Ursprungligen var skyddsrond en inspektion av den fysiska arbetsplatsen, till exempel inom industrin eller på en byggarbetsplats. På ett kontor är behovet av en rond, i betydelsen rundvandring, oftast inte lika stor. Som samlingsbegrepp kan det därför vara bättre att prata om olika sorters riskbedömningar. 

Arbetsgivaren ansvarar för riskbedömningarna

Enligt lag ska arbetsgivaren bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Där är regelbundna riskbedömningar en viktig ingrediens. Finns det fler än tio anställda i verksamheten ska arbetsgivaren dessutom dokumentera alla riskbedömningar. Det är alltså arbetsgivaren som ska driva hela detta arbete framåt. Din övergripande uppgift som skyddsombud är att övervaka att detta faktiskt utförs – och att arbetsgivaren gör rimliga riskbedömningar som följs upp av lämpliga åtgärder.

Nedan går vi igenom de tre vanligaste områdena för riskbedömningar.

• Den fysiska arbetsmiljön

  Det är här den ”klassiska” skyddsronden är aktuell. Du som skyddsombud gör då en rundvandring tillsammans med chefen (och eventuellt några medarbetare) och gör en inspektion. Ni kan exempelvis titta närmare på belysning, ljudnivå, nödutgångar, luftkvalitet och ergonomi. I vissa fall kan det även behövas experthjälp för bedömningar.

• Den digitala arbetsmiljö

  Att kartlägga hur medarbetarna arbetar med datorer, mobiler och mjukvara kallas ibland för digital skyddsrond. Den här typen av riskbedömning går hur som helst ut på att hitta källor till stress och ineffektivitet. Finns det tekniska problem som slukar tid? Har personalen tillräcklig utbildning i systemen? Skapar vissa digitala lösningar förvirring snarare än effektivitet?

• Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

  För att få reda på hur organisationen och medarbetarna mår – och vilka problem som finns – behövs vanligen en hel del information. Ett sätt att få det är regelbundna enkäter. Andra sätt är att ta upp de aktuella frågorna i medarbetarsamtal och på arbetsplatsträffar. Dessutom kan det vara klokt att följa upp data kring sådant som sjukskrivningar och tillbudsrapportering. 

När behöver det göras en riskbedömning?

Mycket av arbetet ovan görs löpande i vardagen. Problem upptäcks, dokumenteras och åtgärdas utan dramatik. Men det behövs också systematiska genomgångar. Den ideella organisationen Prevent, som bygger på ett partssamarbete, tillhandahåller checklistor som kan stötta arbetet med denna typ av undersökningar. Det finns dock ingen regel som säger hur ofta sådana ska göras. En fingervisning om lämplig frekvens är i alla fall att arbetsgivaren årligen ska följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det du som skyddsombud ska hålla särskild utkik efter är förändringar. Det kan handla om allt från en planerad omorganisation till att ett nytt ärendehanteringssystem ska tas i bruk. Allt som riskerar att påverka medarbetarnas arbetsmiljö ska riskbedömas av arbetsgivaren. Och du som skyddsombud har då rätt att medverka.  

Ursprungligen var skyddsrond en inspektion av den fysiska arbetsplatsen, till exempel inom industrin eller på en byggarbetsplats. På ett kontor är behovet av en rond, i betydelsen rundvandring, oftast inte lika stor. Som samlingsbegrepp kan det därför vara bättre att prata om olika sorters riskbedömningar. 

Arbetsgivaren ansvarar för riskbedömningarna

Enligt lag ska arbetsgivaren bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Där är regelbundna riskbedömningar en viktig ingrediens. Finns det fler än tio anställda i verksamheten ska arbetsgivaren dessutom dokumentera alla riskbedömningar. Det är alltså arbetsgivaren som ska driva hela detta arbete framåt. Din övergripande uppgift som skyddsombud är att övervaka att detta faktiskt utförs – och att arbetsgivaren gör rimliga riskbedömningar som följs upp av lämpliga åtgärder.

Nedan går vi igenom de tre vanligaste områdena för riskbedömningar.

• Den fysiska arbetsmiljön

  Det är här den ”klassiska” skyddsronden är aktuell. Du som skyddsombud gör då en rundvandring tillsammans med chefen (och eventuellt några medarbetare) och gör en inspektion. Ni kan exempelvis titta närmare på belysning, ljudnivå, nödutgångar, luftkvalitet och ergonomi. I vissa fall kan det även behövas experthjälp för bedömningar.

• Den digitala arbetsmiljö

  Att kartlägga hur medarbetarna arbetar med datorer, mobiler och mjukvara kallas ibland för digital skyddsrond. Den här typen av riskbedömning går hur som helst ut på att hitta källor till stress och ineffektivitet. Finns det tekniska problem som slukar tid? Har personalen tillräcklig utbildning i systemen? Skapar vissa digitala lösningar förvirring snarare än effektivitet?

• Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

  För att få reda på hur organisationen och medarbetarna mår – och vilka problem som finns – behövs vanligen en hel del information. Ett sätt att få det är regelbundna enkäter. Andra sätt är att ta upp de aktuella frågorna i medarbetarsamtal och på arbetsplatsträffar. Dessutom kan det vara klokt att följa upp data kring sådant som sjukskrivningar och tillbudsrapportering. 

När behöver det göras en riskbedömning?

Mycket av arbetet ovan görs löpande i vardagen. Problem upptäcks, dokumenteras och åtgärdas utan dramatik. Men det behövs också systematiska genomgångar. Den ideella organisationen Prevent, som bygger på ett partssamarbete, tillhandahåller checklistor som kan stötta arbetet med denna typ av undersökningar. Det finns dock ingen regel som säger hur ofta sådana ska göras. En fingervisning om lämplig frekvens är i alla fall att arbetsgivaren årligen ska följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det du som skyddsombud ska hålla särskild utkik efter är förändringar. Det kan handla om allt från en planerad omorganisation till att ett nytt ärendehanteringssystem ska tas i bruk. Allt som riskerar att påverka medarbetarnas arbetsmiljö ska riskbedömas av arbetsgivaren. Och du som skyddsombud har då rätt att medverka.