Fackförbundet STs historia
Publicerad: 2024-10-30
Fackförbundet STs historia handlar om kampen för ett hållbart arbetsliv för alla som jobbar på statligt uppdrag. Vad ett hållbart arbetsliv faktiskt innebär har sett väldigt olika ut genom åren. För förbundets allra första medlemmar betydde det något så grundläggande som att få ersättning för sitt arbete.
I november 1904 grundades Extra ordinaries förening, vilket var början till det vi idag kallar Fackförbundet ST. Meningen med föreningen var att sätta stopp för "extraordinarieeländet". Det gick ut på att majoriteten av statens anställda var extra ordinarie tjänstemän, vilka varken hade fast tjänst eller rätt till lön. Istället fick de sätta hoppet till att staten utfärdade belöningar med jämna mellanrum eller att en ledig position som ordinarie tjänstemän dök upp.
120 år och många fackliga vinster senare är lönefrågan fortfarande viktig. Men över tid har också andra frågor som möjligheter till kompetensutveckling, inflytande på arbetsplatsen och arbetsmiljö blivit lika viktiga. Det är ett tecken på att vi har kommit en lång väg från där föreningens grundare började. Och längre ska vi!
Viktiga händelser i STs historia
- 1904: De extra ordinaries förening bildas med Niklas Lindhult som dess förste ordförande. Föreningens första krav är att extra ordinarie tjänstemän ska få betalt för sitt arbete.
- 1907: Föreningen kvinnor i statens tjänst bildas.
- 1912: De extra ordinaries förening går samman med de ordinarie tjänstemännens föreningar och bildar Statsförvaltningens tjänstemannaförening.
- 1923: Behörighetslagen antas och kvinnor får som huvudregel rätt att ha samma tjänster som män.
- 1935: Extraordinarieeländet upphör. En löneplan i staten införs genom kungligt beslut.
- 1945: Förbundet byter namn till Civila Statsförvaltningens Tjänstemannaförbund (CST).
- 1947: Riksdagen tar beslut om lika lön för samma tjänst i staten.
- 1957: CST byter namn till Statstjänstemannaförbundet. Margareta Muerling blir förbundets första kvinnliga ordförande.
- 1966: Förhandlings- och strejkrätt för statstjänstemän införs.
- 1969: Statstjänstemannaförbundet, Televerkets Tjänstemannaförbund, Postverkets Tjänstemannaförbund och Statens Vattenfallsverks Tjänstemannaförbund går samman. Deras nya namn blir Statstjänstemannaförbundet.
- 1980: Statstjänstemannaförbundet har sin första strejk, om löne- och jämställdhetsfrågor.
- 1990: Trygghetsavtalet för statligt anställda börjar gälla. Genom avtalet, och via den nyinrättade omställningsorganisationen Trygghetsstiftelsen, ges ekonomiskt och praktiskt stöd till medlemmar som förlorat sitt statliga arbete.
- 2000: Nytt samarbetsavtal för staten tecknas, vilket innebär nya sätt att förhandla de centrala avtalsrörelserna. En metod som används än idag.
- 2003: Statstjänstemannaförbundet går samman med Försäkringsanställdas förbund.
- 2004: Det nuvarande namnet Fackförbundet ST ser dagens ljus. Målet med bytet var att namnet skulle vara könsneutralt och omfatta alla medlemmar och deras verksamhet.
- 2012: Förbundets tidning – med anor från 1907 - får sitt nuvarande namn: Publikt.
- 2015: ST deltar i sympatiblockad mot flygbolaget Ryanair, som vägrar teckna kollektivavtal med det danska flygfacket.
- 2016: Vid kongressen antas förbundets långsiktiga – och alltjämt gällande – vision: Tillsammans bygger vi ett hållbart arbetsliv och ett demokratiskt samhälle.
- 2022: Den statliga trygghetsöverenskommelsen börjar gälla. Den leder bland annat till stärkt anställningstrygghet – genom minskad användning av visstidsanställningar - och till utökade omställningsmöjligheter för statligt anställda.
- 2023: ST inför sympatiåtgärder till stöd för IF Metalls strejk mot Tesla, vilken sker i syfte att få det amerikanska företaget att teckna kollektivavtal.
- 2024: Vid kongressen återväljs Britta Lejon till förbundsordförande för en fjärde mandatperiod. Kongressen antar dessutom STs första förbundspolitiska program, vilket bland mycket annat innehåller förbundets klimatpolitik.
