Att Tidöpartierna tar kampen mot korruption och maktmissbruk är lovvärt. Men att göra det genom ett nytt straff riktat mot tjänstemän är helt fel väg att gå. Att dessutom misstänkliggöra våra samhällsbärande tjänstemän och se dem som motspelare i stället för medspelare riskerar att undergräva tilliten till det offentliga.

För det första är nuvarande system redan välfungerande. Som offentliganställd kan du dömas för tjänstefel, men också för brott som mutbrott eller trolöshet mot huvudman, samt bli föremål för disciplinära åtgärder eller avskedas.Dessutom är inte typen och omfattningen av problemen tillfredställande utredda och inte heller behovet av ett nytt brott; så sent som 2022 slog en utredare fast att regelverket fungerar och inte behöver skärpas ytterligare.

Med en annan ingång i frågan hade man kunnat ta fram en tydlig och snäv straffrättslig reglering som ringar in det som anses särskilt straffvärt. I stället lägger regeringen fram en bred och otydlig straffbestämmelse där även mindre felsteg och åtgärder kan utgöra brott. Resultatet är ökad rättsosäkerhet för 1,5 miljoner tjänstemän. Flera tunga remissinstanser, bland andra Svea hovrätt och Arbetsgivarverket, har invändningar mot förslaget.

Att Tidöpartierna tar kampen mot korruption och maktmissbruk är lovvärt. Men att göra det genom ett nytt straff riktat mot tjänstemän är helt fel väg att gå. Att dessutom misstänkliggöra våra samhällsbärande tjänstemän och se dem som motspelare i stället för medspelare riskerar att undergräva tilliten till det offentliga.

För det första är nuvarande system redan välfungerande. Som offentliganställd kan du dömas för tjänstefel, men också för brott som mutbrott eller trolöshet mot huvudman, samt bli föremål för disciplinära åtgärder eller avskedas.Dessutom är inte typen och omfattningen av problemen tillfredställande utredda och inte heller behovet av ett nytt brott; så sent som 2022 slog en utredare fast att regelverket fungerar och inte behöver skärpas ytterligare.

Med en annan ingång i frågan hade man kunnat ta fram en tydlig och snäv straffrättslig reglering som ringar in det som anses särskilt straffvärt. I stället lägger regeringen fram en bred och otydlig straffbestämmelse där även mindre felsteg och åtgärder kan utgöra brott. Resultatet är ökad rättsosäkerhet för 1,5 miljoner tjänstemän. Flera tunga remissinstanser, bland andra Svea hovrätt och Arbetsgivarverket, har invändningar mot förslaget.