statliga området, tycker att det vore en synnerligen dålig idé. Vår kritik riktar varken in sig på Arbetsgivarverkets problembild eller slutmål. Tvärtom är deras ansats god.

Även vi ser att det finns självklara arbetsmiljö- och säkerhetsrelaterade risker kopplat till drogbruk. Även vi ser ett stort behov av att utveckla säkerhetsarbetet på landets myndigheter. Ingen vill att statens anställda ska vara drogpåverkade på jobbet.

Problemet är förslaget till lösning – att svaret skulle vara slumpmässiga drogtester. Det skulle innebära en oproportionerlig inskränkning av den personliga integriteten.

Idag är statligt anställda enligt regeringsformen skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp, inklusive drogtester, som inte har stöd i lag. Detta grundlagsskydd syftar till att värna den personliga integriteten gentemot det allmänna. Det är en högst befogad ordning i en demokratisk rättsstat.

Den personliga integriteten har under de senaste åren satts under allt hårdare press. I arbetslivet märks detta bland annat genom fler alkohol- och drogtester, bakgrundskontroller, in- och utpasseringskontroller, kameraövervakning, positioneringsteknik samt kontroll av e-post och internetanvändning. På det statliga området har denna trend inte minst märkts av genom den ökande användningen av säkerhetsklassningar.

Vi förstår drivkrafterna bakom säkerhetiseringen av samhället och arbetslivet och vi accepterar att inskränkningar av integriteten behöver ske, till en viss gräns. Men den här gränsen har sedan länge passerats, och vi oroas starkt över vilka effekterna kommer att bli av detta.

Att plötsligt utsättas för den integritetskränkning som ett drogtest innebär, riskerar att försämra förtroendet mellan arbetsgivare och medarbetare: Ett system där alla betraktas som potentiella missbrukare undergräver den tillitskultur som är central i kunskapsorganisationer och myndigheter. På så sätt riskerar vi förstöra det vi egentligen vill skydda.

Den avgörande frågan är till syvende och sist inte om droger är ett problem, utan om generella slumpmässiga drogtester är en proportionerlig lösning. Fackförbundet ST svarar bestämt nej på den frågan.

En bättre lösning finns rakt under näsan på Arbetsgivarverket. Problemet kräver att vi parter gör det vi är bäst på, att hitta gemensamma lösningar som ger ömsesidig vinning – och minimal skada – för både arbetsgivare och arbetstagare.

Det finns en rad åtgärder som behöver utforskas innan det kan anses motiverat att överväga en så långtgående åtgärd som att runda grundlagen. Inte minst behövs en utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det drogförebyggande arbetet behöver göras till en naturlig del av detta på varje arbetsplats. Det skulle stärka arbetsplatsernas förmåga att tidigt identifiera och hantera missbruksproblem. Genom att fokusera på förebyggande åtgärder kan arbetsgivare tillsammans med arbetstagarorganisationerna skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö där de anställda känner sig stöttade och värderade snarare än övervakade och misstänkliggjorda.

Fackförbundet ST står som alltid redo att föra konstruktiva diskussioner. Låt oss börja med att problemsöka frågan från ett partsgemensamt perspektiv istället för att uppmana riksdagen att driva igenom demokratiskadliga lagändringar.

Åsa Erba Stenhammar
förhandlingschef Fackförbundet ST

Vi i Fackförbundet ST, Arbetsgivarverkets största motpart på det statliga området, tycker att det vore en synnerligen dålig idé. Vår kritik riktar varken in sig på Arbetsgivarverkets problembild eller slutmål. Tvärtom är deras ansats god.

Även vi ser att det finns självklara arbetsmiljö- och säkerhetsrelaterade risker kopplat till drogbruk. Även vi ser ett stort behov av att utveckla säkerhetsarbetet på landets myndigheter. Ingen vill att statens anställda ska vara drogpåverkade på jobbet.

Problemet är förslaget till lösning – att svaret skulle vara slumpmässiga drogtester. Det skulle innebära en oproportionerlig inskränkning av den personliga integriteten.

Idag är statligt anställda enligt regeringsformen skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp, inklusive drogtester, som inte har stöd i lag. Detta grundlagsskydd syftar till att värna den personliga integriteten gentemot det allmänna. Det är en högst befogad ordning i en demokratisk rättsstat.

Den personliga integriteten har under de senaste åren satts under allt hårdare press. I arbetslivet märks detta bland annat genom fler alkohol- och drogtester, bakgrundskontroller, in- och utpasseringskontroller, kameraövervakning, positioneringsteknik samt kontroll av e-post och internetanvändning. På det statliga området har denna trend inte minst märkts av genom den ökande användningen av säkerhetsklassningar.

Vi förstår drivkrafterna bakom säkerhetiseringen av samhället och arbetslivet och vi accepterar att inskränkningar av integriteten behöver ske, till en viss gräns. Men den här gränsen har sedan länge passerats, och vi oroas starkt över vilka effekterna kommer att bli av detta.

Att plötsligt utsättas för den integritetskränkning som ett drogtest innebär, riskerar att försämra förtroendet mellan arbetsgivare och medarbetare: Ett system där alla betraktas som potentiella missbrukare undergräver den tillitskultur som är central i kunskapsorganisationer och myndigheter. På så sätt riskerar vi förstöra det vi egentligen vill skydda.

Den avgörande frågan är till syvende och sist inte om droger är ett problem, utan om generella slumpmässiga drogtester är en proportionerlig lösning. Fackförbundet ST svarar bestämt nej på den frågan.

En bättre lösning finns rakt under näsan på Arbetsgivarverket. Problemet kräver att vi parter gör det vi är bäst på, att hitta gemensamma lösningar som ger ömsesidig vinning – och minimal skada – för både arbetsgivare och arbetstagare.

Det finns en rad åtgärder som behöver utforskas innan det kan anses motiverat att överväga en så långtgående åtgärd som att runda grundlagen. Inte minst behövs en utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det drogförebyggande arbetet behöver göras till en naturlig del av detta på varje arbetsplats. Det skulle stärka arbetsplatsernas förmåga att tidigt identifiera och hantera missbruksproblem. Genom att fokusera på förebyggande åtgärder kan arbetsgivare tillsammans med arbetstagarorganisationerna skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö där de anställda känner sig stöttade och värderade snarare än övervakade och misstänkliggjorda.

Fackförbundet ST står som alltid redo att föra konstruktiva diskussioner. Låt oss börja med att problemsöka frågan från ett partsgemensamt perspektiv istället för att uppmana riksdagen att driva igenom demokratiskadliga lagändringar.

Åsa Erba Stenhammar
förhandlingschef Fackförbundet ST