Kvinnor både tjänar mindre och betalar mer än män

Svenska kvinnor tjänar mindre än män. Utvecklingen mot mer jämställda löner har stannat upp, och kvinnodominerade yrken i Sverige har 20 procent lägre lön än manligt dominerade, enligt expertnätverket Lönelotsarnas senaste rapport. Arbetet för att få bort de ojämställda lönerna på svensk arbetsmarknad har länge varit i fokus för lagstiftaren, ändå ser det ut som det gör. Strukturer och attityder är sega att rå på.

Usel situation på kvinnodominerade arbetsplatser

Ekonomisk jämställdhet är en rättvisefråga men det är också en tillväxtfråga. Alla seriösa politiker från vänster till höger borde kunna omfamna dessa strävanden. Jag tror att vi måste vidga området som ligger i fokus för våra samhälleliga ansträngningar om vi vill nå framgång och skapa förutsättningar för ett mer jämställt samhälle.

Vi brukar tala om denna ojämlikhet som att kvinnor tjänar mindre än män med samma eller likartade arbeten. Jag tror vi behöver inse att kvinnor betalar för mycket.

Kvinnor bär upp det svenska välfärdssamhället oproportionellt mycket. De betalar för detta genom för hög arbetsbelastning, mentalt och emotionellt. Kvinnors kroppar stressas sönder på ständigt underfinansierade arbetsplatser. Enligt både Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan är situationen på kvinnodominerade arbetsplatser alarmerande. Alla vi som är verksamma i dessa sektorer känner igen oss.

Kvinnor är sjukskrivna mer än män. Kvinnor går ner i tid för att orka. Kvinnors arbetsinkomster och pension påverkas därmed negativt. Detta har facken inom vårdsektorn länge slagit larm om, så nu vill regeringen inrätta en nationell kriskommission. Det är välkommet. Men om retoriken inte följs av finansiella resurstillskott lär det inte bli mycket förbättringar. Och arbetsmiljöproblemen finns inom fler sektorer än vården.

Kvinnors skattebörda är större

Kvinnor betalar för mycket också i reda pengar. Enligt Fredrika Bremer-förbundets senaste rapport är det tydligt att kvinnors skattebörda är större än män. Kapitalinkomster beskattas generellt lägre än arbetsinkomster. Kvinnor äger mindre än män och skatteinkomsterna som bär upp det svenska samhället betalas därför i oproportionellt hög grad av kvinnor. Lägg därtill att sjukpenning och föräldrapenning nu är de inkomster som beskattas högre än andra inkomster på samma faktiska nivå. Sverige behöver se över skattesystemet för att skapa en mer jämställd beskattning.

EU:s lönetransparensdirektiv inger hopp om att kunna bli ett viktigt verktyg för att bryta den sega utvecklingen mot jämställda löner. Transparensen kring kvinnors och mäns löner kommer öka, och ojämställda löner kommer sticka ut. Dessvärre har regeringens hantering av hur direktivet ska genomföras i Sverige varit senfärdig, och nu har det dessutom flyttats fram i tid till nästa år.

Jag beklagar också att regeringen i sitt förslag inte tar vara på alla möjligheter. Exempelvis kommer kvinnor på små arbetsplatser inte längre att omfattas av de svenska reglerna om lönekartläggning. Strävan efter jämställdhet ska väl gälla alla? Gör om och gör rätt.

Ekonomisk jämställdhet skapar tillväxt

Vi borde också kunna ta intryck av vad andra länder gör. I till exempel Danmark tillsatte man en lönestrukturkommitté som har lett till ett trepartsavtal mellan danska staten och parterna på arbetsmarknaden. Under flera år kommer mer resurser att skjutas till lönerna i offentlig sektor för att öka attraktiviteten och kunna bemanna med rätt kompetens.

Man behöver inte vara fackligt övertygad för att inse vad som är en bra samhällsutveckling. Nuförtiden har ju även OECD och IMF kommit fram till att ekonomisk jämställdhet inte enbart är rättvist utan att det också leder till ökad tillväxt.

Sverige går till val 2026. Vilka politiker och partier är beredda att göra Sverige mer jämställt?

Britta Lejon, förbundsordförande
Fackförbundet ST